Distansstudenters samarbetssätt
En fallstudie i hur distansstudenter samarbetar i praktiken
Distansutbildning, där studenter befinner sig på en annan geografisk plats än där utbildningen sker, är en snabbt växande form av högskolestudier. Antalet distansstudenter blir inte bara fler för varje år, de ökar dessutom i antal relativt till campusstudenter. Vi presenterar befintlig teori om hur distansutbildningar utvecklats, hur studenter kan samarbeta och hur olika informations- och kommunikationsverktyg uppfattas. Vår empiri är baserad på semistrukturerade intervjuer med sex studenter som alla befinner sig på olika nivåer och utbildningar. Vi presenterar empirin genom att lägga fram citat som sedan analyseras och jämförs mot det tidigare framlagda teoretiska ramverket. Vår forskningsfråga är ?hur samarbetar distansstudenter och varför används specifika verktyg i dessa samarbeten??. Resultatet blev att studenterna föredrar att arbeta individuellt eftersom de då anser sig vara mer effektiva än när de måste arbeta tillsammans med andra studenter. Vid obligatoriska grupparbeten försöker studenterna dela upp uppgiften på ett sätt som gör det möjligt att efterlikna den individuella arbetsgången. Resultaten visar också att studenter överlag föredrar att använda de verktyg som deras högskola eller universitet erbjuder.