Sökresultat:
6361 Uppsatser om Kommunikativa verktyg - Sida 22 av 425
Att testa medarbetarnas idéer - en fallstudie av IKEA Malmö
Syftet är att undersöka och förstå hur man handskas med och förhåller sig till medarbetarnas idéer på IKEA Malmö. Slutsatsen av vår undersökning är att mellancheferna inte har några faktiska verktyg för att plocka upp idéer från sina anställda, men bristen på verktyg är enligt vår studie ett test för att skilja goda idéer från dåliga..
Luftföroreningseffekter på graviditetsutfall
Vi började vårt projekt med grunderna till verktyg för att utveckla spel i 2d. Dessa ämnade vi färdigställa under projektet och med dem utveckla en speldemo. Eftersom vi hade gemensamma visioner om spelutveckling så bestämde vi oss för att samarbeta, och fokusera på våra respektive områden. Med att utveckla egna verktyg ville vi få en större förståelse för de grundläggande mekanismerna av en spelmotor och möjligheten att påverka dessa efter våra specifika behov. Det var också för att hålla koden fri från licensierade komponenter för att i framtiden kunna underlätta distribution..
Digitala verktyg : Surfplattans roll i barnens vardag på förskolan
De senaste årtiondena har det hänt mycket inom digital teknik i vårt samhälle och människan har mer eller mindre gjort sig beroende av dem. Det talas även om att små barn måste lära sig hantera digitala verktyg och många förskolor runt om i vårt land har nu infört surfplattor till sina avdelningar, men det finns delade meningar angående hur och när och om surfplattan används i förskolan. Bakgrunden till undersökningen kom genom att jag upptäckte dessa splittrade meningar i användandet av digitala verktyg. Denna kvantitativa undersökning syftar till att få en bild över hur användandet av surfplattan i förskolans verksamhet ser ut i dagsläget.Undersökningen har gjorts med hjälp av enkäter som skickats ut via mail till personal på förskolor runt om i landet. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv på barns utveckling och samhällets struktur. Resultatet visar att de som idag har tillgång till surfplattan har en positiv syn på användandet och den används till stor del på ett pedagogiskt sätt men samtidigt också som tidsfördriv..
"Om jag inte vet vart jag ska, vilket håll ska jag då gå?" : En studie om rektorers tankar kring IT-strategier och integrering av digitala verktyg i skolan
Syftet med denna studie är att undersöka rektorers förhållningssätt till digitala verktyg samt hur de väljer att integrera dem i undervisningen och i verksamheten. Enligt Sveriges skolinspektion finns det stora problem när det gäller integrering och användning av digitala verktyg ute i skolorna. Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie och har därför intervjuat rektorer i en medelstor kommun, för att kunna ta reda på hur de digitaliserar sina skolor samt deras förhållningssätt till digitala verktyg i undervisningen. Vi vill skapa en djupare förståelse för hur de väljer att leda sin skola när det gäller arbetet med IKT. Vi har därmed utgått från ett meso-perspektiv, då studien utgår från skolledningens perspektiv till tekniken i verksamheten.Resultatet visade på att ekonomiska faktorer samt rektorernas intresse var det som påverkar hur framgångsrik integreringen av IKT blir i skolorna.
Interaktionsbedömning vid kommunikativ funktionsnedsättning : Översättning, prövning och utvärdering av ett verktyg för bedömning av interaktion mellan barn med kommunikativ funktionsnedsättning och deras föräldrar
Interaktion är det komplexa samspel mellan interaktörer där meningsskapande skerinom kommunikativa sekvenser. Föreliggande studie syftar till att översätta ettbedömningsinstrument till svenska för bedömning av interaktion mellan barn medkommunikativ funktionsnedsättning och deras föräldrar. Instrumentet Coding of Parent-Child Interaction and Communication Skills Assessment är hämtat från studier avPennington et al. (1999; 2009) och prövas på två interaktionsdyader (barn i interaktionmed en förälder) före och efter genomgången föräldrakurs för att utvärdera ominstrumentet är användbart vid bedömningen av interaktion. Den svenska versionen avbedömningsinstrumentet innehåller koder med definitioner för identifiering avinteraktionsmönster.
Världen genom Lisas ögon. En livsvärldsfenomenologisk studie om förståelsen för de kommunikativa handlingar en flicka med autism uttrycker
Syfte: Ett övergripande syfte med studien är att utifrån en livsvärldsfenomenologisk ansats beskriva, tolka och förstå de kommunikativa handlingar en flicka med autism ger uttryck för inom ramen för en specifik lärandekontext inom förskolan. Ett annat syfte med studien är att diskutera förutsättningar för förskolepersonalens kommunikativa handlingsberedskap i mötet med barn med autism.Teori: I denna studie har en livsvärldsfenomenologisk och hermeneutisk ansats valts, då syftet är att undersöka och försöka förstå en människas upplevelse av sin verklighet. Horisontbegreppet är centralt i studien och innefattar här en individs möjlighetshorisont och dennes handlingshorisont. Möjlighetshorisonten för en individ är vad som är möjligt för en person i en specifik situation. När sedan möjlighetshorisonten identifierats går man vidare i handling och på så sätt utvidgas individens handlingshorisont. Metod: Fenomenologin som metod försöker både utgå från och göra rättvisa åt människors konkreta erfarenheter, medan hermeneutiken tolkar och skapar förståelse mellan det subjektiva och objektiva i studien.
Internet i en Revolution : En undersökning av hur Internet användes som ett verktyg för att påverka statsmakten i Iran samt hur oppositionen använd sig av Internet dvs. före och under, efter valet 2009.
Syftet med denna uppsats är att undersöka, beskriva, analysera hur internet användes som ett verktyg för att påverka statsmakten i Iran samt hur oppositionen använde sig av internet före, under och efter valet 2009. De teorierna som jag använt mig av i min undersökning är den som Strömbäck bygger i sin bok ?makt, medier och samhället? om förtroende för internet och medialisering, publicitetsmodell och mediekonsumtion i förändring . Den andra teorin som jag utgår från är den som Sunsteins byggde fram i sin bok ? Infotopia: how many minds produce knowledge? angående nya bloggar.
Informellt lärande och att skicka bildmeddelanden
Syftet med uppsatsen var att undersöka om interaktionen med informationsteknologins nya verktyg kan beskrivas som en lärandeprocess och vidare försöka svara på frågan om hur detta kan tänkas gå till. Uppsatsen har kunnat påvisa att det är statistiskt säkerställt att det förekommer skillnader i hur lätta olika gränssnitt i verktyg för samma ändamål är att lära sig. Inlärningen i fallet att lära sig handskas med mobiltelefonens gränssnitt skulle då vara att användaren lär sig tolka, och tillägna sig de inbyggda antagandena om tekniken som utvecklaren har byggt in i tekniken. Det finns en mängd olika sätt att betrakta inlärning. Beroende av vilken idétradition man följer har man olika uppfattningar.
Svenskämnet och de digitala verktygen: Hur använder svensklärare för senare år digital teknik i undervisningen?
Syftet med denna uppsats är att bidra med ökade kunskaper om och bättre förstå hur fyra lärare använder och förhåller sig till digitala verktyg och digital teknik i undervisningen i svenska för senare år. Studien har en hermeneutisk fenomenologisk ansats och baseras på semistrukturerade kvalitativa intervjuer med informanter som har olika ämneskombinationer. Informanterna i studien har en jämn könsfördelning, är av olika åldrar och har varierande antal tjänsteår. Tematiseringsarbete som mynnade ut i fyra teman kan sägas karaktärisera lärarnas upplevelser av att använda digitala verktyg och digital teknik i undervisningen. Teman som växte fram och även utgör rubriker i resultatavsnittet var den utåtriktade tekniken, den betydelsefulla direktheten, den kontextförstärkande digitala tekniken och den svårkontrollerade användningen.
IKT I UNDERVISNINGEN : ANVÄNDNINGEN AV DIGITALA VERKTYG SOM ETT REDSKAP FÖR LÄRANDET
Abstrakt: Vi lever i ett samhälle där informations- och kommunikationsteknik (IKT) förkommer både i skolan och i vardagslivet. Samhället kräver av barn och ungdomar att de är förberedda inför hanteringen av IKT när de kommer ut i yrkeslivet. Detta innebär att lärarna i dagens skola behöver tillgång till IKT för att använda den som ett pedagogiskt verktyg i sin undervisning. Men frågan är hur stor erfarenhet och möjligheter läraren har kring IKT i sin undervisning. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lärare resonerar kring IKT i skolan för att strukturera undervisningen.
Ett bröd ? två bröder? : En studie om några gymnasieelevers uppfattning om sambandetmellan grammatisk kompetens och kommunikativ kompetens iämnet moderna språk tyska steg 1
Syftet med min studie var att belysa några gymnasieelevers syn på sambandet mellan dengrammatiska kompetensen och den kommunikativa kompetensen i ämnet moderna språktyska steg 1.Jag genomförde en kvalitativ studie i form av en elevenkät där frågeställningarna skulle gesvar på vilken syn och erfarenhet några elever har i ämnet tyska steg 1 när det gällersambandet mellan den grammatiska kompetensen och den kommunikativa kompetensen.Resultatet av enkäten visade att eleverna såg ett tydligt samband mellan grammatiskkompetens och kommunikativ kompetens. Den formella språkliga kompetensen ansågs varaen framgångsfaktor för den egna språkutvecklingen, både när det gäller ambition ochmotivation samt viljan att kommunicera.En av utgångspunkterna till min studie var att den formella språkliga kompetensen inteomnämns explicit i kursplanen. Studiens resultat visar en tydlig koppling mellan den allsidigakommunikativa kompetensen enligt kursplanen och elevers önskan om att få bättreförutsättningar för att uppnå dessa färdigheter genom grammatisk kompetens. I ett störreperspektiv bidrar följaktligen grammatisk kompetens till att uppnå en ökad grad avkommunikativ kompetens.Med stöd av undersökningens resultat samt forskningen och litteraturen kringspråkprocessning anser jag att grammatisk kompetens är av stor betydelse när det gäller attuppnå kommunikativ kompetens i tyska. Tyskans grammatik bygger på markerade struktureroch avsaknaden av adekvat grammatisk kompetens leder till osäkerhet, missuppfattningar ochfrustration som stör eller förhindrar att meningsfull kommunikation kan ske.
Att designa en sånglektion : En studie av sångundervisning på högstadie- och gymnasienivå utifrån ett multimodalt, designteoretiskt perspektiv
Syftet med denna studie är att få fördjupade kunskaper om hur sångpedagoger med hjälp av kommunikativa resurser hanterar sin sångundervisning. I bakgrundskapitlet presenteras forskning inom områdena kommunikation genom kroppsliga resurser, elevers tillägnande och förhållande till kunskap samt lärares val av undervisningsinnehåll. Vidare presenteras multimodalitet och designteori som teoretiska utgångspunkter.Undersökningen är genomförd med hjälp av stimulated recall interview och videoinspelningar. Fyra sångpedagoger som undervisar på högstadie- och gymnasienivå deltar i undersökningen. Sånglektioner har videoinspelats och sångpedagogerna har intervjuats.
Bakom musikscenen : En studie av högstadieelevers förhållningssätt till musikämnet i grundskolan
Syftet med denna uppsats är att belysa högstadieelevers syn på musiken som skolämne men även den musik som man spelar eller sjunger på fritiden. Resultatet är baserat på ett antal enkäter utlämnade till elever i årskurserna 7-9 från två olika skolor. Dessa resultat har sedan kategoriserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv på lärande, såsom intelligenta och språkliga redskap, kommunikativa redskap samt fysiska verktyg och redskap. Utifrån dessa har sedan slutsatsen att elevers musicerande på fritiden påverkar till viss del deras kunskaper och betyget inom skolämnet musik. Mycket av lärandet i musiken bygger på att eleven ska kunna behärska olika begrepp och instrument, skillnader är att vissa elever besitter förkunskaper inom musiken och att detta i sin tur påverkar betyget. Resultatet har visat att skillnaden mellan de elever som går i musikskola och de som inte gör det är en fråga kring kunskaper i att spela och/eller behärska noter och ackord. Däremot finns ingen tydlig skillnad kring betygen utan alla elever ser ut att ha samma möjligheter att nå höga betyg i musiken. Andra resultat är att elevernas uppfattning kring innehållet i musikundervisningen skiftar och även om man går i samma klass och får samma kunskaper så uppfattar eleverna kunskapen på olika sätt..
"Men lilla raring, nu tar vi på oss tröjan!" - Att bemöta och kommunicera med personer med demenssjukdom i daglig omvårdnad.
I Sverige lever nästan 150 000 personer med en demenssjukdom. Den dagliga omvårdnaden kan vara problematisk på många sätt, bl.a. relaterat till de demenssjuka personernas nedsatta kognitiva förmågor och svårigheter att utföra praktiska moment. Bristande kommunikation och bemötande från vårdarna kan förvärra den demenssjukes symtom som t.ex. oro, rädsla och aggressivitet.
Övervikt som ett känsligt ämne : En litteraturstudie om sjuksköterskans samtal med vuxna överviktiga patienter
Bakgrund: Känsliga samtalsämnen är något som sjuksköterskan ofta kommer i kontakt med. Ett av dessa ämnen är övervikt, som är ett stort folkhälsoproblem. I samtalet med patienten är kommunikation en nyckelfaktor för att skapa god vård.Syfte: Syftet med studien är att utifrån aktuell vetenskaplig omvårdnadsforskning mellan åren 1995-2010, beskriva och analysera de strategier för hur sjuksköterskan hanterar känsliga samtal i mötet med vuxna överviktiga patienter.Metod: Föreliggande studie är en litteraturstudie, där artiklar relevanta för ämnet söktes i databaserna CINAHL och MEDLINE. Datamaterialet inkluderar 19 vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ ansats i en metaanalys.Resultat: Metaanalysen visar på att övervikt är ett känsligt ämne som är svårt för sjuksköterskan att hantera. Det mest framträdande sättet för sjuksköterskan att hantera känsliga samtal är att helt och hållet undvika ämnet.