SammanfattningMisstag är något som ingår i vårt handlande. Vårt förhållningssätt till misstag påverkar hur vilär oss av dem. Syftet med studien är att undersöka hur misstag gjorda av elever kan tastillvara som ett verktyg i kunskapsprocessen och förutsättningar för detta. I studien harkvalitativa intervjuer med tre lärare på ett textilt hantverksprogram på gymnasiet utförts.Resultatet visar att misstag kan vara ett redskap till kunskap. Lärarna menar att kunskap ärerfarenheter, förmågan att använda verktyg och instruktioner och medvetenhet om sinkunskap.

Syftet med studien var att belysa hur alternativa verktyg används i undervisningen för att främja lärandet för elever med läs- och skrivsvårigheter. För att svara på detta har frågeställningar formulerats som är anpassade efter lärar- och elev perspektiv. Frågeställningarna belyser hur klasslärare och specialpedagoger arbetar med elever som har läs- och skrivsvårigheter, hur elever och lärare upplever att de alternativa verktygen påverkar undervisningen när det kommer till ökad måluppfyllelse, på vilket sätt elever använder de alternativa verktygen som finns tillgängliga i undervisningen och slutligen hur de alternativa verktygen implementeras i undervisningen. För att samla in datamaterial har kvalitativa metoder i form av observationer och intervjuer använts. Resultaten i denna studie visar på att alternativa verktyg underlättar och skapar tillgänglighet i undervisningen samt motiverar elever till ett fortsatt lärande..

På Scanias motormontering i Södertälje sker montering av raka- och V8-motorer för lastbil och buss samt av motorer för industriellt och marint bruk. Gruppen DEPG är en av de grupper som arbetar med att framställa verktyg till motormonteringen. Gruppen ansvarar främst för de tillfällen då nya monteringsverktyg ska anskaffas på grund av introduktion av nya eller modifierade motorkomponenter. DEPG önskar att minska behovet av att omarbeta verktyg och utöka verktygens livslängd, för att uppnå detta planerar DEPG att i framtiden skapa verktyg med högre flexibilitet än tidigare. Examensarbetets mål är att skapa en förbättrad verktygsframtagningsprocess, som stödjer och främjar framtagning av monteringsverktyg med en rätt flexibilitetsgrad.

Inom tjänsteproducerande privata företag förekommer, till följd av brist på kvalitet, kostnader upp till 40 procent av den totala omsättningen. Liknande tal kan även befaras finnas inom de tjänsteproducerande offentliga organisationerna. För att identifiera och reducera kvalitetsbrister i organisationer kan en självutvärdering användas som arbetssätt. Tekniska förvaltningen i Luleå Kommun är en organisation som har genomfört en självutvärdering som ett steg i sitt förbättringsarbete. Självutvärderingen påvisade att det finns ett flertal möjliga förbättringar att genomföra för att öka kundtillfredsställelsen samt utveckla delaktigheten bland medarbetarna.

Med åldern ökar risken att insjukna i demenssjukdom. En ökad utmaning för vården är att identifiera smärta hos personer med demens. Smärta kan vara svårt att identifiera hos personer med demens eftersom dessa personer har svårare att uttrycka sig. Syftet i denna studie var att sammanställa befintlig kunskap om identifiering och bedömning av smärta hos personer med demens. Litteraturstudien var en integrerad kunskapsöversikt och genom en systematisk sökning valdes både kvantitativa och kvalitativa ut för att ingå i analysen.

Kommunerna i Stockholms läns nordöstra del har börjat med ett projekt för att fler flyktingar snabbare skall nå en högre självförsörjningsgrad och delaktighet i samhället. Syftet var att undersöka hur nordostkommunerna analyserar och bedömer nyanlända flyktingars kompetens samt söka finna ut hur de kan förbättra sina verktyg för analys och bedömning. Kvalitativ metod har använts och sju intervjuer har genomförts. Av resultatet framkom att nordostkommunerna arbetar med kompetenskartläggning informellt och med yrkesbedömning genom tre månader praktik på arbetsplats. Men de saknar instrument och verktyg som kan vara ett stöd att nå projektets ändamål.

Syfte: Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare upplever IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen.Metod: För att svara mot frågeställningarna i denna undersökning har en fallstudie gjorts på Fröberg gymnasiet. Den kvalitativa undersökningen har skett via besöksintervjuer med åtta strategiskt utvalda respondenter.Resultat: Enligt respondenterna, i denna undersökning, finns det många fördelar med att använd IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, men då måste det användas på rätt sätt för att vara till nytta i undervisningen. Att arbeta på ett traditionellt sätt har sina fördelar. Därför bör i undervisningen varvas med IT som hjälpmedel och med papper och penna som det är i den traditionella undervisningen. Lärarna ansåg även att IT är bra utifrån demokrati perspektivet.Slutsatser: Generellt har lärarna på FG en positiv inställning till IT som pedagogiskt verktyg i undervisningen, i alla fall när det fungerar.

Studiens syfte a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt sa?ngpedagogerna kommunicerar med eleven: vilka kommunikativa verktyg anva?nder sa?ngpedagogen och hur kombineras dessa i olika handlingsmo?nster. Studien begra?nsas till att analysera den del av sa?nglektionen som specifikt handlar om o?vningar. Studien analyserar inte kommunikationens effektivitet, utan fokus ligger pa? att kartla?gga kommunikationen i tidigare na?mnda del av lektionen.

Alla som utvecklar mjukvarusystem har ett gemensamt mål, att spara tid och pengar samtidigt som man vill utveckla system som har hög kvalitet. Kvalitet hos mjukvara hänger starkt ihop med validering och verifiering av mjukvaran. Vanligtvis validerar och verifierar man mjukva-ran genom att testa den. Testning upptar därför en stor del av systemutvecklingsresurserna. En arbetsam uppgift i sammanhanget är regressionstester eftersom de ofta kräver stora insatser i form av arbete och tid och dessutom kan innebära risker i systemutvecklingen.

Det har genom åren förts en diskussion om RAD och andra snabba utvecklingsmetoder. Det här arbetet handlar det om att utveckla IS med hjälp av RAD-verktyg. Utveckling kommer att göras av olika personer med varierande IT-erfarenheter. Genom att låta personerna vara med i observationen finns det en möjlighet att se vilka som klarar av att utveckla ett IS liknande scenariot som används i studien.Ett scenario har utvecklats och verifierats med hjälp av en IT-forskare på Högskolan i Skövde, att det är ett rimligt scenario. Vidare har det i sin tur används som underlag till intervjuer för att verifiera ifall det är ett troligt och rimligt scenario som har en verklighetsanknytning.

Den här C-uppsatsen är en studie om dyslektikers kommunikativa interaktion med kompenserande specialgjorda datorprogram för träning i sitt användande av att skriva olika sorters texter. Ämnets olika nyckelord är det som är relevant för denna C-uppsats. Denna studies undersökningar har skett genom intervjuer med en speciallärare och en specialpedagog som är en form av experter på detta område och kan extra fakta om de olika eleverna (respondenterna). De har intervjuats för att få koll på vad de tycker och anser om specialgjorda datorprogram som jag undersökt. De har även fått svara på en enkät med liknande frågor som i intervjuerna. En annan metod som används för denna C-uppsats är en sorts semiotisk kvalitativ innehållsanalys för att påvisa hur de specialgjorda datorprogrammen ser ut. När det gäller en sorts avläsning till resultatet har den skett med en avläsning av Shannon & Weavers kommunikationsmodell fast till en egen modell samt via en kvalitativ analys som beskriver de specialgjorda datorprogrammens uppbyggnad. Den främsta slutsatsen som fram kom är att denna C-uppsats kommit fram användarnas/elevers och speciallärares och attityder och tankar kring sitt användande av dessa specialgjorda datorprogram som är Oribi Spellright och Vital, via den egna omgjorda Shannon & Weaver modellen. Denna C-uppsats är relevant inom det medie- och kommunikationsvetenskapliga området för den använder sig av Shannon & Weavers kommunikationsmodell samt en form av ett interaktionsmoment mellan människa och dator..

I arbetet görs en ansats att utveckla verktyg för dimensionering av skyddsåtgärder vid röjning av RSV-ammunition. Till skillnad mot övriga verkansformer så saknar ammunitionsröjaren idag beräkningsmodeller eller annat adekvat stöd för fastställande av maximalt riskområde respektive för dimensionering av skadebegränsande åtgärder vid röjning av ammunition innehållande riktad sprängverkan.Arbetets fokus utgår från den militära nyttan med ett sådant verktyg, då en anpassning till röjningsverksamhetens informationstillgång, tidsförhållanden, arbetsmetodik och tekniknivå är direkt avgörande för om ett verktyg kan anses ändamålsenligt eller ej.Resultatet utgörs av förslag på två kompletta verksamhetsanpassade verktyg. Det första i form av en beräkningsmodell för dimensionering av skadebegränsande åtgärder, vilken kombinerar RSV-strålens penetrationsförmåga med detonationsavståndets inverkan. Det andra verktyget är en enkel modell för bedömning av det maximala riskområde som en RSV-stråle kan ge upphov till, vilken baseras på det dimensionerande strålsegmentets ballistiska bana..

Detta arbete har som utgångspunkt att specificera, implementera och utvärdera ett verktyg som har som syfte att ta fram resultat från frågeställningar mot registrerade data från flygplanssimulator. Detta görs genom framtagning av kravspecifikation och en iterativ programutvecklingsmetod. Ett utvärderingstest i simulator utfördes för att samla data som sedan analyserades med verktyget. Detta för att undersöka om det går att hitta tillfällen där hög kognitiv belastning upplevdes..

Syftet med studien är att undersöka dels elevers och lärares åsikter om hur smarta moderna verktyg som mobiltelefon, läsplatta, bärbar dator och applikationer kan bidra i pedagogiskt arbete, dels hur dessa kan användas som pedagogiska redskap i teknikundervisningen. I arbetet tittar vi på dessa redskap ur systemperspektiv för att kunna se fördelarna och för att kunna upptäcka eventuella hinder som associeras med dess tillämpning i skolan. Systemperspektivet knyter ihop läraren med elev, elevgrupper, smarta enheter, applikationer och lärandemiljön via kommunikation. I teoridelen tar vi upp socioekonomiska aspekterna kopplade till systemperspektivet. Meningen med att kombinera de socioekonomiska faktorerna med systemperspektivet är att få en övergripande bild av hur smarta moderna verktyg påverkar pedagogiskt arbete. I resultatdelen eftersträvar vi att visa hur dessa smarta verktyg kan vara ett effektiv pedagogiskt redskap som kan underlätta lärarens arbete och stimulera elevernas intresse för lärandet.

Detta är en studie kring ämnet intelligent videoanalys som verktyg för framtagandet av rörelseanalyser. Rörelseanalyser är ett brett begrepp då rörelse kan ske på många olika sätt. Det kan vara rörelse av fotgängare, cyklister, bilister m.fl. Dagens analyser av rörelsemönster baseras bland annat på intervjuer, observationer, egna erfarenheter, spår i marken, som en del av andra analyser (Bland annat genom Kevin Lynch och Jan Gehl) eller koppling till befintliga strukturer. För att få verklighetsbaserad data under en längre tidsperiod och för att kunna utföra mer djupgående analyser av rörelsemönster hos fotgängare på offentliga platser krävs nya verktyg.