Syftet med denna uppsats är att undersöka vad lärare kontra elever anser att förutsättningarna är, för att upplevelsen av en meningsskapande undervisning ska infinna sig. Detta belyses utifrån två frågeställningar som fokuserar på vad eleverna upplever att meningsskapande undervisning är och vad lärarna anser vara viktiga delar i en meningsskapande undervisning. För att ta reda på detta användes kvalitativa intervjuer och undersökningsgrupperna bestod av två enskilda lärarintervjuer och fyra elevgruppintervjuer.Uppsatsen vilar på Deweys kommunikativa meningsteori och hans tankar kring det transaktionella perspektivet. Genom att interagera i kommunikativa sammanhang uppstår transaktioner som skapar mening. Resultatet konstaterar att det finns många delar som påverkar den meningsskapande undervisningen.

Syftet med studien är att belysa hur pedagoger i I Ur och Skur verksamheter ser på lärande samt vilka lärandemiljöer de använder sig av. För att besvara vårt syfte valde vi att göra en kvalitativ studie med sex semistrukturerade intervjuer med verksamma och utbildade pedagoger. I vår studie deltog två I Ur och Skur förskolor och två I Ur och Skur skolor och vårt resultat visade att alla verksamheter använder sig av både inomhusmiljön och utomhusmiljön som lärandemiljöer. De arbetar med utomhuspedagogik, tematiskt utifrån barnens intresse. Skolorna arbetar med upplevelsebaserad inlärning där alla sinnena aktiveras.

Sammanfattning Bakgrund. Stamning är en talstörning som vanligtvis karaktäriseras av repetitioner, förlängningar och blockeringar. Dessa symtom kan ge negativa psykosociala följder hos den stammande, såsom undvikanden av kommunikativa vardagssituationer (KVS). Inom forskning råder det brist på studier om hur ungdomar som stammar upplever KVS i en svensk kontext, varför det är betydelsefullt att genomföra en studie i området.Syfte. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur ungdomar som stammar upplever olika KVS.

Uppsatsen redovisar en studie med utgångspunkt i frågeställningarna: Hur påverkar aktörer i serviceverksamheter inkludering och exkludering av kunder? Vad finns det för materiella och immateriella barriärer som påverkar tillgänglighet för faktiska och presumtiva kunder med funktionshinder? Syftet med undersökningen är att söka svar på vilka attityder och föreställningar som finns i verksamheter som ingår i servicebranschen och på vad sätt särskiljande eller exkluderande praktiker existerar för potentiella besökare med någon form av funktionshinder. Avsikten är även att undersöka huruvida aktörer i verksamheter har inverkan på materiella och immateriella barriärer som bidrar till att minska tillgängligheten. Syftet är således att undersöka särskiljande och exkluderande praktiker i servicemötet i förhållande till begreppen tillgänglighet och funktionshinder. För detta syfte har en kvalitativt präglad metod använts med intervjuer och frågeformulär.

In the present study, the institutional discourse in health care was examined, focusing onspeech therapists and occupational therapists in interaction with a common patient withaphasia. The purpose of the present study was to identify common communication strategiesused in the professional conversation between a speech therapist and a patient and between anoccupational therapist and the same patient. Specific research questions were: Whatcommunicative strategies are used in interaction between a speech therapist and a patient withaphasia and between the occupational therapist and the same patient? Are theredifferences/similarities between how speech therapists and occupational therapists interactwith patients with aphasia?Six people in total, two patients in interaction with a speech therapist and an occupationaltherapist respectively, were recorded during treatment sessions of each profession. Generaland specific aspects of the institutional interaction were then analysed according to principlesof conversation analysis.Similarities in the use of closed questions as a strategy to increase the effectiveness ininteraction could be seen between the two different professions studied.

Detta examensarbete är utfört på Smurfit Kappa Kraftliner, Piteå i syfte att undersöka hur motivation, målarbete och rutiner uppfattas av medarbetare och ledning samt om det som kommer från ledningen är det samma som kommer ut på golvet. Utöver detta innehåller studien intervjuer av ledning och medarbetare på Svalson och kirurgkli-niken, Sunderby sjukhus. Dessa nämnda verksamheter har valts ut på grund av att de belönats för sitt arbete inom dessa områden. Datan har sedan använts för att kunna se hur andra verksamheter än pappersindustrin, arbetar med dessa frågor. Studien avslutas med förbättringsförslag som är uppbyggda utifrån det resultat som framkommit i analysen.

Alla människor har ett fundamentalt behov av att få uttrycka sig och föra en dialog med sin omvärld. Barns behov av att förmedla sig till sin omgivning är under stark utveckling under tiden i förskolan och kan ta många skilda kommunikativa uttrycksformer. Bildspråk som kommunikativt verktyg är en uttrycksform innan skriftspråkets fulla inträde. Hur påverkas förskolebarns språkliga vidareutveckling av det kommunikativa bildspråket som skapande verksamhet utgör i förskoleverksamheten? Studiens syfte är att belysa pedagogers arbete med bildskapande aktiviteter i estetiska lärprocesser kopplat till yngre barns språkutveckling inom förskolan.

Syftet med vår studie har varit att undersöka och lyfta fram den kombinerade kompetensen specialpedagog/fritidspedagog samt belysa vilka kunskaper utbildningarna tillförde och hur yrkesrollen tillvaratas i olika verksamheter. Utifrån en kvalitativ metod intervjuades 11 specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund samt genom litteraturstudier fick vi svar på syftet. Studien inriktar sig främst i arbete på individ- och gruppnivå med åldern 6-12. Efter specialpedagogutbildningen har alla en kombinerad kompetens oavsett om vi är lärare, förskolelärare eller fritidspedagoger. I vår studie framkom att specialpedagoger med fritidspedagogbakgrund har sin främsta styrka och kompetens i arbetet med barns, ungdomars och vuxnas sociala och emotionella utveckling inom olika verksamheter.

Den här uppsatsens syfte är att undersöka tystnadens kommunikativa funktion i två svenska teaterpjäser, Leka med elden av August Strindberg och En talande tystnad av Erland Josephson. I min metod använder jag mig av en anti-essentialistisk hållning och intresserar mig i första hand för tystnadens funktion.Tystnaden analyseras utifrån tre ingångar: dess relevans, konceptualisering och distanserande/förenande funktion. Analysen visar skillnader pjäserna emellan vad gäller tystnadsindikationer i teatertexten. En talande tystnad regisserar oftare explicit pauserna medan tystnaden i Leka med elden endast är antydd i texten och får sin relevans i Holms regi. Metaforer som avslöjar tystnadens konceptualisering förekommer i En talande tystnad men inte alls i Leka med elden.

Syftet med studien var att undersöka hur tillgången av administrativt stöd upplevs av operativa chefer i genusmärkta verksamheter. De genusmärkta verksamheter som har undersökts är den kvinnodominerande hemvården och mansdominerad teknisk verksamhet. Operativa chefer är första linjens chefer som har medarbetare direkt under sig. Denna studie genomfördes som ett uppdrag från Örebro kommuns personalavdelning. Intresset för att undersöka hur tillgången av administrativt stöd upplevs i genusmärkta verksamheter uppkom efter att regeringen gett Arbetsmiljöverket i uppgift att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem.

Framväxten av informationssamhällets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvägar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur åtta chefer från större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i både närvarande och distanskommunikation. Frågeställningarna är:Vilka övergripande strategier använder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvägar i organisationen?Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa?Vilka strategier använder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig själva, i relation till medarbetaren? Analysen ger en mångfacetterad bild av kommunikation. Cheferna använder kommunikation ständigt, i alla former, i alla kontexter både medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna.

Verksamheter använder sig idag mer och mer utav informationssystem för att effektivisera arbetsflödet. Det ter sig inte så konstigt med tanke på att IT har en betydande roll i dagens samhälle. För att följa med i utveckling och efterfrågan är det idag nödvändigt att större verksamheter använder sig utav någon form av IT stöd. Eftersom IT hela tiden utvecklas räcker det således inte att införa ett informationssystem då det kommer nya och effektivare alternativ. Informationssystemen ska stödja verksamhetsmålen vilka blir annorlunda som en följd av att verksamheten förändras över tid.

Hantering av information blir allt viktigare i dagens informationssamhälle då information är en av de värdefullaste tillgångarna för verksamheter. Syftet med uppsatsen har varit att skapa ett styrdokument för IT-administratörer som hjälper dem vid klassificering av informationssystem. Styrdokumentet har som uppgift att kontrollera att informationssystem lever upp till verksamheternas krav som finns på konfidentialitet, integritet, tillgänglighet och spårbarhet. Styrdokumentets vetenskapliga värde har verifierats genom att utvalda IT-administratörer undersökt och utvärderat styrdokumentet. Resultatet visar att styrdokumentet kan användas som ett hjälpmedel.

Att samråda med sakägare och medborgare är sedan flera år en obligatorisk del i kommunal fysisk planläggning, både när det gäller detaljplaner och översiktsplaner. Inte minst har medborgardialog under 2000-talet framhållits som en viktig del i strävan efter den socialt hållbara staden. Att samråda om framtida planer med allmänheten syftar bland annat till att öka insynen i planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbättra beslutsunderlaget med ytterligare information från de boende på platsen. Enligt aktuell plan- och bygglag är plansamrådet det enda momentet i detaljplaneprocessen där kommunen måste erbjuda allmänheten att delta i diskussionen om planändringarna. På så sätt kan plansamrådet ses som ett minimikrav på den del kommunikativ planering som kommunen är skyldig att tillämpa, däremot är kommunen fri att initiera en utökad dialog med medborgarna.

Detta examensarbete har undersökt hur muntlig kommunikationsängslan, eller med andra ord en hög grad av nervositet i samband med muntlig kommunikation, ter sig för ett urval av elever på högstadiet. Kommunikationsängslan som forskningsobjekt har beskrivits för att i studien kunna definieras innan genomförandet av undersökningen och analysen av resultatet. Forskningsöversikten har också beskrivit de olika kommunikativa situationer som elever ställs inför i dagens skola. Syftet med studien har varit att undersöka elever i högstadiets nionde årskurs och deras självrapporterade kommunikationsängslan vid muntlig kommunikation. Metoden som användes var en enkätundersökning, där resultatet analyserades utifrån respondenternas kön och det betyg de hade i svenska eller svenska som andraspråk.