Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur flickor i a?rskurs 9 skriver med fokus pa? de tva? texttyperna sms och texter producerade i skolan. Syftet innefattar a?ven en studie av huruvida eleverna kan definiera dessa texttyper samt deras fo?rma?ga att omvandla en sms-konversation till en text som skulle kunna passa i en la?robok i a?mnet svenska. Studien har sin utga?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt i teorier om ungdomars spra?kbruk och skrivutveckling.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva vilka faktorer som Àr av betydelse i mötet med vÄrdaren enligt patienterna. Studien Àr en litteraturstudie, som utgÄtt frÄn en kvalitativ metodansats. Analysmetoden som anvÀnts har varit en latent innehÄllsanalys. Skillnaderna mellan "nursing" och "caring" som begerpp betonas ofta i litteraturen av olika forskare. Den empiriska forskningen visar emellertid att dessa begrepp Àr svÄra att hÄlla Ätskilda i verkligheten.

Status Àr ett brett begrepp som kan definieras pÄ mÄnga olika sÀtt. Status stÀlls ofta i samband med yrke och mÄnga mÀnniskor har en uppfattning om vilken status olika yrkesgrupper har. Det finns motsÀgelsefulla resultat frÄn tidigare studier om hur sjukgymnaster upplever yrkets status. En studie visar pÄ att yrkets status Àr hög medan Legitimerade Sjukgymnasters Riksförbund menar att den behöver förbÀttras. Syftet med studien var att beskriva hur yrkesverksamma sjukgymnaster i Australien och Sverige upplever sjukgymnastyrkets status samt vad som kan förÀndras för att pÄverka yrkets status.

Elever frÄn omvÄrdnadsprogrammet har delar av sin utbildning förlagd i klinisk verksamhet. Undersköterskor ute i verksamheten Àr Älagda att handleda dessa elever. För att göra detta stÀlls det krav pÄ att hon/han Àr kompetent för uppdraget. Idag finns ett litet dokumenterat underlag för vad det innebÀr att vara undersköterska och kompetent handledare.Denna studies syfte var att belysa synen pÄ undersköterskans kompetens som handledare utifrÄn fyra perspektiv.Det Àr en kvalitativ studie. Data samlades in frÄn fyra informanter/respondenter frÄn varje grupp, lÀrare, chef, undersköterska och elev, totalt 16 intervjuer.

Bakgrund. I Sverige utgör trauma den vanligaste dödsorsaken för vuxna, 18-45 Är. Traumateamets utbildning och kompetens Àr av stor betydelse för den skadade patientens överlevnad. Anestesisjuksköterskan har en viktig roll som medlem i traumateamet i det initiala omhÀndertagandet av traumapatienter. Syfte.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om arbetsgivaren ser nÄgon kompetensskillnad pÄ om en nyexaminerad styrman har gÄtt det treÄriga programmet dÀr det krÀvs en tidigare matrosbehörighet eller det fyraÄriga programmet dÀr ingen tidigare erfarenhet krÀvs. De stora skillnaderna pÄ dessa program Àr att pÄ det treÄriga programmet har styrmÀnnen arbetat till sjöss innan de började studera, medan de flesta frÄn det fyraÄriga programmet gÄr till sjöss för första gÄngen under deras praktik. För att fÄ reda pÄ detta sÄ har en kvalitativ intervjustudie utförts med hjÀlp av fem svenska rederirepresentanter samt tvÄ norska rederirepresentanter. De norska rederierna Àr invalda i undersökningen eftersom det Àr ett intressant Àmne dÄ mÄnga svenska befÀl idag Àr anstÀllda inom den norska offshoreindustrin. Slutsatsen blev att arbetsgivarna inte ser nÄgon skillnad pÄ kompetens efter vilket sjökaptensprogram den nyexaminerade styrmannen har gÄtt.

Syftet med denna studie har varit att bidra till kunskapsomrÄdet över vilka bakomliggande faktorer som pÄverkar fritidspedagogens dagliga arbete i samspelet med lÀrarna. Studien syftar Àven till att bidra till kunskapsomrÄdet över varför fritidspedagogen Àr viktig i skolansverksamhet. Vi har valt att undersöka detta utifrÄn ett fritidspedagog och ett lÀrarperspektiv. I studien har en kvalitativ metod anvÀnts och fem fritidspedagoger samt fem lÀrare i norra Sverige har intervjuats. Resultatet av studien har analyserats med hjÀlp av Lindström och Pennlerts (2012) didaktiska frÄgor vad, hur och varför.

Bakgrund: Migration Àr ett vanligt förekommande fenomen idag vare sig den Àr ofrivillig eller frivillig. Mycket forskning har gjorts om den ofrivilliga flyktingmigrationen men ytterst lite forskning har fokuserat pÄ den frivilliga migrationen, dÄ i synnerhet gÀllande högutbildade individer med special kompetens. AvgrÀnsningar: Vi har begrÀnsat oss till att studera de mer rationella orsakerna till inflödet av utlÀndsk kompetens, vilka anses vara lÀttare för en stat att pÄverka. Vidare sÄ har vi fokuserat oss mot de individer som anses vara högutbildade eller inneha en speciell eftertraktad kompetens. Studien Àr ocksÄ begrÀnsad till att studera migration av högutbildad arbetskraft mellan i-lÀnder.

Inom ramen för röntgensjuksköterskors kompetens ingÄr flertalet yrkesspecifika kunskaper.Det stÀlls sÀrskilda krav pÄ teoretisk, teknisk och praktisk kunskap om optimal diagnostiskbild och optimal strÄldos ska uppnÄs. FörutsÀttning för en god radiografisk omvÄrdnad ochoptimal bild Àr röntgensjuksköterskans kompetens, kunskap, skicklighet och erfarenhet.Tidigare forskning har visat att röntgensjuksköterskans kompetens, skicklighet, erfarenhet ochkunskap utgör underlag för att skapa diagnostisk bild. Syftet med studien Àr att undersökaröntgensjuksköterskans anledning till bildomtagning och hur de skapar bÀsta möjligadiagnostiska bilder. En pilotstudie med kvalitativ innehÄllsanalys utfördes. Fyraröntgensjuksköterskor som arbetar med konventionell röntgen intervjuades.

Inom SISU Idrottsutbildarna diskuterades cirkelledarrollen intensivt under 2005. Ett stort antal personer inom organisationen hade Äsikter om hur det förhöll sig med cirkelledarnas kompetens och utbildning. Det visade sig att ingen egentligen visste dÄ det inte fanns nÄgra undersökningar gjorda inom omrÄdet. I detta skede bestÀmde jag mig för att ta reda pÄ mer om cirkelledarnas kompetens och vilka behov som de sjÀlva upplevde sig ha nÀr det gÀller kompetensutveckling. För att besvara frÄgestÀllningarna genomfördes en enkÀtundersökning som förmedlades ut till 75 cirkelledare i Kronobergs lÀn.

Syftet med studien Àr att beskriva och analysera rekryteringsprocessen med fokus pÄ bedömning av kandidaters kompetenser. Ett delsyfte Àr att granska i vilken grad rekryteringsprocessen kan vara saklig och opartisk. Det har genomförts med en litteraturstudie och kvalitativa intervjufrÄgor.Resultatet visar att en kombination av bedömningsmetoder bör anvÀndas för att fÄ ett underlag som bidrar med tillförlitlighet. Subjektivitet Àr en naturlig del som rekryteraren mÄste hantera. Det fÄr inte influera omdömet till den grad att kravprofilen inte följs.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att, utifrÄn ett trovÀrdighetsperspektiv, studera om det Àr att föredra att anlita sakkunniga bitrÀden frÄn externa revisionsbyrÄer eller frÄn kommunala revisionskontor. Metod: För att uppnÄ uppsatsens syfte har vi inledningsvis skapat en teoretisk förstÄelse för Àmnet för att sedan anvÀnda denna kunskap som underlag för vÄr empiriska undersökning. SÄledes har vi valt ett deduktivt angreppssÀtt. Vi har sedan valt en kvalitativ undersökningsmetod för att kunna fÄ en djupare förstÄelse för Àmnet samt fÄ möjlighet att analysera under arbetets gÄng.Teoretiskt perspektiv: Det teoretiska materialet har samlats in genom studier av facklitteratur och statliga utredningar.Empiri: Det empiriska materialet bestÄr av personliga intervjuer, intervjuer per telefon samt intervjuer per mail. Vi har med hjÀlp av dessa intervjuer velat ta reda pÄ hur olika sakkunniga bitrÀden ser pÄ sin kompetens och sitt oberoende.

Syfte: Specialpedagoger har under sin studietid och genom att arbeta ute i verksamheterna tillÀgnat sig en bred kompetens. I den hÀr studien vill vi studera specialpedagogens yrkesroll i skolan samt undersöka lÀrares och rektorers syn pÄ specialpedagogens roll i skolans verksam-het. Centrala frÄgestÀllningar Àr:? Hur organiserar skolan sin specialpedagogiska verksamhet? ? Hur upplever specialpedagogerna att deras kompetens anvÀnds? ? Hur anvÀnds specialpedagogens kompetens?Teori: Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr specialpedagogens yrkesroll i skolan samt samverkan professioner emellan belyst ur ett systemteoretiskt och ett kommunikativt perspektiv. Metod: Studien Àr kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer.

Kommunikation, kompetens, förtroende och engagemang Àr alla viktiga faktorer förfastighetsmÀklaren som pÄverkar kundmötet. FastighetsmÀklaren ska arbeta aktivt medvariablerna för att fÄ vetskap om och tillfredsstÀlla den sÀljande kundens önskemÄl. Ennoggrant utförd behovsanalys av kunden tillsammans med ett individuellt anpassat kundmöteÀr faktorer som pÄverkar kundens tillfredsstÀllelse i positiv bemÀrkelse. Studien bevisar attvariablerna samverkar och pÄverkar antalet nöjda kunder inom fastighetsmÀklarbranschen..

Syftet med studien Àr att undersöka vilka delar i specialpedagogutbildningen som specialpedagogen fÄr anvÀndning av nÀr denne kommer ut och arbetar i skolan. FÄr specialpedagogen arbeta med det som han/hon Àr utbildad i eller Àr det nÄgot helt annat som vÀntar? I litteraturgenomgÄngen behandlas omrÄden som specialpedagogisk kompetens, specialpedagogens samarbete med rektor/lÀrarna samt vilka elever som har rÀtt till specialpedagogisk undervisning och var den bedrivs. Ett systemteoretiskt angreppssÀtt har anvÀnts för studien. Det Àr en teori som ser pÄ hur systemens olika delar pÄverkar och stÄr i relation till varandra och hur mÀnniskors relationer fÄr systemet att hÄlla ihop. Studien utgörs av halvstrukturerade kvalitativa intervjuer och resultaten baseras pÄ svaren frÄn fem till viss del slumpvis utvalda högstadierektorer samt en gymnasierektor.