Kommunikativ innovation Ă€r ett hett forskningsomrĂ„de med tanke pĂ„ web 2.0. Interaktion mellan mĂ€nniskor uppstĂ„r kontinuerligt i vardagen och det Ă€r just i dessa konstellationer som ny kunskap genereras, information delas och erfarenhet bekrĂ€ftas.Uppsatsen fokuserar pĂ„ innovativ kommunikation i intranĂ€tmiljöer. Syftet Ă€r att undersöka resultatet frĂ„n den Ă„rliga enkĂ€tundersökningen av verksamhetsportalen pĂ„ företag X med mĂ„let att generera nya perspektiv pĂ„ portalens potential ur ett kommunikativt perspektiv. Intentionen med uppgiften Ă€r att generera ett resultat som Ă€r i linje med de förvĂ€ntningar systemets anvĂ€ndare har och företagets strategiska mĂ„lsĂ€ttning att vara en kunskapsstark, homogen organisation med starkt intern kultur.Strategin har varit en metodkombination med en primĂ€r kvantitativ studie omfattande 378 respondenter i en online enkĂ€tundersökning samt en kompletterande kvalitativ intervju. Även det vetenskapliga perspektivet Ă€r dualistiskt och innefattar sĂ„vĂ€l en hermeneutisks som en pragmatisk syn pĂ„ undersökningen.

I och med en o?kad konkurrens pa? den globala marknaden blir fo?retagande allt viktigare fo?r la?nders ekonomiska situation. Sa? a?r fallet a?ven i Sverige da?r entrepreno?rskapet a?r bekymrande la?gt trots goda fo?rutsa?ttningar. Fo?ljaktligen har entrepreno?rskapet blivit ett omdiskuterat a?mne bland forskare sa?va?l som politiker vilka nu stra?var efter att stimulera nyfo?retagande och sto?djer hja?lpande entrepreno?rsorganisationer samt andra insatser.

Syftet med detta examensarbete var att underso?ka MEMS och elektretmikrofoner fo?r att finna vilken typ som la?mpar sig ba?st fo?r fo?retaget Comfort Audio AB och deras ho?rselhja?lpmedelsprodukter. Uto?ver detta underso?ktes mo?jligheter att kontrollera upptagningskarakteristik med hja?lp av en teknik vid namn end-fire.Resultaten har erha?llits genom att underso?ka ett antal elektroakustiska egenskaper hos olika mikrofoner, som sedan har ja?mfo?rts med respektive tillverkares tekniska specifikationer. Upptagningskarakteristiken har underso?kts genom konstruktion av en mikrofonuppsa?ttning da?r den summerade signalen underso?kts.

Bakgrund Oha?lsa bland arbetslo?sa a?r ett stort samha?llsproblem. Med la?gkonjuktur och o?kning av arbetslo?shet kra?vs a?ven samha?llsinsatser form av rehabilitering och arbetsmarknadsinsatser fo?r att fa? ma?nniskor tillbaka till sysselsa?ttning och da?rmed ekonomisk sja?lvsta?ndighet. Syfte Syftet med studien a?r att belysa de fo?ra?ndringar som sker hos individer ga?llande motivation och tilltro till sin egen fo?rma?ga efter genomga?nget projekt hos Samordningsfo?rbudet O?stergo?tland.

Denna studie syftar till att analysera och f?rst? de breda effekterna av pensionsreformer i Sverige, Studien unders?ker specifikt hur dessa reformer p?verkar arbetsbesluten och syssels?ttningsm?nstret hos ?ldre individer f?r b?de m?n och kvinnor. Data samlades framf?rallt fr?n Statistiska Centralbyr?n. Huvudsyftet ?r att analysera hur den ?kade ?ldersgr?nsen i Lagen om Anst?llningsskydd (LAS-?ldern) har p?verkat andelen ?ldre p? arbetsmarknaden .

Musikalisk gestaltning av musik f?r damk?r skriven av kvinnliga tons?ttare ?r omr?det f?r detta arbete. Syfte ?r att unders?ka och problematisera repertoar f?r damk?r som ?r komponerad av kvinnor. Syftet ?r avgr?nsat till att omfatta fr?gan om vilka utmaningar och v?gval f?r l?sningar som visar sig i processen med att v?lja repertoar, att g?ra instudering och att framf?ra musiken f?r publik.

The purpose of this study is to show how some Swedish teachers in the grades four to six assess the subject of English and what impact the national tests have on teachers? way of looking at assessments and grades and how teachers are supposed to work with assessment and grading according to the curriculum and the education act. The method of this study has been interviews with principals, teachers and pupils to get as many perspectives of the subject as possible. It has contributed to an interesting content and the end result will be as fundamental as it can be. The findings of this study show that teachers teaching English in Sweden have a great responsibility because of the lack of subject priority and communication between themselves, the government and other authorities in the world of education.

Att samrÄda med sakÀgare och medborgare Àr sedan flera Är en obligatorisk del i kommunal fysisk planlÀggning, bÄde nÀr det gÀller detaljplaner och översiktsplaner. Inte minst har medborgardialog under 2000-talet framhÄllits som en viktig del i strÀvan efter den socialt hÄllbara staden. Att samrÄda om framtida planer med allmÀnheten syftar bland annat till att öka insynen i planprocessen, öka legitimiteten i beslutsfattandet samt att förbÀttra beslutsunderlaget med ytterligare information frÄn de boende pÄ platsen. Enligt aktuell plan- och bygglag Àr plansamrÄdet det enda momentet i detaljplaneprocessen dÀr kommunen mÄste erbjuda allmÀnheten att delta i diskussionen om planÀndringarna. PÄ sÄ sÀtt kan plansamrÄdet ses som ett minimikrav pÄ den del kommunikativ planering som kommunen Àr skyldig att tillÀmpa, dÀremot Àr kommunen fri att initiera en utökad dialog med medborgarna.

Hur förÀldrar samspelar med barn kan ha stor pÄverkan pÄ barnets sprÄkliga och kommunikativa utveckling. FörÀldrasensitivitet och mind-mindedness Àr tvÄ mÄtt som mÀter förÀldrars samspel. FörÀldrasensitivitet mÀter förÀlderns förmÄga att uppfatta och tolka barnets signaler och mind-mindedness innefattar förÀlderns anvÀndande av ord som handlar om barnets mentala processer. Dessa mentaliseringsyttranden kan vara intonade eller icke-intonade utifrÄn situationen och barnets sinnesstÀmning. I vilken grad förÀldrars mind-mindedness och förÀldrasensitivitet pÄverkar olika delar av den kommunikativa utvecklingen Àr till stora delar fortfarande okÀnt.Syftet med föreliggande studie var att undersöka om förÀldrasensitivitet och förÀldrars mind-mindedness korrelerar med kommunikativa förmÄgor, om mind-mindedness och förÀldrasensitivitet korrelerar med varandra samt om nÄgra könsskillnader förelÄg.

Denna studie behandlar bolags informationssignaler före, i samband med och efter förvÀrv. Med utgÄngspunkt i agent- och signalteorin har informationssignaler som skickats identifierats, dÀr en kvalitativ ansats med tillhörande diskurs- och etnografisk innehÄllsanalys har anvÀnts för att kartlÀgga informationssignalerande mekanismer samt generera en modell för analys av informationssignaler i samband med förvÀrv. Studien uppvisar resultat om varför informationssignaler sÀnds i samband med förvÀrv, dÀr bolag generellt efterstrÀvar att minska informationsasymmetri gentemot sina intressenter, legitimera beslut samt nyttja informationsövertag för att skapa personliga fördelar. Studien bidrar till omrÄdet för informationssignalering, dÀr utfall av förvÀrv pÄverkar omfattningen och innehÄllet som informationssignaler uppvisar..

Denna studie ger en inblick i hur fo?retag och utvecklare planerar och genomfo?r testning i SharePoint idag och hur dessa uppfattas; om det finns problematik med detta eller inte. Ma?nga faktorer spelar in pa? hur testning planeras in i projekt och dessa har underso?kts och diskuterats. Vidare prioriteras ocksa? testningen av utvecklarna sja?lva na?r det finns planerad testningstid och vilka faktorer som spelar in pa? detta kommer studien att behandla.

Personer med dövblindhet saknar helt eller delvis tvÄ av de sinnen, nÀmligen synen och hörseln, som andra redan frÄn födseln anvÀnder för att etablera samspel. Detta faktum pÄverkar och medför svÄrigheter redan i det tidiga samspelet och följer sedan personen genom hela livet om inte kunskaper inom omrÄdet tas tillvara och utvecklas. Kommunikationsutveckling som inte prioriteras leder ofta till deprivationer som passivitet, aggressivitet och sociala eller emotionella problem.Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka de faktorer som Àr av betydelse och kan ge personer medmedfödd dövblindhet med hörselrester grundlÀggande förutsÀttningar för samspelsutvecklingen dÀr röstenkan ses som en kompletterande kommunikativ resurs. Studien avser att undersöka hur rösten kan stödjasamspelet mellan en dövblind person och dennes samspelspartners, impressivt och expressivt, och om dettai sin tur kan upprÀtthÄlla samspelet och pÄ sÄ sÀtt skapa utveckling.Eftersom dövblindhet för de flesta Àr ett okÀnt begrepp har det varit av största vikt att bÄde förklara ochförtydliga begreppet bÄde via definition och men ocksÄ vad dövblindheten som funktionsnedsÀttninginnebÀr vilket beskrivits i bÄde bakgrunden och i litteraturgenomgÄngen. LitteraturgenomgÄngen ger ocksÄen allmÀn och grundlig teoretisk bas till undersökningen vad det gÀller lÀrande, samspel ochkommunikation.

Att arbeta som landskapsarkitekt innebÀr att möta mÄnga olika mÀnniskor med olika önskemÄl och krav. Det innebÀr att arbeta problemlösningsbaserat, platsorienterat, och som detta arbete vill belysa, med en medveten kommunikativ instÀllning gentemot alla de olika aktörer som man samverkar med. Jag menar att det goda resultatet i stadsutvecklings- och stadsbyggnadsprocesser ligger i den dialog och det gemensamma lÀrande som uppstÄr vid en positiv samverkan mellan alla involverade aktörer. Fokus ligger pÄ det gemensamma arbetet och en god samverkansprocess pÄ vÀg fram till mÄlet, snarare Àn pÄ sjÀlva mÄlet.Syftet med detta examensarbete Àr att belysa, undersöka, samt frÀmja ett fortsatt arbete med och en ökad medvetenhet om, kommunikationens betydelse, tillÀmpning och resultatpÄverkan inom landskapsarkitekturen. Den typ av kommunikation som frÀmst behandlas i detta arbete Àr den som kan kategoriseras kring det fysiska mötet.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

The intention of this study is to find out how the English subject takes form and develops in the early years in school related to the curriculum, teachers, teaching material, students and parents. The methods of the survey have been classroom observations, teacher interviews, textbook analysis and a parentsÂŽ questionnaire. The findings of this study are that the knowledge of the teacher in and about the English subject can have effect on how the English subject will be presented to the students during the English lessons and the amount of the students oral production of the target language seem to depended on how much the teacher uses the target language in the classroom. The contents of the English lessons was overall structured by the curriculum. The parents and their interest in their childrenÂŽs education seem to have had an impact on how much focus the English language get.