Vatten a?r en fo?rutsa?ttning fo?r allt liv, men det a?r inte bara vatten som kra?vs, utan a?ven att vattnet a?r rent och ga?r att dricka. Det finns goda tillga?ngar till vatten pa? va?r jord, men bara en bra?kdel av detta vatten a?r av tillra?ckligt god kvalite? fo?r att det ska kunna drickas. Idag saknar fler a?n 700 miljoner ma?nniskor i va?rlden tillga?ng till tja?nligt dricksvatten.

Abstract Vad erbjuds eleven egentligen att lÀra sig prata om i skolans undervisning i tyska? Förmedlar Àmnet sprÄkliga fragment möjliga att anvÀnda endast i begrÀnsade, specifika situationer eller kan Àmnet stÀrka ett demokratiskt beteende hos eleven? DÄ syftet med denna uppsats Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt tyska kan fungera som ett demokratiÀmne har jag tittat pÄ vad elever som studerar tyska i Är nio erbjuds att lÀra sig tala om utifrÄn lÀroböcker. Detta undervisningsinnehÄll har jag sedan stÀllt i relation till teorier om deliberativa samtal och dialogiska klassrum dÄ dessa teorier belyser nÄgra av de dimensioner ett utbildningsvÀsen kan behöva innehÄlla för att kunna fostra sina medlemmar till ett demokratiskt beteende. Med ett demokratisk beteende menas hÀr en kommunikativ förmÄga att lyssna och argumentera över vad som Àr viktigt och rÀttvist i diskussioner kring frÄgor som berör samhÀllets medlemmar. UtgÄngspunkt för studien Àr skolans demokratiska utbildningsuppdrag som förmedlas via svensk skollag frÄn 2010 samt via lÀroplan och kursplaner frÄn 2011.

Bilder sÀger mer Àn ord, och det Àr en del av konstens uppgift. I min uppsats vill jag skapa förstÄelse för bildteckens semantiska beroende och oberoende till det som de betecknar, och utforma en metod för öppen bildteckenlÀsning utan kommunikativ effektivitet.Mitt intresse för konstens bildtecken som vÀcker frÄgor, trotsar gÀngse uppfattningar samt öppnar upp till diskussion, ligger till grund för denna uppsats. FrÄgorna kring bildteckentolkning har framkommit genom undersökande arbete i eget konstnÀrligt skapande, samt blivit aktuellt i diskussioner pÄ skolor dÀr jag varit lÀrarkandidat. Funderingar om bildskapandet, och dess syfte, har kommit frÄn elevers bilder som tydligt svarar mot givna uppgifter i klassrummet. De bildtecken som jag dÄ funderat kring Àr sÄdana som Àr tydliga i sin kommunikation mellan skaparen och betraktaren, som Àr tydliga att tyda och blir begreppsliga.

I denna uppsats har lÀnsstyrelsens tillÀmpning av riksintresse för kulturmiljövÄrd studerats utifrÄn ett plan- och miljöparadigmsperspektiv. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit paradigmbeskrivningen i Styrning av markanvÀndning och miljö (2006) av Lars Emmelin & Peggy Lerman (2006: 2,12-20). Teorin har tillÀmpats utifrÄn de lokal- och centralstyrningsaspekter som deskriptivt förklarar paradigmen. Avsikten har varit att studera hur plan- och miljöparadigmets styrningsprinciper kan identifieras i detaljplaneprocesser och hur dragen pÄverkar processerna. Dessutom har frÄgan hur lÀnsstyrelsen ser pÄ sin handlÀggning utefter lokal- och centralstyrningsaspekter varit en utgÄngspunkt för uppsatsen.

Abstrakt NÀrwall C. (2008). Kan idrott pÄverka motivationen för skolans arbete? Can sports be an educational motivator for school results? LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Syftet med studien Àr att undersöka om elevens medverkan i föreningsverksamheten inom idrott kan pÄverka motivationen för skolans arbete. För att fÄ svar pÄ syftet har studien anvÀnt sig av tvÄ olika metoder, kvalitativ och kvantitativ undersökning, i detta fall intervjuer och enkÀter.

I denna uppsats har lÀnsstyrelsens tillÀmpning av riksintresse för kulturmiljövÄrd studerats utifrÄn ett plan- och miljöparadigmsperspektiv. Den teoretiska utgÄngspunkten har varit paradigmbeskrivningen i Styrning av markanvÀndning och miljö (2006) av Lars Emmelin & Peggy Lerman (2006: 2,12-20). Teorin har tillÀmpats utifrÄn de lokal- och centralstyrningsaspekter som deskriptivt förklarar paradigmen. Avsikten har varit att studera hur plan- och miljöparadigmets styrningsprinciper kan identifieras i detaljplaneprocesser och hur dragen pÄverkar processerna. Dessutom har frÄgan hur lÀnsstyrelsen ser pÄ sin handlÀggning utefter lokal- och centralstyrningsaspekter varit en utgÄngspunkt för uppsatsen. Uppsatsen har utformats efter en fallstudieprincip.

Jag har genom en förberedande fÀltstudie, litteraturgenomgÄng och enkÀtintervjuer undersökt svenska och kinesiska företagsrepresentanters upplevelser av det interkulturella mötet, med utgÄngspunkt i svenska företag som opererar pÄ den kinesiska marknaden. Det var uppsatsens syfte och jag har utgÄtt ifrÄn frÄgestÀllningen: Hur upplever svenska och kinesiska företagsrepresentanter det interkulturella mötet? SubfrÄgor till denna Àr:Vilka kulturella faktorer skapar det kinesiska sÀttet att kommunicera?Hur upplever svenska företagsrepresentanter det interkulturella mötet med den kinesiska marknaden?Hur upplever kinesiska företagsrepresentanter det interkulturella mötet med svenska företagsrepresentanter?Vilka av studien framkomna faktorer skulle kunna underlÀtta det interkulturella mötet för svenskars fortsatta affÀrer i Kina?Det Àr gjort genom att identifiera skillnader mellan den svenska och kinesiska kulturen för att förklara de bakomliggande faktorerna till att vi uppfattar varandra som vi gör, och genom det belysa ett urval möjligheter och fallgropar som den kinesiska kulturen kan medföra för svenska företag som opererar pÄ den kinesiska marknaden. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier inom publika relationer samt interkulturell kommunikation. LitteraturgenomgÄngen fokuserar pÄ faktorer sÄsom mianzi, lian, guanxi samt filosofiska influenser som har inverkan pÄ kommunikationsmönstret.

ABSTRACTTitle:Level:Author:Supervisor:Date:Aim:Method:Accepted price ? An Analysis of Cooperation in the Real Estate Markets and its Pricing.Final assignment for Bachelor Degree in Business AdministrationMadeleine Gustafsson and Sofie BillstamJonas KÄgström2012 - MayThe aim with this final assignment is to investigate if the introduction and the cooperation of accepted price was necessary to generate a more stable real estate market with marketable listing prices in Stockholm. The introduction of accepted price led to a cooperation with some of the most important real estate firms in Stockholm. This cooperation was opposed by a number of companies on the real estate market. This fact inspired to examine similarities and differences of being and not being part of the cooperation and thereafter comment on the outcome.

Kundklubbar Àr idag ett mycket vÀlkÀnt fenomen, de flesta mÀnniskor Àr idag medlemmar i en eller flera kundklubbar. Företagen anvÀnder sina klubbar i syfte att knyta kunderna nÀrmare sig med hjÀlp av förmÄnliga erbjudanden och kampanjer. Butscher (2000) definierar en kundklubb enligt följande: ?En kundklubb Àr en Ätminstone kommunikativ sammanslutning av personer eller organisationer som startas och drivs av en organisation i syfte att kunna kontakta medlemmarna direkt och regelbundet samt erbjuda dem ett förmÄnspaket med ett högt upplevt vÀrde, med mÄlet att aktivera dem och öka deras lojalitet genom att skapa en kÀnslomÀssig relation.? Anledningen till att kunden ofta fÄr ett klubbkort beror pÄ att företaget ska ha möjlighet till att samla information om sina kunder för att kunna rikta sina erbjudanden mer trÀffsÀkert.Eftersom kundklubben Àr sÄ pass utbredd bland företag idag blir det svÄrare för företagen att skilja sig frÄn andra företag och konkurrensen med kundklubbar ökar stÀndigt. DÀrför har vi valt att arbeta efter problemformuleringen ? Hur kan företag utveckla sina kundrelationer med hjÀlp av en kundklubb.

Haparandabanan, den ja?rnva?g fo?r godstrafik som ga?r mellan Boden och Haparanda, byggdes fo?r na?rmare 100 a?r sedan och stora delar av ja?rnva?gsstra?ckan a?r i da?ligt skick. Fo?r att klara morgon- dagens o?kande transportbehov rustas den befintliga ja?rnva?gen mellan Boden och Kalix upp samt byggs en helt ny ja?rnva?g mellan Kalix och Haparanda.Projekt Haparandabanan har i ja?rnva?gsplaner, tillsta?ndsanso?kningar om vattenverksamhet och anma?lningsa?renden ga?llande uppla?ggning av inert avfall utlovat att vidta en ma?ngd a?tga?rder och fo?rsiktighetsma?tt. Fo?r att dessa a?taganden inte ska fo?rbises och eventuellt orsaka negativa effekter pa? naturmiljo?n a?r det angela?get att fo?lja upp dem.Det o?vergripande syftet med det ha?r examensarbetet var att fo?lja upp a?tga?rder och fo?rsiktighets- ma?tt som projekt Haparandabanan a?tagit sig att vidta och som kan pa?verka ja?rnva?gsomra?dets yt- och grundvatten.

Kundklubbar Àr idag ett mycket vÀlkÀnt fenomen, de flesta mÀnniskor Àr idag medlemmar i en eller flera kundklubbar. Företagen anvÀnder sina klubbar i syfte att knyta kunderna nÀrmare sig med hjÀlp av förmÄnliga erbjudanden och kampanjer. Butscher (2000) definierar en kundklubb enligt följande: ?En kundklubb Àr en Ätminstone kommunikativ sammanslutning av personer eller organisationer som startas och drivs av en organisation i syfte att kunna kontakta medlemmarna direkt och regelbundet samt erbjuda dem ett förmÄnspaket med ett högt upplevt vÀrde, med mÄlet att aktivera dem och öka deras lojalitet genom att skapa en kÀnslomÀssig relation.? Anledningen till att kunden ofta fÄr ett klubbkort beror pÄ att företaget ska ha möjlighet till att samla information om sina kunder för att kunna rikta sina erbjudanden mer trÀffsÀkert.Eftersom kundklubben Àr sÄ pass utbredd bland företag idag blir det svÄrare för företagen att skilja sig frÄn andra företag och konkurrensen med kundklubbar ökar stÀndigt. DÀrför har vi valt att arbeta efter problemformuleringen ? Hur kan företag utveckla sina kundrelationer med hjÀlp av en kundklubb.

Kundklubbar Àr idag ett mycket vÀlkÀnt fenomen, de flesta mÀnniskor Àr idag medlemmar i en eller flera kundklubbar. Företagen anvÀnder sina klubbar i syfte att knyta kunderna nÀrmare sig med hjÀlp av förmÄnliga erbjudanden och kampanjer. Butscher (2000) definierar en kundklubb enligt följande: ?En kundklubb Àr en Ätminstone kommunikativ sammanslutning av personer eller organisationer som startas och drivs av en organisation i syfte att kunna kontakta medlemmarna direkt och regelbundet samt erbjuda dem ett förmÄnspaket med ett högt upplevt vÀrde, med mÄlet att aktivera dem och öka deras lojalitet genom att skapa en kÀnslomÀssig relation.? Anledningen till att kunden ofta fÄr ett klubbkort beror pÄ att företaget ska ha möjlighet till att samla information om sina kunder för att kunna rikta sina erbjudanden mer trÀffsÀkert. Eftersom kundklubben Àr sÄ pass utbredd bland företag idag blir det svÄrare för företagen att skilja sig frÄn andra företag och konkurrensen med kundklubbar ökar stÀndigt. DÀrför har vi valt att arbeta efter problemformuleringen ? Hur kan företag utveckla sina kundrelationer med hjÀlp av en kundklubb.

Medborgardeltagande Àr enligt lag en del i processen nÀr en detaljplan tas fram. Syftet Àr att medborgarnas Äsikter ska vÀgas in vid beslutsfattandet och pÄ sÄ vis bidra till mer demokratiska beslut. Men medborgarna Àr inte de enda som gör ansprÄk pÄ att pÄverka besluten. Andra aktörer, sÄ som exploatörer eller andra företag, försöker anpassa planen till sin fördel. Alla dessa parter samt andra faktorer ska i slutÀnden vÀgas in i det politiska beslutet.

FrÄn att en organisations frÀmsta fördel skulle vara att vara förutsebar för sin omgivning och spela pÄ sÀkra kort till kravet pÄ förmÄgan att uppfylla de roller i det oklara och flytande som vÀrdenÀtverket krÀver, vilket frÀmjar kreativitet och innovation, Àr steget lÄngt. NÀtverkssamhÀllets nya och fler platser att sprida information pÄ ger nya möjligheter och krav för utvecklandet av den organisatoriska kommunikativa förmÄgan. Avgörande för framgÄng Àr organisationers utvecklande av ett bredare strategiskt fokus och utvecklandet av entreprenörskap Àr avgörande för ett optimalt fungerande i det nya nÀtverkssamhÀllet. (Hamrefors, 2009)Entreprenörsjakten AB Àr en organisation som kan hjÀlpa samhÀllet att utveckla mÀnniskors entreprenöriella förmÄga för att dessa i sin tur skall skapa nytt vÀrde eller ekonomisk framgÄng. FrÄgan Àr vilka ÄtgÀrder behövs för att Entreprenörsjakten AB skall utveckla sin organisatoriska kommunikativa förmÄga sÄ att den stödjer innovativ utveckling, nytt vÀrde eller ekonomiska framgÄng för organisationen i synnerhet och samhÀllet i allmÀnhet.Det Àr de fyra verksamhetsdimensionerna; process, struktur, social interaktion och omvÀrldsrelationer som spelar avgörande roller vid utvecklande av organisatorisk kommunikativ förmÄga.

Medborgardeltagande Àr enligt lag en del i processen nÀr en detaljplan tas fram. Syftet Àr att medborgarnas Äsikter ska vÀgas in vid beslutsfattandet och pÄ sÄ vis bidra till mer demokratiska beslut. Men medborgarna Àr inte de enda som gör ansprÄk pÄ att pÄverka besluten. Andra aktörer, sÄ som exploatörer eller andra företag, försöker anpassa planen till sin fördel. Alla dessa parter samt andra faktorer ska i slutÀnden vÀgas in i det politiska beslutet.