Idag finns datorer och pekplattor som naturliga inventarier i klassrummen runt om i Sverige och används alltmer som lärverktyg i undervisningen, så även i den tidiga läs- och skrivinlärningen. Detta medför ett  pedagogiska och didaktiska skifte  som innebär att allt fler lärare arbetar utifrån variationer av Arne Tragetons metod ?Att skriva sig till läsning?, där den gemensamma faktorn är att eleverna lär sig läsa och skriva genom att skriva på datorer eller pekplattor. Genom användandet av dator eller pekplatta så möjliggörs att det som  kallas alternativa verktyg används som generella verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen.Syftet med denna studie var att studera om och i så fall hur datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen stödjer elever som är i eller riskerar att hamna i läs- och skrivsvårigheter.  Studiens teoretiska bakgrund vilar på det sociokulturella perspektivet där kommunikation och samspelet mellan ut- och inlärning som upphov till det individuella lärandet.Studien är en kvalitativ intervjustudie som bygger på intervjuer av sju specialpedagoger/speciallärare kring deras erfarenheter och åsikter angående datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv.Resultatet visar att det finns indikationer på att datorn som verktyg i den tidiga läs- och skrivinlärningen har en positiv inverkan på elever i läs- och skrivsvårigheter vilket även bekräftas av de studier som tas upp i litteraturgenomgången En viktig faktor för att arbetssättet ska bli framgångsrikt är lärarens kompetens kring läs- och skrivutveckling samt förmåga att strukturera och individualisera undervisningen utifrån var enskild elevs behov..

I detta arbete tar vi upp bilden och bildämnets betydelse idag och hur det kan användas som ett verktyg för elevers lärande. Vårt syfte med detta arbete var att få fördjupad kunskap om bildens vikt och hur den kan vara ett hjälpmedel för övriga ämnen i skolan. I vår problemformulering ställer vi oss frågan hur pedagoger kan använda bilden som ett verktyg för att utveckla elevens lärande i skolan.Vår metod är kvalitativ och vi har intervjuat sju pedagoger med bildintresse och bildutbildning. I litteraturen och undersökningen har vi bland annat funnit att bilden är ett språk och att bilden är viktig för både elevers utveckling och för att stärka deras identitet. Bilden är också viktig för fantasin genom det kreativa skapandet.I detta arbete har vi kommit fram till att det behövs vidare forskning inom ämnet och att ämnets status behöver höjas för att målen i läro- och kursplaner ska uppnås..

BAKGRUND: Då media under de senaste årtiondena vuxit sig till att bli en kraft nog att räkna med i samhället och även i skolan tyckte vi att det var intressant område att grunda vår undersökning på. I bakgrunden tar vi upp tidigare forskning som pekar på vikten av att dagens skola kopplas till den vardag samt det samhälle eleverna lever i. Här tas även upp hur barns inlärningsprocesser beskrivs utifrån Konnektivismen samt det sociokulturella perspektivet.SYFTE: Vårt syfte är att undersöka hur långt integreringen av mediala verktyg kommit iklasslärares verksamhet.METOD: Kvantitativa enkäter avsedda för klasslärare.RESULTAT: Övergripande kunde vi utifrån undersökningen avläsa att de allra flestalärare anser att integreringen av media i den traditionella undervisningen kan förbättra kvaliteten på och fördjupa kunskaperna hos eleverna samt skapa en god lärandemiljö. Majoriteten av lärarna visade sig ha en positiv inställningar gentemot mediala verktyg både i undervisningensamt i sitt eget arbete. Dock visade det sig att de förutsättningar som krävs för attkunna integrera mediala verktyg i skolan på ett tillfredsställande sätt ofta saknas..

I denna studie undersöks hur pedagoger ser på arbetet med datorn som verktyg vid den tidiga skriv- och läsinlärningen samt vilka hinder och möjligheter de kommit fram till. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod genom intervjuer med verksamma pedagoger i förskoleklass och tidiga skolår. Empirin jämförs sedan med utgångspunkt i teorier kring skriv- och läsinlärning. Resultatet visar att pedagogerna gärna väljer ut delar ur arbetet med datorn för att sedan föra ihop det med den undervisning de haft tidigare, men att ingen av dem använder metoden fullt ut. Slutsatsen blir att pedagogerna ser skriv- och läsinlärning med datorn som verktyg som ett komplement till övrig undervisning istället för att använda metoden på egen hand..

Studien syftar till att undersöka Norrköping och Finspångs kommuns kommunikationsprocesser gällande hållbar avfallshantering. Genomintervjuer med tjänstemän från Norrköping och Finspångs kommun klarläggs kommunernas uppfattning samt tillvägagångssätt förkommunikationen av avfallshantering till sina invånare. En textanalys på kommunernas kommunikativa material om avfallshantering utredervidare vilka strategier som används för att nå ut till invånarna. Studien klargör även hur kommunerna definierar och förmedlar en hållbaravfallshantering. För att sätta studien i ett större perspektiv diskuteras studiens analys sedan i förhållande till tidigare forskning.

Sociala medier. Vi delar med oss av vad vi tycker och känner. Vi delar bilder på vår familj och det senaste bullbaket till våra 600 ?närmaste vänner?. Vi kommenterar och gillar andras inlägg.

Undersökningen är inriktad mot arbetsmetoder och upplevelser av it och alternativa verktyg i klassrumspedagogiska sammanhang. Elever med dyslexi samt läs- och skrivsvårigheter ligger till grund. Denna studie utgår från två övergripande syften. Dels handlar det om att undersöka hur specialpedagoger och speciallärare i skolan använder sig av it och alternativa verktyg. Dels handlar det om att undersöka hur samarbetet mellan dessa aktörer och Skoldatateket ser ut.

Syfte och frågeställningar: Vår studie syftar till att beskriva och analysera socionomers uppfattningar och den roll MI-metoden har för deras arbete med klienter. Våra frågeställningar lyder:? Finns det några aspekter av MI-metoden som socionomerna lyfter fram som viktigare än andra? I så fall vilka?? Hur uppger socionomer att de tillämpar MI-metoden? ? Hur upplever socionomer MI-metoden som en samtalsmetod?Teoretiska perspektiv: I teorin beskrivs Habermas kommunikativa handlande där bland annat fyra handlingsbegrepp ingår samt Blumers teori om symbolisk interaktonism. Dessa två teoretiska perspektiv har vi som utgångspunkt i resultat ? och analyskapitlet.Metod: Studien utgår ifrån ett abduktivt angreppssätt medan undersökningsmetoden utgörs av ett kvalitativt tillvägagångssätt.

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..

I den här kandidatuppsatsen undersöks storytelling som kommunikationsform på Volvo Personvagnar. Studien presenterar organisationsberättelser som karaktäriserar företaget samt dess funktioner och betydelser. Vidare lyfter studien fram storytelling som verktyg för att påverka en publiks uppfattningar. Inspiration till ämnet inhämtas från nutida forskare och storytelling relateras till kommunikativa uttryck och meningsskapande.Studiens empiri består av intervjuer av anställda på Volvo samt pr-konsulter med inblick i företaget. Empirin innefattar även en semiotisk analys av reklamannonser.

Sammanfattning Målet med denna undersökning är att ta reda på hur och varför pedagoger använder sig av skönlitteratur som ett verktyg i deras historieundervisning. Vi vill också undersöka vilka olika teorier som finns inom området. Vi vill jämföra likheter och skillnader i teorin och i praktiken. Tillvägagångssättet har varit genom kvalitativa intervjuer med fem pedagoger på två olika skolor. Resultatet av vad pedagogerna tyckte om skönlitteratur var övervägande positivt.

Bakgrund:IKT-tekniken är införd sedan länge i grundskolan och är nu på väg att införas i förskolan. Det är därför intressant att undersöka hur långt införandeprocessen kommit, hur olika pedagoger uppfattar anvisningar från centralt håll, likaså hur de betraktar sin egen roll och sitt arbete med det nya verktyget. Vad anser pedagogerna sig behöva för stöd för att vidareutveckla arbetet med detta verktyg? Hur formuleras användningen av Ipad i relation till strävansmålen?Syftet är att belysa pedagogernas arbete, kunskaper och förhållningssätt till Ipad i några utvalda förskolor, där man har arbetat med detta verktyg i ca ett år.Metod:Undersökningen baseras på en kvalitativ intervjumetod. Frågeställningarna har fokus på när och hur Ipad används, vad som hindrar och underlättar användandet och behovet av utbildning för att använda detta verktyg.

I denna kandidatuppsats undersöks skissandets roll i gestaltningsprocessen. Syftet är att sprida kunskap kring hur vi landskapsarkitekter kan dra nytta av detta verktyg i vårt arbete. Genom att bättre förstå hur skissen fungerar kan vi utveckla och optimera vårt användande av den. Inledningsvis görs en genomgång av hur skissprocessen fungerar. Därefter fastslås tre faktorer som stärker skissen som landskapsarkitektens verktyg; det diskuteras hur kreativiteten kan stimuleras av skissande, hur skissen kan användas för undersökande och platsförståelse samt hur skissen påverkar minnet och upplevelsen av en plats. Arbetet bygger i huvudsak på en litteraturstudie. Ett mindre experiment kompletterar litteraturen i kapitlet om skiss och minne. Genom litteraturstudien konstateras att skissens organiserande funktion stärker vår förmåga att se och lösa problem.

Företagssköterskans arbete utgår ifrån hälsofrämjande insatser där det centrala ligger i att förebygga risker och sjukdom med inriktning på människan och arbetslivet. Samtalet blir därmed ett viktigt verktyg i arbetet. Företagssköterskan samtalar av olika anledningar och därav har samtalat olika uppgifter, funktion och betydels vid olika situationer.Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att belysa företagssköterskors upplevelse av samtal som ett verktyg i sitt arbete. Inklusionskriterierna för studien var företagssköterskor oberoende av vidareutbildning, anställda och verksamma inom en företagshälsovård. Ur analysen framkom fem huvudkategorier och sjutton underkategorier som svarade mot studiens syfte.I resultatet framkom det att samtalet är företagssköterskans viktigaste verktyg samt ett återkommande inslag i företagssköterskans dagliga arbete dock användes samtalet på olika sätt beroende på situation.Företagssköterskorna beskrev även vad de kallade de vanligaste förkommande samtalen samt hur dessa användes, dess betydelse samt de vinster dessa samtal förde med sig.

Denna studie behandlar målspråksanvändningen i undervisningen av ett andra- och ett främmandespråk. Syftet med studien är att i en jämförelse analysera om lärarens metoder för målspråksanvändning som används i andraspråksklassrummet, där målspråket är det gemensamma språket, kan appliceras i främmandespråksklassrummet, där det gemensamma språket är landets officiella språk. Forskningsfrågorna som studien utgår ifrån behandlar vilken tillgång eleverna har till målspråket i klassrummet samt om det synliggörs skillnader i språkklassrummen, som påverkar möjligheten att utveckla elevernas kommunikativa förmåga. Studien baseras på klassrumsobservationer, lärarintervjuer samt elevenkäter och genomfördes i grupper vilka studerade svenska som andraspråk samt spanska som främmandespråk.Samtliga metoder visar att svenskstudenterna i högre utsträckning möter begripligt inflöde samt ges utrymme för att tala och interagera på målspråket, vilket är en förutsättning för andraspråkstillägnande. De skillnader som synliggjorts i de olika språkklassrummen är att i svenskklassrummet var lärarnas förväntningar, elevernas engagemang att interagera på målspråket samt behovet av målspråket högre än i spanskklassrummet.