The purpose of this essay is to study if and how five South African educators work with music as a special pedagogical tool in children's language development. To achieve the purpose of this study, two research questions were created. As method, interviews of a qualitative character were chosen.  The aim of the method is to give the educators the opportunity to think about and use their own experience before answering the questions.The result shows that the South African educators are not using music as a special educational tool. They rather use music as an everyday educational tool to promote children's language development. The result indicates that music in educational activities promotes children?s communication with each other.

Demokrati är ett omhuldat begrepp som är svårt att definiera och har otydliga avgränsningar. Detta medför svårigheter vid kontrollen av hur demokratisk den svenska förvaltningen är. Avsaknaden av ett verktyg för att undersöka verksamheten ur ett demokratiskt perspektiv gör att demokratigranskningen har svårt att få samma förutsättningar som en ekonomirevision.Denna uppsats har som syfte att granska om en kontroll av demokratiska värden sker och hur den ser ut. Uppsatsen bygger på en fördjupad granskning av revisionen i Malmö stad.Studien har grundat sig på analys av tidigare forskning och textanalys av befintliga dokument som styr den kommunala revisionen samt intervjuer med i ämnet insatta personer.Vi fann att det förekommer en demokratisk kontroll i Malmö stad, men att den saknar en tydlig demokratidefinition som kunde vara ett verktyg för att ytterligare utveckla hur en sådan kontroll ska se ut. Denna otydlighet återfinns i de regleringar som styr den kommunala revisionen, varför vi efterlyser en levande demokratidiskussion..

Undersökningen syftade till att påvisa karaktären och den teoretiska lärandepotentialen hos samtal mellan lärare och elever vid arbete med molekylmodeller i kemiundervisningen på gymnasiet. Därtill var syftet att problematisera resultatet utifrån lärarnas syn på sin pedagogiska roll och betydelsen av klassrumssamtalet för elevernas lärande. Metoden var kvalitativ och empirin samlades genom ljudinspelningar av sex stycken undervisningstillfällen, intervjuer av fem lärare samt genom gruppintervjuer av de elever som deltog i lektionstillfällena. Empirin analyserades och kategoriserades utifrån uppkomna samtalsmönster för bedömning av samtalens kommunikativa förhållningssätt. Resultatet påvisade att samtalen till stor del var monologiska i samtliga av de undersökta lektionstillfällena.

Syftet är att få en fördjupad förståelse av hur man på organisationsnivå kan stimulera utveck­lingen av lärarnas undervisningsformer så de gynnar elever i läs- och skrivsvårigheter och vilka möjligheter och/eller hinder som kan uppstå. I studien utgår vi från är en kvalitativ ansats där vi använder halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsteknik. Åtta rektorer/biträdan­de rektorer och fem speciallärare/specialpedagoger intervjuas om sin syn på vilka faktorer som påverkar möjligheterna att stimulera lärare till användning av alternativa verktyg i sin under­visning. Resultatet i vår studie visar att rektorers förutsättningar för att stimulera lärare i användningen av datorn som kompensatoriskt stöd för elever i läs- och skrivsvårigheter är begränsade. Delvis beror svårigheterna på att inga tydliga IT-planer funnits, varken på förvaltningsnivå eller lokal skolnivå.

Syftet med uppsatsen har varit att se om en grupp utvalda lärare med respektive utan pedagogisk utbildning använder sig av pedagogiska verktyg i undervisningen. Vi har genomfört observationer i klassrummen för att därigenom lättare kunna se sammanhangen när intervjuerna sedan genomfördes.I de teoretiska utgångspunkterna har vi valt att se närmare på speciellt Kolbs modell och Dunns lärstilsmodell. De lyfter fram modeller som kan utformas praktiskt och göra det lättare för den enskilde individen att omforma materialet för att kunna nyttja detta till en bättre inlärning.Vidare har vi valt att studera Howard Gardners utvecklade syn på intelligens, det han benämner som ?de nio intelligenserna?. Gardner menarI resultatet av våra intervjufrågor framkom att lärarna använde sig av lärstilar i någon form, men saknade tiden för att utveckla den egna kunskapen mer.

Bildpedagogik.

Uppsatsen handlar om flickor, pojkar och teknik sett ur ett genusperspektiv. I undersökningen har 23 barn i åldrarna 4-5 år intervjuats kring vardagsteknik med utgångspunkt från två sagor berättade med flanoteknik. För att ge barnen en känsla för sagornas huvudpersoner användes dockor. Syftet var att se om det finns förebilder i sagor och i barnens närmiljö som påverkar deras intresse för teknik. I anslutning till detta gjordes barnintervjuer under videoinspelning.

Att hitta ett komplement till stora XML-filer kan vara svårt, men kan också vara nödvändigt. På IdaInfront använder man sig idag utav XML-filer för att sätta upp konfigurationerna på hur man ska bygga upp ett projekt i deras program iipax. Dessa blir ofta väldigt stora och oöverskådliga samt att det inte finns någon smidig grafisk representation på hur de olika typerna hör ihop för att få en enkel överblick, det är här mitt examensarbete kommer in.Jag har skapat en prototyp på hur man med ett domän specifikt språk (DSL) kan ersätta XML syntaxen och på så sätt få det mera läsbart och samtidigt göra en grafisk representation på hur de olika noderna är kopplade till varandra.Jag använde mig av ett verktyg som heter XText för att ta fram mitt DSL då det gav en bra grund samt att man får olika hjälpverktyg så som auto-complete förslag, färgkodning, validering mm.För att få fram en grafisk editor använde jag mig av ett verktyg som heter Eugenia som är en del av Epsilon som utveklar verktyg för olika typer av hantering av EMF modeller i Eclipse. Det gav en smidig koppling mellan den DSL jag utformade i XText med en grafisk editor som Eugenia automatiskt genererade på omkring 600 filer utifrån två filer med inställningar som jag modifierade.Jag fick fram ett bra resultat för en prototyp i mindre skala. Dock använder sig IdaInfront av så många noder per projekt så det blir ganska snabbt svårt att se helheten i den grafiska editorn.

Bakgrund: Företag som arbetar för miljön blir allt vanligare inom olika branscher i Sverige. Hållbar utveckling beskrivs idag som lösningen på dagens miljöproblem, bland företagskretsar kallas detta även för miljömanagement. Miljödiplomering är ett verktyg som används för att företagets verksamhet skall påverka miljön så lite som möjligt. Sverige ligger i toppen av länder som arbetar med hållbar utveckling och i och med den ökade miljödebatten i världen känner företag press från kunder och andra intressenter till att agera. Miljödiplomeringen gör att företag kan vara med och förändra klimathoten och kämpa för hållbar utveckling.Syfte: Syftet med denna uppsats är undersöka hur miljödiplomering fungerar för företag inom turismbranschen.

Syftet med denna rapport är att få mer kunskap om hur digitala läromedel kan främja eleverskunskapsbildning i matematikundervisningen. Denna kvalitativa c-uppsats omfattar två delar. Denförsta delen består i att utveckla ett verktyg för att kunna analysera datorprogram gjorda förmatematikundervisning. Detta verktyg baseras på tidigare analysverktyg, litteratur samt egnaerfarenheter. Den andra delen består i att analysera tre olika programvaror med hjälp av verktyget föratt se hur det fungerar samt se på vilka sätt programvarorna främjar matematikundervisningen.Resultatet visar att verktyget fungerar bra och att de testade programmen är mycket olika och att allahar sina egna styrkor för att underlätta matematikundervisningen.

Syftet med studien var att undersöka skönlitteraturen som företeelse i undervisningen ur elev- och pedagogperspektiv. Vår ansats var att undersöka hur elever upplever att arbeta med skönlitteratur i undervisningen, hur elever upplever skönlitteratur som läromedel i undervisningen, hur en pedagog ser på skönlitteratur som ett pedagogiskt verktyg i undervisningen samt på vilket sätt pedagogen använder sig av skönlitteratur i undervisningen. Tidigare teorier och forskning som berör skönlitteratur i undervisning ligger till grund för studien. Studien genomfördes med en empirisk forskningsansats där tre olika datainsamlingsmetoder tillämpades: observationer, intervjuer samt enkäter som sammanställts och analyserats via triangulering. Observationerna berörde en pedagog och 22 elever i år 3 i en skola i Norrbotten.

Vårt syfte med detta examensarbete var att vi ville studera lunchen som ett tillfälle till kommunikativa möten. Anledningen till att vi valde att studera detta beror på att vi genom tidigare erfarenheter fått erfara olika matsituationer och ett intresse väcktes för lunchen som ett tillfälle för mer än omsorg. För att studera detta använde vi oss av en kvalitativ metod och de teorier vi utgick ifrån var den sociokulturella teorin och livsvärldsfenomenologiska teorin. Vi studerade vårt syfte genom att använda oss av observationer och intervjuer. Observationerna genomfördes på fyra olika förskolor och vi intervjuade fyra förskollärare, samtliga verksamma på de förskolor som vi observerade.

Detta examensarbete är utfört för att få kunskap om hur man kan använda datorbaserade verktyg för att rita upp och analysera data som erhållits i samband med en geoteknisk fältundersökning. Geotekniken syftar till att få förståelse om hur olika jordarter är uppbyggda och hur jorden reagerar då den utsätts för belastningar. Dessa kunskaper är nödvändiga för att utforma grundläggningen för en byggnad.Det datorbaserade verktyg som har använts i denna rapport är programmet Novapoint GeoSuite som är ett vanligt förekommande program inom byggindustrin i Sverige. Programmet används bland annat till att ta fram plan- och sektionsritningar, samt att utföra beräkningar av släntstabilitet och sättningar för byggnader.I rapporten redovisas ett fiktivt exempel på grundläggning av en färjeterminal på ön Blixholmen i Norrköping. Exemplet syftar till att visa hur man arbetar fram geotekniska resultat med hjälp av programmet Novapoint GeoSuite.Det undersökta datorprogrammet är mycket detaljerat och ger realistiska resultat vid jämförelse med manuella beräkningar.

Bakgrund: Utvecklingen av digitala verktyg som lärplattor och dess plats i skolan har medfört nya praktiker för lärare och elever. Bagga-Gupta (2013) menar att vi idag inte kan tala om praktiker för literacy utan att ta hänsyn till de digitala verktygen. Dessa verktyg finns överallt i vårt samhälle och präglar hur vi kommunicerar och söker information. Det väcker intressanta frågor att ställa sig. Hur påverkas förskoleklassens verksamhet och hur påverkas diskurserna kring barns skriftspråksutveckling? För oss var det således relevant att undersöka förskollärares syn på kopplingen mellan literacylärandet och lärplattor.

Att bemöta kriser kräver samarbete mellan många olika grupper och att förebygga misskommunikation är väsentligt. En förebyggande kriskommunikation är följaktligen en viktig pusselbit. Syftet med denna uppsats var att undersöka om de kommunikativa metoder som olika myndigheter använder, kan tänkas vara konstruktiva och effektiva retoriskt när det gäller att komma i dialog med ungdomar i riskzonen. En kartläggning av olika dialogmetoder som används för att skapa en bra kontakt mellan riskgrupper och myndigheter utfördes. Sedan valdes en dialogmetod ut (Ge och Ta-Varje Dag) från kartläggningen för en djupare retorikanalys.