Telepresence production handlar om att kommunicera med video och audiobaserad teknologi i realtid över distans och att generera en kÀnsla av nÀrvaro fastÀn man fysiskt Àr pÄ olika platser. ForskningsomrÄdet Àr ett tvÀrvetenskapligt ÀmnesomrÄde som innehÄller datalogi, socialpsykologi, kognitiv psykologi och perception sÄ vÀl som konst och storytelling. Den hÀr uppsatsen behandlar frÀmst den process som utformning av ett videomedierat möte innebÀr. Det finns olika variabler som sÀgs pÄverkar upplevd nÀrvaro, men dÄ mÀnniskors upplevelser Àr subjektiva Àr det en stor utmaning att söka generella slutsatser. Uppsatsen Àr avgrÀnsat till att endast behandla yttre faktorer.

I vÄr studie har vi valt att undersöka i vilken utstrÀckning eleverna har förstÄelse för de geometriska begreppen area och omkrets och framförallt om eleverna kan skilja pÄ dessa begrepp. Vi valde att genomföra undersökningen med hjÀlp av en enkÀt som besvarades av totalt 152 elever frÄn 8 klasser fördelat pÄ skolÄr 8 och 9. EnkÀten bestÄr av rena matematiska uppgifter sÄvÀl som textuppgifter för att prova olika infallsvinklar hos vÄra informanter. Resultatet visar pÄ att det finns brister och svÄrigheter med att skilja de bÄda begreppen Ät vilket ytterligare förstÀrker vÄr egen erfarenhet samt tidigare studier pÄ omrÄdet. De största problemen uppstÄr nÀr det gÀller att hantera areabegreppet.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Fo?r att skapa ha?llbar utveckling kra?vs ett samspel mellan ekonomisk tillva?xt och miljo?pa?verkan. Banker har genom kreditverksamheten mo?jligheten att pa?verka hur ett fo?retag arbetar med miljo?fra?gor. Corporate Social Responsibility (CSR) innefattar hur ett fo?retag kan ta ansvar fo?r miljo?n.

Jag har valt att ?vers?tta en popul?rvetenskaplig text fr?n spanska till svenska och d?refter unders?ka de metaforer som f?rekommer i k?lltexten, vad de f?rmedlar samt p? vilket s?tt dessa hanteras i ?vers?ttningen. I b?de k?ll- och m?ltexten f?rmedlades ?ldrandet som en linj?r, ej cyklisk process best?ende av f?rs?mringar av kroppsliga funktioner. M?nniskan liknades vid en maskin medan ting besj?lades och fenomen besj?lades.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad i kundupplevelsen uppdragsgivarna anser bidra till ett ökat kundvÀrde och om detta pÄverkar valet av fastighetsmÀklare. En teoretisk referensram grundat pÄ bidragande faktorer för kundvÀrde presenteras inledningsvis. Detta framkommer först genom det inledande kundmötet. Den upplevda kvalitéten och relationen mynnar samman till uppdragsgivarens upplevelse, vilket leder fram till kundvÀrdet. Teorin betrÀffande Servqual har nyttjats för att differentiera dessa delar.

The purpose of the study was to examine if parents' way ofcommunicating with their children changed after participation in ComAlongcommunicationcourse, and if changes remained over time. The studyinvolved 39 parents of 25 children with communicative disabilities. 33 of theparents had participated in ComAlong, the other six had not participated, buthad a partner who had participated in the course. Video recorded parentchildinteraction was analyzed and coded with the instrumentKOMMUNIKATIV. Results showed that parents used a significantly moreresponsive communication style and used significantly more augmentativeand alternative communication after ComAlong.

Syftet med denna uppsats Àr att med en mÄlgrupp som utgÄngspunkt undersöka vilken typ av formsprÄk och kÀnsla de vill ha gÀllande utseende och innehÄll i livsstilsmagasin. Den mÄlgrupp som Àr överrepresenterad inom denna kategori av magasin Àr kvinnor i Äldrarna 20-35. Vi har dÀrför avgrÀnsat oss till denna mÄlgrupp i vÄr undersökning. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningen ?vad vill mÄlgruppen kvinnor i Äldern 20-35 ha för ÀmnesinnehÄll och formkÀnsla i ett livsstilsmagasin för kvinnor?? har vi genomfört en enkÀtstudie och en workshop.

ADHD a?r en vanlig neuropsykiatrisk funktionsnedsa?ttning hos barn och vuxna. Majoriteten av all forskning a?r baserad pa? den manliga populationen och okunskapen kring hur ADHD yttrar sig bland kvinnor go?r att deras sva?righeter tenderar att fo?rbises. Kvinnor fa?r generellt sa?va?l diagnos som behandling senare a?n ma?n.

Denna uppsats syftar till att kvantitativt studera och underso?ka selektiv migration i Uppsalas genom att observera ro?rlighet och befolkningsfo?ra?ndringar under tidsperioden 1990-2010 fo?r bostadsomra?den byggda under miljonprograma?ren 1965-1974. Fo?r att uppna? underso?kningen syfte har longitudinella demografiska och socioekonomiska data, ha?mtade fra?n databasen GeoSweden, fo?r inflyttare, utflyttare och stannare i Uppsalas miljonprogram analyserats. Analys av sagda data visar att andelen Sverigefo?dda individer i Uppsalas miljonprogram minskade under perioden 1990-2010 i takt med att andelen utlandsfo?dda inflyttare o?kade.

This essay aims to examine the meaning work at daily activity centers gives people with intellectual disabilities and the questions these people consider necessary to ask in quality surveys. This has been done by interviews with twelve respondents in various daily activitiy centers within a private care company in the Stockholm area. The theories that has been used to analyze the empirical data is SOC - sence of coherence, stigma and empowerment. The result shows that the meaning of daily activity is to create and maintain social contacts, feeling important and needed by others and an opportunity to feel ?normal? and like everybody else.

Syftet med vÄrt arbete har varit att, genom kvalitativa intervjuer och observationer, försöka synliggöra tvÄ lÀrares sprÄksyn och eventuella skillnader mellan deras upplevda och faktiska norm. Vi har ocksÄ velat undersöka hur deras sprÄksyn genomsyrar deras undervisning i svenska. Undersökningen har genomförts i tvÄ klasser pÄ en mÄngkulturell skola i en större stad i södra Sverige. VÄrt resultat visar att lÀrarna arbetar utifrÄn normerna för det offentliga sprÄket dÀr de förhÄller sig till en kommunikationsteknisk/ÀndamÄlsenlig sprÄknormering och ser pÄ sprÄket som ett ÀndamÄlsenligt redskap. Resultatet pekar Àven pÄ att lÀrarnas upplevda och faktiska norm vÀl överensstÀmmer. LÀrarna har en till största delen formalistisk sprÄksyn som fÄr genomslag i undervisningen men vi kan ocksÄ finna flera inslag av en kommunikativ sprÄksyn..

Stift elsen FÀrgfabriken har under de senaste Ären arbetet med ett projekt kallat Stockholm on the Move. De har samlat stadsbyggnadsaktörer och Stockholms invÄnare för att diskutera de kommande utmaningarna som stadens infrastrukturutveckling stÄr inför. Ambitionen har varit att informera och vÀcka debatt för nÄgra av de frÄgestÀllningar som regionen möter. Projektets fysiska form representeras av den utstÀllning som under fyra mÄnader fanns pÄ plats i FÀrgfabrikens lokaler. Detta arbete syftar frÀmst till att undersöka pÄ vilket/vilka sÀtt utstÀllningen engagerat deltagarna i projektet, och vilka förutsÀttningar för dialog, debatt, medborgardeltagande och medborgarinflytande som skapats. Studien bestÄr av tre delar, dÀr den första bestÄr av intervjuer med initiativtagarna till projektet; FÀrgfabriken och KTH.

I denna rapport beskriver jag hur jag tagit mig an ett rumslig informationsproblem som grundar sig i personer med demenssjukdoms mentala fo?rma?ga att orientera sig. Min bakgrund som undersko?terska i kombination med min kunskap i hur rum pa?verkar ma?nniskans beteende go?r att jag reagerat pa? de miljo?er da?r dessa personer vistas. Studien a?r genomfo?rd pa? Marielunds a?ldreboende och seniorboende i Eskilstuna kommun och syftar till att fra?mja de boendes sja?lvsta?ndighet.Resultatet visar arkitekturens komplexitet och observationen av boendet avslo?jar en ma?ngd rumsliga hinder som pa?verkar orienterbarheten negativt fo?r personer med demenssjukdom.

Studiens syfte var att öka förstÄelsen kring hur nyckelpersoner som arbetar med lÀrande i organisationer uppfattar lÀrande, samt vilka förutsÀttningar och hinder för lÀrande som kan förekomma.Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Data analyserades utifrÄn en hermenuetisk forskningsansats genom en tematisk analys. Resultatet visade att lÀrande i organisationer uppfattas utifrÄn tre huvudteman; dÀr chefen skapar förutsÀttningar, medarbetarna Àr drivkraften och organisationen sÀtter ramarna för lÀrandet.NyckelförutsÀttningar som studiens resultat visade var motiverade medarbetare vilka upplever en delaktighet i lÀrandet. Men Àven organisationen som genom sitt klimat underlÀttar lÀrande och chefer som med god kommunikativ förmÄga och trygghet i sin roll Àr engagerad i sina medarbetares lÀrande. Bristen av ekonomiska resurser, anstrÀngningen som lÀrande krÀver och avsaknaden av utrymme att implementera ny kunskap pÄ arbetsplatsen identifierades som hinder..