Hur va?nder man ett omotiverat elevklimat till ett mer motiverat, sett ur elevens perspektiv? ?How do we change the students behavior from unmotivated to motivated, from their own point of view?? Problemomra?de Detta arbete a?r en underso?kande studie vilket inneba?r att jag har gjort fokusgruppsintervjuer fo?r att ta reda pa? vad skolan kan go?ra fo?r att o?ka motivationen hos elever som upplever skolan som tra?kig och icke meningsfull. Studien tar ett elevcentrerat perspektiv och resultatet bygger pa? elevernas egna utsagor. Problemomra?det baseras pa? skolans va?rdegrund som den beskrivs i ?Ny skollag i praktiken? (2010), i vilken det fastsla?s att skolan ska arbeta fo?r alla ma?nniskors lika va?rde och undervisningen skall anpassas till varje barn fo?rutsa?ttningar.

Ett bruk, eller en stad/kommun/län, har ett omland som utgör det närliggande området. Omlandsbildningen styrs under 1850-talet och fram till de moderna industriernas framväxt under 1900-talet av (rå-)varor, tjänster, kommunikativa aspekter och arbetskraft. Utifrån dagens perspektiv är faktorer såsom arbetsmöjligheter avgörande, pendlingsavstånd dvs. en kommunikativ aspekt och företagens behov av arbetskraft. Bruken under 1800-talet kan tolkas fungera som en stat i staten.

Bakgrund: Att läsa handlar om att förstå det man läser, att få en upplevelse eller ta till sig information. Forskning har visat att trots att svenska elever internationellt sett läser mycket så har deras läsförståelse försämrats under den senaste tioårsperioden. Läsförståelse är en viktig del i hela läsprocessen, när ord betyder något blir innehållet meningsfullt. Den bakgrundskunskap och förförståelse man har av en text inför läsningen skapar förutsättningar för att förstå textens innehåll. Ett barn bygger med fördel upp sin förmåga till läsförståelse i en kommunikativ dialog med andra.

I den svenska planeringsprocessen är det viktigt att medborgare får framföra sina åsikter om planeringsfall under samrådstiden för att upprätthålla demokratin. Då många medborgare har svårt att tyda och läsa en karta, har olika former av visualiseringar, digitala bilder eller fysiska 3D-modeller, börjat användas mer ofta av planerare, inom kommunal och privat verksamhet, för att förtydliga bilden av hur planeringsfall ?kan komma att se ut? i verkligheten. Användning av digitala och fysiska visuella verktyg, inom planeringens samrådande dialog med medborgare, anses vara ett relativt nytt fenomen och det går att ifrågasätta om visualiseringsformer som planeringstjänstemän använder idag verkligen uppfyller sitt syfte med att förtydliga för medborgarna. Utifrån de visuella framställningar som görs väcks även frågan om det verkligen finns en vilja bland tjänstemännen att planeringen ska bli mer kommunikativ och att medborgare ska få ett ökat inflytande i planeringen.

I den svenska planeringsprocessen är det viktigt att medborgare får framföra sina åsikter om planeringsfall under samrådstiden för att upprätthålla demokratin. Då många medborgare har svårt att tyda och läsa en karta, har olika former av visualiseringar, digitala bilder eller fysiska 3D-modeller, börjat användas mer ofta av planerare, inom kommunal och privat verksamhet, för att förtydliga bilden av hur planeringsfall ?kan komma att se ut? i verkligheten. Användning av digitala och fysiska visuella verktyg, inom planeringens samrådande dialog med medborgare, anses vara ett relativt nytt fenomen och det går att ifrågasätta om visualiseringsformer som planeringstjänstemän använder idag verkligen uppfyller sitt syfte med att förtydliga för medborgarna. Utifrån de visuella framställningar som görs väcks även frågan om det verkligen finns en vilja bland tjänstemännen att planeringen ska bli mer kommunikativ och att medborgare ska få ett ökat inflytande i planeringen.

Arbetet har utvecklats utifrån min egen nyfikenhet och frustrationer över att se planprojekt påbörjas och sedan stanna upp i en tidig planprocess. En del fortsätter såklart men allt fler har börjat hamna i en sorts trend där de antingen läggs ner efter en lång tid av ovetande eller sakta börjar rinna ut i sanden, det vill säga in i ett tillstånd där planen varken är verksam eller nedlagd. Varför detta har börjat inträffa är den frågan som varit grunden till projektet. Varför genomförs ett projekt men inte ett annat? Denna fråga generar ju självklart följdfrågan om vem som har låtit detta kunna hända.

Arbetet har utvecklats utifrån min egen nyfikenhet och frustrationer över att se planprojekt påbörjas och sedan stanna upp i en tidig planprocess. En del fortsätter såklart men allt fler har börjat hamna i en sorts trend där de antingen läggs ner efter en lång tid av ovetande eller sakta börjar rinna ut i sanden, det vill säga in i ett tillstånd där planen varken är verksam eller nedlagd. Varför detta har börjat inträffa är den frågan som varit grunden till projektet. Varför genomförs ett projekt men inte ett annat? Denna fråga generar ju självklart följdfrågan om vem som har låtit detta kunna hända.

Brädde, L & Ramstorp, C (2013). Öppna frågor i geometri i ett specialpedagogiskt perspektiv (Open-ended questions in geometry within special pedagogic perspective). Speciallärarexamen 90hp matematikutveckling, Skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö högskola. Problemområde Både internationella och nationella undersökningar visar att elevernas matematikkunskaper har försämrats. Ahlberg (1995; 2001) anser att flertalet forskare är eniga om att elevernas problemlösningsförmåga måste utvecklas. Vi blev inspirerade av de positiva effekter som Ingmar Holgersson från högskolan i Kristianstad framförde (18/2 2012) om öppna frågor i matematik.

I denna uppsats så undersöks kritiskt det deliberativa samtalets möjligheter att kunna uppfylla den deliberativa demokratins grundläggande utgångspunkt ? rätten för alla individer till politisk jämlikhet och deltagande i politisk gemenskap i den svenska skolan. Rätten att inte bara få manifestera olikhet (diversity) utan också skillnad (difference). Dessutom det deliberativa samtalets grundsats att alla jämlikt ska få pröva giltigheten hos andras argument och framföra sina egna argument till giltighetsprövning. Begrepp som tolerans, värdegrund, och dikotomin offentligt ? privat bildar en klangbotten för undersökningen tillsammans med beskrivningarna av de tre mest framträdande ontologierna i det västerländska samhället.

I denna uppsats så undersöks kritiskt det deliberativa samtalets möjligheter att kunna uppfylla den deliberativa demokratins grundläggande utgångspunkt ? rätten för alla individer till politisk jämlikhet och deltagande i politisk gemenskap i den svenska skolan. Rätten att inte bara få manifestera olikhet (diversity) utan också skillnad (difference). Dessutom det deliberativa samtalets grundsats att alla jämlikt ska få pröva giltigheten hos andras argument och framföra sina egna argument till giltighetsprövning. Begrepp som tolerans, värdegrund, och dikotomin offentligt ? privat bildar en klangbotten för undersökningen tillsammans med beskrivningarna av de tre mest framträdande ontologierna i det västerländska samhället.

I många tusen år har människan och katten levt tillsammans. Katten drogs från allra första början till de mänskliga bosättningarna eftersom det fanns möss och råttor vid människornas lador. Människorna i sin tur tyckte att katten var bra att ha i sin närhet eftersom skördarna skyddades från skadedjur. Nu är katten ett av våra mest populära sällskapsdjur, men många katter uppvisar ett beteende som människor kan uppleva som ett problem. I det här arbetet utreds aggressivitet, rädsla, rumsrenhetsproblem och ätstörningar med avseende på vilka orsakerna är och hur problemen kan förebyggas.

Uppsatsen utgår från ett litteratursociologiskt perspektiv, där speglingsteorin är en viktig del. Speglingsteorin innebär att man betraktar litteraturen som en spegling av samhället. Klassiska verk används till exempel som sociohistoriska källor till andra samhällen och epoker. Utgångspunkten för den här studien är att det inte enbart är de klassiska verken som utgör en sådan källa, utan att även dagens populärlitteratur kan ses som en länk till hur människor och samhälle fungerar. Den hypotes som driver uppsatsen är att litteraturen fyller en funktion för läsarna, nämligen att den tjänar som stöd och hjälp i människors liv.

I många tusen år har människan och katten levt tillsammans. Katten drogs från allra första början till de mänskliga bosättningarna eftersom det fanns möss och råttor vid människornas lador. Människorna i sin tur tyckte att katten var bra att ha i sin närhet eftersom skördarna skyddades från skadedjur. Nu är katten ett av våra mest populära sällskapsdjur, men många katter uppvisar ett beteende som människor kan uppleva som ett problem. I det här arbetet utreds aggressivitet, rädsla, rumsrenhetsproblem och ätstörningar med avseende på vilka orsakerna är och hur problemen kan förebyggas.

TV- och mediabranschen drivs pa? av teknikutveckling och a?r under fo?ra?ndring da?r allt fler konsumenter va?ljer att konsumera video via internet vilket sta?ller krav pa? akto?rerna i TV-branschen. Traditionella TV-operato?rer fo?rso?ker fo?ra?ndra sina affa?rsmodeller, branschgra?nser blir mer otydliga da?r bolag som tidigare ansvarat fo?r it-infrastrukturen fo?rso?ker ta sto?rre del av va?rdekedjan, nystartade fo?retag ser sin chans att konkurrera samt globala akto?rer som Google och Apple blir allt sto?rre hot.Fo?r konsultbolag finns det i TV-branschen da?rfo?r mo?jligheter att fylla ett marknadsbehov av branschspecifik ra?dgivning och resurser fo?r att hja?lpa TV- akto?rerna med att anpassa sig till digitaliseringen. Konsultbolag som fo?rso?ker etablera sig inom TV- och mediamarknaden beho?ver ta sta?llning till fra?gesta?llningar som hur brett erbjudande de ska ha, vilka kompetenser och roller de ska erbjuda och hur de uppna?r en stark marknadsposition.

Uppsatsen utgår från ett litteratursociologiskt perspektiv, där speglingsteorin är en viktig del. Speglingsteorin innebär att man betraktar litteraturen som en spegling av samhället. Klassiska verk används till exempel som sociohistoriska källor till andra samhällen och epoker. Utgångspunkten för den här studien är att det inte enbart är de klassiska verken som utgör en sådan källa, utan att även dagens populärlitteratur kan ses som en länk till hur människor och samhälle fungerar. Den hypotes som driver uppsatsen är att litteraturen fyller en funktion för läsarna, nämligen att den tjänar som stöd och hjälp i människors liv.