Muskuloskeletal smärta är vanligt förekommande hos barn och ungdomar. Syftet med studien var att beskriva sjukgymnasters erfarenhet av smärtproblematiken hos barn och ungdomar. Studien utfördes genom kvalitativ intervju av 10 sjukgymnaster från Finland och Sverige. Sjukgymnasterna arbetade inom primärvård och hade särskild erfarenhet av arbete med barn och ungdomar. Studien har en multipel fallstudiedesign som analyserades genom manifest innehållsanalys.

The aim was to examine writing ability and some of its underlyingfunctions in adults with intellectual or communicative disabilities at dailyactivity centres by comparisons with children and adults without disabilities.66 adults with intellectual or communicative disabilities, 39 children and 14adults without disabilities were included. The following tests/tasks wereexecuted: Test for Reception of Grammar-2, graphomotor task, nonwordrepetition, Rapid Automatized Naming and Writing elicited by pictures. Thepicture elicited narratives were examined regarding length, spelling,syntactic complexity, interpunctuation, content and general impression. Theresults demonstrated that adults at daily activity centres performed lowerscores than adults without disabilities. The group generally didn?t differ fromthe children, but they made a smaller proportion of phonologicallyacceptable misspellings and achieved lower scores on nonword repetitionand Rapid Automatized Naming, which could indicate limitations inphonological processing ability.

Uppsatsens syfte är att öka kunskaper om kulturaktiviteter avsedda att vara hälsofrämjande och att få ökad förståelse för den kompetens som används av personal som närmare arbetar med dessa aktiviteter. För att få svar på uppsatsens syfte och frågeställningar valdes lämpliga teoretiska utgångspunkter som tillsammans med det empiriska materialet har analyserats. Studien fokuserar på sju respondenters erfarenheter av hälsofrämjande aktiviteter, de deltagandes lärande och deras utveckling och två exempel av kulturaktiviteter undersöks: "Kultur i vården" och "Kultur på recept".En del av studien innefattar även tidigare forskning där det främst handlar om vilka mätbara effekter på hälsa som deltagande i kulturaktiviteter kan ge. Uppsatsen ska bidra till att belysa kulturaktiviteter ur ett hälsopedagogiskt perspektiv för att öka kunskapen om relationen mellan kultur-hälsa-lärande.Utifrån det empiriska materialet framkommer det att aktiviteter inom "Kultur på recept" har större fokus på det friska med syfte att stärka och utveckla individer medan "Kultur i vården" har en tydligare inriktning mot patienter i en sjukdoms- eller rehabiliterande period.Resultatet visar att det finns skillnader i den pedagogiska utformningen av aktiviteter inom respektive praktiker: Exempelvis gruppdeltagande, kompetenser bland personal samt kulturaktiviteternas tillgänglighet och utbud. Det framkommer i uppsatsens studie att gruppen har betydelse för det sociala stödet, lärande och utveckling som författarna kopplar samman med livslångt lärande och empowerment, vilket innebär en mobilisering av individens resurser..

I alla typer av möten mellan människor kan brist på kommunikation leda till missförstånd och konflikter av olika slag. En situation, där vi tror att detta kan vara särskilt påtagligt, är när polisen möter demonstranter vid en opinionsyttring. Detta arbete undersöker och belyser vilka möjligheter som finns till kommunikation för den enskilde polismannen vid en demonstration. För att ta reda på detta har vi utfört djupintervjuer med representanter inom polisen. Vi har även tittat på vad polisens utbildning i det kommunikativa förhållningssättet innehåller.

Denna uppsats behandlar representationer av fadderskap i den kommersiella TV-kanalen TV4?s Faddergalan, ett välgörenhetsprogram som sändes mellan åren 1998-2009, i samarbete med biståndsorganisationen Plan Sverige. Uppsatsens syfte är att analysera hur fadderskapet konstrueras genom de representationer av fadder och fadderbarn som existerar i Faddergalan med en utgångspunkt i postkolonial teori. Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod där diskurs och representation utgjort analysverktygen. Det empiriska materialet som ligger till grund för analysen omfattar samtliga program av Faddergalan som hittills sänts.

Syftet med detta arbete är att undersöka och se vilka attityder lärare och elever har i förhållande till sms och chatt och dess användning i skolan. Underlaget till vår undersökning är inhämtat först i enkätform och har senare kompletterats med elev- och lärarintervjuer. Undersökningen är gjord på två olika skolor där en av skolorna är belägen i en större stad och den andra i en mindre stad och eleverna som deltog i undersökningen går i årskurs 6. Resultatet visar på att elevernas attityder gentemot sms och chattanvändningen i skolan är positivt. De tror att de kan hjälpa varandra genom dessa medier och att de kan utvecklas i skriften och även vidga sin kommunikativa arena.

Vårt övergripande syfte med uppsatsen är att öka förståelsen för problematiken kring marknadsorientering, alltså klyftan mellan att företag anser sig vara marknadsorienterade trots att de befinner sig långt framför marknaden. Genom att med en metaforisk tematisering visa på olika legitimeringsgrunder för innovationsarbete är vår förhoppning att just denna problematik ska ställas i centrum, eftersom vi anser att innovationsarbete är det första och kanske viktigaste steget för diskussionen kring marknadsorientering. Ytterligare en del av syftet är att påvisa vilka inre motsättningar som finns inom diskursen för innovationer. Genom att utföra en diskursanalys av innovationslitteratur och av våra intervjuer med innovationspraktiker vill vi lyfta fram ny kunskap som vi anser hittills inte diskuterats och problematiserats. Denna nya kunskap om marknadsorientering och innovationer är vårt teoretiska bidrag till forskningen.

Dagens samhälle ställer höga krav på individer att vara sociala, kommunikativa och inneha en förmåga att hantera ett ökande informationsflöde. Samtidigt som det ligger mycket ansvar på den enskilde individen att sålla bland stora mängder information har olika individer skilda förutsättningar att möta dessa krav. Studiens syfte var att undersöka om upplevelse av kontroll och välbefinnande hos medarbetarna påverkar kommunikationstillfredsställelse och föredragna kommunikationskanaler. Som teoretisk referensram har teori om kommunikation och subjektivt välbefinnande samt Rotters (1966) teori om Locus of Control använts. En kvantitativ enkätstudie genomfördes på en förvaltning i Tidaholms kommun i Västra Götalands län där de upplevt kommunikationsproblem i sin internkommunikation.

Syftet med den här studien är att undersöka hur förståelser av vårt samhälle skapas i den politiska debatten i det civila samhället. I det civila samhället debatteras det flitigt kring politiska teman och opinioner skapas som antingen skänker legitimitet åt eller kritiserar rådande politik och samhällsordning. De ställningstaganden vi som väljare gör kan inte enkelt förklaras som baserade på vår egen tolkning av partipolitiska uttryck. Dessa politiska ställningstaganden görs med utgångspunkt i vår förståelse av vårt samhälle. Vår förståelse av vårt samhälle och av världen är dock inte heller något helt okomplicerat.

Syftet med examensarbetet är att ta del av förskollärares åsikter om och erfarenheter av materialets betydelse för barns lek och lärande, med fokus på ?smutsigt? material i innemiljön. ?Smutsigt? material är material som kan skapa oordning och kladda ner, t.ex. vatten, sand, lera, färg m.m.

AbstractInformation and information seeking have always been important parts of society. How behavioural patterns of information seeking manifest themselves are partly due to individual prerequisites and partly due to the practice where the seeking of information is conducted.The aim of this study is to investigate a group of newly examined physicians? experiences of information seeking behaviour in their educational practice and in their professional practice. The two practices are related to each other but still very different. This makes it interesting to study whether individuals? information seeking behaviour changes when they move from the educational practice to the professional.The theoretical framework for the current study is a socio-cultural one.

Syftet med detta examensarbete var att utveckla enkommunikativ leksak som ger barn möjligheter attlättare kunna kommunicera och uttrycka sig kring sinaegna och andras känslor.Utbudet av dagens leksaksmarknad undersöktes föratt hitta inom vilka områden en intressant utvecklingskulle kunna vara möjlig. En undersökning kringbarn, lek, leksaker, kommunikation, Design för Allaoch barn med funktionshinder gjordes för att samlain nödvändig fakta för att kunna tydliggöra vad somkrävs av en leksak och vilka behov som finns. En enkätundersökninggjordes också för att få en tydligare bildav de tre känslor som valts att arbeta vidare med; glad,arg och ledsen. Dessa undersökningar har sedan legatsom grund för designprocessen där jag har arbetat medskisser och modeller. Arbetet resulterade i en slutproduktdär en serie leksaker tagits fram, leksaksserienÄrlig.

Uppsatsen är en studie av mentorskapet på en 7-9-skola. Syftet med vår undersökning är att åskådliggöra hur man inom en grundskola arbetar med en företeelse som framförallt är vanlig inom idrott och näringsliv. Vår förhoppning var att vi skulle kunna belysa om det fanns ett behov av en utveckling av mentorskapet i skolan och hur detta skulle kunna se ut. Frågeställningarna vi ville besvara var hur skolledning, lärare och elever uppfattade mentorskapet, hur elevernas skolsituation påverkades av att ha en mentor och hur ett eventuellt nytt begrepp för mentorskap i skolan skulle kunna definieras. Vår undersökning har baserats på både kvalitativa och kvantitativa data i form av intervjuer, fokusgruppsintervjuer, observation och enkäter.

Inom kognitionsvetenskapen växer det på flera håll fram konkurrenter till det synsätt på språklig kognition som förespråkats främst av lingvisten Noam Chomsky. Han har argumenterat för att barns förmåga till att snabbt förvärva språks grammatiska komplexitet, beror på att all världens språk delar en underliggande universell grammatik som finns inkodad i människohjärnan från födseln. Enligt denna syn betraktas grammatik som ett abstrakt regelstyrt system, slutet och utan direkt påverkan från omgivningen. Efterföljande forskning har kommit att visa på många svårigheter för denna hypotes, varvid alternativa ansatser har trätt fram. Som ett resultat försöker många forskare numera istället förklara färdigheter i grammatik som en förlängning av kognitiva och kommunikativa förmågor. Uppsatsen ger en kort bakgrund om Chomskys idéer och hur han resonerade sig fram till sin hypotes.

Syftet med vår undersökning har varit att ta reda på hur lärare medvetet arbetar för att utveckla och stärka elevernas kommunikativa förmåga inom matematiken och vilka hinder som kan föreligga. Forskning betonar samtalets betydelse för att utveckla en bra förståelse i matematikämnet. Med kommunikativ förmåga menar vi hur eleverna språkligt talar och uttrycker sig i det matematiska språket. Vi har genomfört kvalitativa djupintervjuer med fyra lärare som undervisar i klasserna 1-6. Vi använde öppna frågor av lågt strukturerad art utan fasta svarsalternativ. Vi kunde efter undersökningen dra följande slutsatser: • Pedagogerna är väl medvetna om språkets vikt i matematiken. • Lärarna har de kunskaper, den önskan och de idéer som krävs för att arbeta på ett lärorikt och inspirerande sätt. • Ingen av de intervjuade nämnde att de vid sin matematikundervisning utgick från styrdokument eller vetenskapliga teorier, vilket gör att vi ifrågasätter i vilken grad de var medvetna om samtalets betydelse. • Lärarna varierar sig i hur de arbetar med matematiken och med dess språk. • Tre av lärarna arbetar idag inte med samtalet i den utsträckning de skulle vilja. De hinder som förekommer består bland annat av stora klasser, stora nivåskillnader mellan eleverna, oroliga klasser och tidsbrist..