Denna studie undersöker hur privata vårdföretags webbplatser bör utformas för att förmedla en hög trovärdighet mot användare och potentiella kunder. Antalet privata vårdföretag blir allt fler och det blir allt viktigare att synas och framförallt att synas på rätt sätt. Därför väljer många privata vårdföretag att marknadsföra sig med hjälp av en företagswebbplats för att framhålla sig själva och sina produkter och tjänster.Utifrån en stegvis modell för att utvärdera trovärdighet har ett antal faktorer identifierats som ligger till grund för hur användare uppfattar trovärdighet i sammanhanget. Genom att studera hur personer från målgruppen upplever trovärdighet på ett antal utvalda webbplatser har en djupare förståelse för de framkomna resultaten uppstått. Resultaten visar på att det bör läggas stor vikt på fokusering av målgrupp, bilder och bildspråk, den grafiska utformningen och informationsstrukturen vid utveckling av webbplatser för privata vårdföretag.

Värderingar förmedlas via språket och utgör därmed grunden för policy? och identitetsskapande. Men språket i sig kan komma att påverka process och utfall. Uppsatsen behandlar vilka förutsättningarna är för att man med språket ska kunna överföra värderingar som grund för policy? och identitetsskapande.

Syftet i vår aktionsforskningsstudie är att skapa ett arbetssätt med förutsättningar för elever, att i ett cooperativt lärande utveckla sitt matematiska språk. Detta gjorde vi genom att skapa en problemlösningsuppgift i matematik som gav förutsättningar för att använda matematiska begrepp genom kommunikation. Aktionen genomfördes i en årskurs fyra med tolv elever indelade i tre grupper med fyra deltagare i varje. Tidigare forskning belyser språket i matematik och hur viktigt det är för läraren att använda rätt språk med rätt begrepp för att ge eleverna möjlighet att utveckla sina matematiska kunskaper. Den visar även att ett cooperativt lärande är positivt för eleverna då de lär av varandra genom kommunikation.

Studien syftar till att besvara frågan hur läromedelsförfattare tar sig an det kommunikativa och laborativa arbetssätt som läroplan och kursplan i matematik förordar. Tre läromedel i matematik för år 1-3 har undersökts, angående hur ofta och på vilket sätt kommunikation eller laboration används. Både lärarhandledningar och elevböcker har undersökts. En historisk tillbakablick har gjorts för att se hur läroplanerna har förändrats och hur kommunikation och laboration har blivit en del av vår läroplan idag. Resultatet av studien visar att det i lärarhandledningarna gemensamt är stor betoning på hur viktig kommunikation och laboration är för elevernas lärande.

Polisen har på senare år infört det nya avlyssningssäkra radiosystemet RAKEL som har inneburit en heldel förändringar beträ%ande hur poliser i yttre tjänst kommunicerar med operatörer inne pålänskommunikationscentralen.Meningen med studien var att undersöka hur kommunikationen mellan poliser i yttre tjänst ochoperatörer inom länskommunikationscentralen sker.För att undersöka situationen har intervjuer med poliser från yttre tjänst samt ledningspersonal hoslänskommunikationscentralen gjorts.Studien visar att det !nns ett välfungerande kommunikativt samarbete som genom olikakommunikationsverktyg gör det möjligt för poliser i yttre tjänst att snabbt ta del av viktig information.Det framgick också att valet av kommunikationsverktyg inte alltid överensstämmer i den utsträckningsom är önskvärd från ledningens sida..

Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse för hur barn i åldern ett till tre år delar sina upplevelser med andra barn och förskollärare under pedagogiskt planerade aktiviteter i förskolan. Vi har genomfört en mikroetnografisk studie inspirerade av Merleau-Pontys (1945/1997) livsvärldsfenomenologiska perspektiv som teoretisk utgångspunkt, där vi genomfört videoobservationer och fältanteckningar. Fältanteckningarna har förts i anslutning till videoobservationerna. Vår studie utfördes på två olika förskolor under en pedagogiskt planerad aktivitet. Studiens resultat belyser hur barn i egenskap som subjekt verkar i förhållande till sin omvärld.

Dokumentet går igenom könsskillnaderna mellan män och kvinnor när det gällerdatoranvändning, och hur användandets utveckling har skett på den senaste tiden.Den belyser även hur människans kropp, styrenheterna och spelet länkar varandra på ettkommunikativt sätt. Kontrollernas funktioner och styrsätt förklaras i basis för få en inblick istyrenheternas kommunikationssätt. Kontrollerna som tas upp grupperas därefter i olikarörelsemoment. En enkätundersökning kompletterar och stärker bilden över könsskillnader,åldersgränser, speltimmar, genre kategorisering och framtida behov.De problem som finns när det gäller kommunikation är att de inte är tillräckliga när manspelar. Oftast så är användare ute efter att ha en verklighetskänsla samt få en inlevelse ispelen.Dokumentets syfte är att ta reda på vilka kommunikativa metoder som finns och kontrolleraom de är tillräckliga för att uppnå denna inlevelse i spelen.För att kunna tackla problemen så görs det en omvärldsanalys i arbetet samt en positivistisktolkning av resultatet.

Syfte: Specialpedagoger har under sin studietid och genom att arbeta ute i verksamheterna tillägnat sig en bred kompetens. I den här studien vill vi studera specialpedagogens yrkesroll i skolan samt undersöka lärares och rektorers syn på specialpedagogens roll i skolans verksam-het. Centrala frågeställningar är:? Hur organiserar skolan sin specialpedagogiska verksamhet? ? Hur upplever specialpedagogerna att deras kompetens används? ? Hur används specialpedagogens kompetens?Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är specialpedagogens yrkesroll i skolan samt samverkan professioner emellan belyst ur ett systemteoretiskt och ett kommunikativt perspektiv. Metod: Studien är kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka beröringsytor mellan skolämnena svenska och bild och att lyfta fram aspekter av ämnena som stärker och kompletterar varandra. Jag har utgått ifrån tesen att man kan se på svenskämnet som ett ?praktiskt-estetiskt? ämne och bildämnet som ett kommunikativt språkämne. Hur kan man utifrån det arbeta ämnesintegrerat med ämnena svenska och bild? Hur kan den undervisningen förstås i förhållande till estetiska lärprocesser? Sex lärare, tre svensklärare och tre bildlärare, intervjuas om deras tankar om dessa begrepp och aspekter av ämnena och de får berätta om hur de arbetar med dem i sin undervisning..

Antalet personer insjuknade i demenssjukdom stiger, från 25 miljoner år 2000 till vad som beräknas uppgå till 63 miljoner år 2030. Demens kan beskrivas som en global störning av intellektuella funktioner där den kognitiva förmågan inklusive kommunikation är påverkad. Högtekonologiska hjälpmedel som kommunikativt stöd för personer med demens är i nuläget ett outforskat område med begränsad evidens där få studier har genomförts.Syftet med föreliggande studie var att kartlägga vilka samtalsfenomen som förekom mellan en person med demens och dennes samtalspartners med och utan surfplatta med applikationen Book Creator. Ytterligare ett syfte var att undersöka en av samtalspartnernas upplevelse av att kommunicera med personen med demens. Studien genomfördes på ett boende för personer med demenssjukdom där sammanlagt nio samtal spelades in, sex samtal utan surfplatta med applikationen Book Creator och tre samtal med surfplatta med applikationen Book Creator.

En aktuell fråga inom all form av företagande har alltid varit huruvida företagare bör förhålla sig till att ingå i relationer med kunden. Bör företag hålla en kort transaktionsorienterad relation till kunden eller bör företag faktiskt se i ett längre perspektiv och därmed också ha ett mer relationsinriktat fokus? Frågan tycks bero på vilken bransch som diskuteras även om stora delar av företagsvärlden dragits allt mer mot en relationsorienterat syn under senare tid. En bransch i vilken kundrelationens längd tycks vara en avgörande faktor för framgång är reklambranschen, vilken vi därför valt att undersöka i denna studie. Det har historiskt sett bedrivits en mycket forskning om vad kunden värderar och anser vara viktigt ur olika perspektiv, inte minst i relationen till tjänsteleverantören.

Denna uppsats är en upptäcktsstyrd fallstudie av jämförande typ inom vilken tre kommuners vindkraftsplaner studeras. Syftet med arbetet är att studera kommunernas hantering och ställningstaganden kring vindkraftens visuella påverkan på landskapet samt ljudnivåerna. Arbetet har genomförts med hjälp av en fallstudie där de tre utvalda kommunernas hantering och ställningstaganden kring vindkraftens påverkan på landskapet samt ljudnivån har analyserats för att sedan jämföras med varandra. Analysen har genomförts med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. De studerade kommunerna har valts ut utifrån energiföretaget O2:s ranking av Sveriges kommuners vindkraftspotential.

En aktuell fråga inom all form av företagande har alltid varit huruvida företagare bör förhålla sig till att ingå i relationer med kunden. Bör företag hålla en kort transaktionsorienterad relation till kunden eller bör företag faktiskt se i ett längre perspektiv och därmed också ha ett mer relationsinriktat fokus? Frågan tycks bero på vilken bransch som diskuteras även om stora delar av företagsvärlden dragits allt mer mot en relationsorienterat syn under senare tid. En bransch i vilken kundrelationens längd tycks vara en avgörande faktor för framgång är reklambranschen, vilken vi därför valt att undersöka i denna studie. Det har historiskt sett bedrivits en mycket forskning om vad kunden värderar och anser vara viktigt ur olika perspektiv, inte minst i relationen till tjänsteleverantören.

Utifrån elevers attityder till matematik och matematikundervisning samt forskning om matematikundervisning och hur elever bäst motiveras är syftet med denna uppsats att förbättra matematikundervisningen på gymnasieskolan. För att ta reda på elevers attityder till matematik och matematikundervisning har 183 elever från två gymnasieskolors naturvetenskapliga program i södra Sverige tillfrågats i en enkätundersökning. Undersökningen visar bland annat att eleverna i större utsträckning än vad de gör vill arbeta kommunikativt och med öppna arbetssätt i matematikundervisningen. Uppsatsens huvudsakliga slutsats är att: för att motivera elever och skapa förutsättningar för dem att utveckla förståelse för matematik bör matematikundervisningen innefatta mer kommunikation och öppna arbetssätt..

I denna studie har vardaglig interaktion studerats utifrån ett dialogiskt perspektiv där en av samtalsdeltagarna är en ung man (M) med autism som använder alternativ ochkompletterande kommunikation (AKK). Studiens syfte var att undersöka hur kommunikativa projekt (t.ex. begäran av föremål eller aktiviteter) sekventiellt är konstruerade samt att synliggöra de sociala mönstren som bygger upp kommunikativa projekt vilka möjliggör för en person med autism att delta i en kommunikativ kontext genom bildanvändning och andra kommunikativa resurser. Analysen grundar sig på videoinspelat material av två kvällar då M filmades i sin hemmiljö. Conversation Analysis används som samtalsanalytiskt verktyg, vilket lämpar sig väl för att synliggöra kvalitativa samtalsfenomen.