Problemformulering: Vilken betydelse har marknadsföringsinriktad corporate storytelling för varumärkesuppbyggande i företag inom den svenska textil och konfektionsbranschen?Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara vilken betydelse marknadsföringsinriktad storytelling kan ha vid varumärkesuppbyggande för företag inom textil och konfektionsbranschen. Syftet är att förklara hur storytelling, som ett verktyg, kan användas för att bygga ett starkt varumärke hos företag samt ge branschspecifika rekommendationer för hur storytelling kan användas effektivt.Metod: Studien har en kvalitativ forskningsansats med ett deduktivt angreppssätt där ett fallföretag, Fjällräven, intervjuats inom ämnet. Fallföretaget arbetar aktivt med marknadsinriktad storytelling.Teoretiskt perspektiv: Teoriavsnittet inleds med en beskrivning av varumärkesuppbyggande där varumärkesidentitet och varumärkeskapital beskrivs mer ingående. Därefter redogörs det hur storytelling används som strategiskt verktyg.Empiriskt perspektiv: I empirin redogörs den djupintervju som genomfördes med fallföretaget.Slutsats: Studien visar att storytelling har en stor betydelse för varumärkesuppbyggande inom textil- och konfektionsbranschen..

De verktyg som används i omvärldsanalyser idag har sitt ursprung i metoder utvecklade för två decennier sedan för marknader som kan kännetecknas av förhållandevis stabila förhållanden. Detta gör att det för vissa marknadstyper kan finnas behov av nya verktyg för att genomföra analysen. En marknadstyp som skiljer sig markant från de stabila marknader som verktygen är utvecklade för är den framväxande/nubildade marknaden. Dennaa karakteriseras ofta av snabba förändringar och hög osäkerhet bland aktöerna. I denna rapport undersöks behovet av att modifiera de befintliga verktygen samt testa huruvida en eventuell ny modell fungerar, eller behöver utvecklas vidare.

Distansutbildning, där studenter befinner sig på en annan geografisk plats än där utbildningen sker, är en snabbt växande form av högskolestudier. Antalet distansstudenter blir inte bara fler för varje år, de ökar dessutom i antal relativt till campusstudenter. Vi presenterar befintlig teori om hur distansutbildningar utvecklats, hur studenter kan samarbeta och hur olika informations- och kommunikationsverktyg uppfattas. Vår empiri är baserad på semistrukturerade intervjuer med sex studenter som alla befinner sig på olika nivåer och utbildningar. Vi presenterar empirin genom att lägga fram citat som sedan analyseras och jämförs mot det tidigare framlagda teoretiska ramverket.

Denna rapport behandlar ett specifikt område inom IT-forensik och informationssäkerhet. Då en berörd part behöver agera i ett skarpt läge, kan kunskaperna om volatilt minne vara avgörande. I takt med att IT-brott har ökat dramatiskt, har det också bidragit till en enorm utveckling inom de forensiska ramarna. IT-forensikerns handlingar är av avgörande karaktär då minnet förändras kontinuerligt, därför eftersträvas minimala förändringar på systemet.Ett datorsystem är utrustat med ett fysiskt minne vars syfte är att temporärt lagra information då det är aktivt. Detta minne kan vara en rik informationskälla ur ett forensiskt perspektiv.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger upplever lästestet ?Vilken bild är rätt?? samt hur de reflekterar över de elever som inte nått upp till tillfredsställande resultat på detta test. Teori: Läsning är en produkt av avkodning, förståelse och motivation (Taube, 2007). Läsutveckling kan ses ur ett sociokulturellt synsätt och i ett individualistiskt synsätt (Liberg, 2006). Forskare är överens om att fonologisk medvetenhet kan underlätta när man ska lära sig läsa (Myrberg, 2003).

Studiens syfte var att få en inblick i vad pedagoger anser om samlingens funktion i för-skoleverksamheten samt hur de uppfattar barnens möjligheter till inflytande och delak-tighet i samlingen. Vi ville ta reda på om pedagogerna ser samlingen som ett verktyg för barninflytande och hur detta i så fall synliggjordes i samlingen. Vi närmade oss vårt problemområde utifrån frågeställningar som rörde pedagogernas åsikter om samlingens funktion i förskolan och hur barnens möjligheter till inflytande och delaktighet synlig-görs i samlingen. För att vidga perspektivet på samling i förskolan gjorde vi en historisk tillbakablick och en kortfattad forskningsöversikt. I den teoretiska utgångspunkten valde vi att använda oss av Vygotskijs teorier i ett sociokulturellt perspektiv, där samspel och kommunikation är grunden för lärande och utveckling.

Syftet med denna studie är att beskriva fyra lärares uppfattningar om Arne Tragetons metod att skriva sig till läsning i sin undervisning och vilka begrepp som de använder när de beskriver metoden. Den metod som används i studien är kvalitativa intervjuer. Teoretisk grund för studien bygger på ett sociokulturellt perspektiv. Teori baserad på ett sociokulturellt perspektiv har använts i analysen av denna studie. Begrepp som lärarna använt sig av i studien är bland annat verktyg, samarbete, erfarenhet, upplevelse, glädje, kreativitet och kommunikation.

Som blivande lärare har jag en målsättning om att kunna se och möta varje elev som en unik människa och förstå hur det är att vara elev. Vad jag vill åstadkomma i denna uppsats, är att hitta ett vetenskapligt förhållningssätt som hjälper mig i mitt förhållningssätt gentemot alla elever. Mitt syfte är att hitta en teori med vars verktyg jag i större utsträckning kan se hela individen i ett sammanhang och genom detta på ett bättre sätt möta, bemöta, förstå och stödja enskilda elever i skolan. Med hjälp av teorins verktyg gör jag en fallstudieanalys för att visa erfarenheternas påverkan på den mänskliga utvecklingen och hur detta i sin tur kan påverka eleven i skolan. Påverkan från skolan går i sin tur tillbaka till individen.

About 30 % of our greenhouse gas admission comes from the food we are eating, and food plays a crucial role in the choice of destinations. The tourism industry has a great opportunity to affect our food habits. Used in the right way, the industry can teach us to eat more environmental friendly..

På svenska myndigheter arbetar man aktivt med att erbjuda sina kunder möjligheter att göra ärenden via Internet. Försäkringskassans egna studier tyder dock på att personer som inte har svenska som modersmål är en grupp som i stället väljer att komma in på kontoren för att utföra sina ärenden, även om ärendena är relativt enkla. Den här studien undersöker hur språkteknologiska hjälpmedel skulle kunna underlätta för den här gruppen att använda tjänster på Internet.För att ta reda på hur nysvenskar själva ser på sin kontakt med myndigheter hölls fokusgrupper där deras erfarenheter diskuterades. Fokusgrupperna resulterade i tre scenarier som illustrerar hur situationer där en person med språksvårigheter försöker göra sina ärenden på Internet skulle kunna se ut. Några olika språkteknologiska verktyg och hur de skulle kunna användas på Internet diskuteras mot bakgrund av scenarierna.

Sammanfattning:Personer med utvecklingsstörning och autism har ofta behov av begåvningsstöd för att få en mer strukturerad vardag. Utvecklingen av begåvningsstödjande tekniska hjälpmedel har ökat mycket de senaste åren, men kunskaperna inom området är begränsade. Tekniska hjälpmedel är ett stort ämne, vi har valt att titta närmare på Handin. Handin är en handdator som fungerar som ett tids- och planeringshjälpmedel och som riktar sig till personer med kognitiva funktionshinder som utvecklingsstörning och autism. Handin har en anpassningsbar kalender som ger struktur över dagen.

Uppsatsen ger en retorisk analys av tidningsdebatten Ranelidfejden 2003. Fejden startade med skribenten Linda Skugges recension i Expressen av Björn Ranelids bok Kvinnan är det första könet. Inom kort publicerades artiklar i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet som ifrågasatte Skugges kompetens som kritiker. Uppsatsen undersöker dessa artiklar och hur de argumenterar för att upprätthålla respektive bryta mot de normer som finns kring traditionell litteraturkritik. Detta görs genom att utgå från Kenneth Burkes dramatistiska analys inklusive ett genusperspektiv.

Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur musikundervisningen i El Sistema fungerar som ett socialt verktyg med utgångspunkt från en nyetablerad El Sistema-skola i en förort till Stockholm. Min utgångspunkt har varit att undersöka El  Sistemas arbetssätt som ett verktyg för social utveckling i samhället. För att kunna göra detta har jag försökt sätta mig in i de bakomliggande idéerna till El Sistema och förutsättningarna för undervisningen. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där observationer med låg struktur, deltagande observationer och en semistrukturerad intervju har används.  Undersökningen är gjord på en nyetablerad så kallad växtplats inom El Sistema, Sverige,  i en mångkulturell förort till Stockholm.De metoder jag har använt mig av har varit deltagande observationer av musiklärare i den dagliga musikundervisningen på en nyetablerad El Sistema-skola samt av så kallades VänsDays, musikträffar med fika för El Sistema-familjer på onsdagar samt en semi-strukturerad intervju med en El Sistema-pedagog.

Har du lätt att hålla motivationen till att träna? Tidigare studier har visat att 42 procent avden europeiska befolkningen som vill träna har svårt att hålla igång. Detta projekt harfokuserats kring att ta fram ett verktyg som ökar motivationen samt gör det roligare ocheffektivare att träna. Projektgruppen har under utvecklingsprocessen fokuserat på enkelhet,funktionalitet och design med användaren i fokus.Resultatet av projektet är Smartbeat, ett verktyg som leder till att användaren kan förbättrasina resultat på kort sikt samt hålla motivationen över tid. Verktyget läser av användarenspuls direkt från armen.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen kring bedömning i sångämnet detta har undersökts genom kvalitativa intervjuer. Jag upplever att jag i min utbildning fått lite träning i att bedöma sång och framförallt att bedöma för betygsättning. Detta har lett fram till att jag vill undersöka hur andra sånglärare går tillväga. Hur jobbar de med bedömning? Hur ser de på bedömning i sångämnet? Finns det något som är problematiskt kring bedömning i sång? I den här studien har fyra sånglärare intervjuats kring hur de jobbar med bedömning i sångämnet.