Ämnet för uppsatsen är att undersöka vilka Kommunikationsverktyg gymnasieelever på Kungsmadskolan i Växjö använder sig av för att kommunicera på Internet, vilka motiv som ligger bakom valet av Kommunikationsverktyg och det fortsatta användandet. Uppsatsen inriktar sig på fem olika typer av Kommunikationsverktyg: chatt, Internetforum, community, Internettelefoni och e-post. Undersökningens syfte är föreståelseinriktat, vilket innebär att vi ämnar att undersöka och förstå vilka motiv som avgör gymnasieelevernas val. Vi har valt en kvalitativ metod för vår undersökning. Vi har genom diskussion med två stycken fokusgrupper indelade i en med bara killar och en med bara tjejer från Kungsmadskolan i Växjö samlat in empirisk data.

This report explains how different communication tools can be used in a company?s intranet. It gives a short description of the different parts in an intranet and their field of application, and what communication means. It?s only the communication tools that the company uses that we are illuminating in this report.

This report explains how different communication tools can be used in a company?s intranet. It gives a short description of the different parts in an intranet and their field of application, and what communication means. It?s only the communication tools that the company uses that we are illuminating in this report.

Distansutbildning har snabbt vuxit fram under den senaste tiden och blivit ett mycket aktuellt område inom utbildningsväsendet. De tre huvudsakliga faktorerna som driver på satsningarna inom distansutbildningen är förhoppningarna om ökad tillgänglighet, ökad kvalitet och minskade kostnader. För att kunskapsspridningen ska fungera bra i distansutbildningen behövs att IT- systemet, som ska fungera som stöd till att kommunikationen mellan de olika aktörerna, fungerar effektivt. I denna uppsats analyserar vi hur de IT-stöd, som används, fungerar som Kommunikationsverktyg vid kunskapsspridning. Hur uppfattar användarna att det IT-system, som de använder i sin distansundervisning, hjälper dem i kommunikation med varandra och hur det fungerar som hjälpmedel vid kunskapsspridningen.

SAMMANFATTNING___________________________________________________________________________Titel:Produktplacering som Kommunikationsverktyg- att kommunicera ett varumärke genom integration i ett naturligt sammanhang.Författare:Amanda Krantz och Charlotte EdmanHandledare:Leif RyttingKurs:Kandidatuppsats 15 hp i Företagsekonomi inriktning Marknadsföring, Turismprogrammet, Linnéuniversitetet, Höstterminen 2012.___________________________________________________________________________SyfteSyftet med uppsatsen är att analysera produktplacering som Kommunikationsverktyg genom att förklara och undersöka vilka karaktäristiska drag som kan hänföras till fenomenet, samt vilka möjligheter och begränsningar dessa kan ha för ett varumärke. Vidare vill vi undersöka närheten till andra verktyg i kommunikationsmixen, samt vilka möjligheter det finns till integration dem emellan. Avslutningsvis är vår ambition att undersöka vilken utveckling som kan skönjas avseende produktplacering.I närhet till syftet har vi valt att arbeta med forskningsfrågan;?Vilken funktion och inflytande har produktplacering som Kommunikationsverktyg i processen att kommunicera ett varumärke?MetodI denna uppsats har vi valt att göra en kvalitativ studie, vilken kommit att anta en abduktiv karaktär. Metodvalet föll sig naturligt då ambitionen med uppsatsen varit att komma nära vårt problemområde och gå på djupet snarare än på bredden.

Abstact: Syftet med uppsatsen Berättelser i organisationer - en analys av hur fyra organisationer och två konsulter använder Corporate Storytelling som ett strategiskt muntligt Kommunikationsverktyg var att öka kunskapen om begreppet Corporate Storytelling samt att undersöka hur de intervjuade organisationerna och konsulterna använde sig av verktyget i en intern kontext. Vid användandet av Corporate Storytelling inom organisationer handlar det framförallt om hur berättelser kan användas som ett strategiskt verktyg för att förenkla och begripliggöra olika fenomen och budskap dels för den enskilda människan, dels mellan människor. Berättelser kan exempelvis användas för att förmedla känslor, politik och symbolism till medarbetare och omvärlden. Uppsatsen utgick från ett pedagogiskt perspektiv och frågeställningarna besvarades med hjälp av en kvalitativ undersökning bestående av sex intervjuer. I uppsatsen arbetade vi utifrån en abduktiv metod och resultatet visade att de intervjuade organisationerna och konsulterna som medvetet arbetade med Corporate Storytelling främst gjorde det i syfte att stärka organisationskulturen.

World Health Organization (WHO) skriver att upp till 70 procent av allapatientavvikelser beror på bristande kommunikation och Socialstyrelsen skriver att 8,6procent av patienterna inom slutenvården drabbas av en vårdskada. Hälso- och sjukvårdär en riskfylld verksamhet och att använda checklistor och träna teamarbete ger ensäkrare vård och bättre kommunikation. Många organisationer och myndigheterförespråkar nu SBAR, vilket står för Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd ochRekommendation, som ett effektivt och säkert Kommunikationsverktyg. Syftet medlitteraturstudien var att kartlägga vilken evidens och vilka effekter SBAR har påpatientsäkerhet, kommunikation och arbetsmiljö, samt hur SBAR kan implementeras. Istudiens resultat framkom förbättrad kommunikation genom bättre struktur, rätt ochtydligare uppgifter samt effektivare överlämningar.

Denna studie syftar till att integrera lämpliga funktioner och koncept typiska för sociala nätverkssidor i ett Kommunikationsverktyg med avsikt att förenkla och stödja kommunikation mellan kollegor i team och projekt.  Designprocessen bestod av tre faser. I fas ett avgjordes genom en Pugh-matris vilka funktioner och koncept som hade störst potential för integration. I fas två integrerades dessa i en digital prototyp av det redan existerande Kommunikationsverktyget Briteback. I fas tre identifierades användbarhetsproblem hos den framtagna prototypen.

Arbetet bygger på att de informationssystem som används idag men som blir allt äldre och därigenom inte klarar de krav som ställs på dem. Detta medför att informationssystemen måste migreras till modernare plattformar, då företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels måste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sätt som detta kan genomföras på och vilka problem som kan komma att uppstå när detta sker. För att kunna undersöka detta så genomfördes ett antal migrationer. Språken som migrationen kommer att ske mellan är Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjälp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skräddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till är att det sker problem vid användande av ett verktyg och även att det inte ger tillräckligt med respons på vad som gått snett under migrationerna..

Rennärningen bedrivs idag på ca 55% av Sveriges landareal. Diskussioner och konflikter med andra markanvändare på dessa marker har under åren uppstått och ett behov av en kunskapsbaserad dialog växte. Under andra halvan av 1900-talet utvecklades olika Kommunikationsverktyg för denna dialog. Det senast framtagna verktyget är Renbruksplaner (RBP), rennäringens motsvarighet till skogsbrukets planeringsverktyg och RenGIS, ett geografiskt informationssystem anpassat till rennäringen. Skogsstyrelsen har även tagit fram en kommunikationsplan som stöd för hur detta verktyg kan användas vid samråd.

Då Internet är det mest växande nutida mediet där konkurrensen och informationsbruset är enormt, krävs idag en lockande lättillgänglighet i företagens webbsidor. Många människor gör numera aktiva val för att undvika direkt reklam samtidigt som skepsisen kring extern företagsinformation ökar. Detta gör att företagen måste hitta kreativa lösningar i det externa kommunikationsarbetet. Syftet är att ur ett hypotetiskt perspektiv ta reda på om bloggen är ett starkt Kommunikationsverktyg för företag i arbetet med att stärka och bygga kundrelationer samt varumärke. Undersökningen genomförs via kvalitativa intervjuer med utvalda respondenter från fem företag relaterade till bloggen som verktyg.

Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera hur SJ använder Twitter som ett nytt Kommunikationsverktyg. Den stora krisen under vintern 2009/2010 har tagits in som en variabel för att se hur SJ har jobbat för att bevara legitimitet och anseende. Utifrån teorier om anseendehantering, kommunikation och krishantering har en teoretisk bas skapats. Med denna bakgrund utfördes två kvalitativa intervjuer samt en insamling av sekundärdata i form av ett webinarium gällande SJ:s arbete med Twitter samt en kategorisering av Twitterinlägg.Analysen visar att sociala medier kan upprätthålla ett gott anseende, dels genom att företaget verkar modernt gentemot sin omgivning, dels genom den optimala typen av kommunikation som kan föras i kanalen. Krissituationer måste i sociala medier mötas med flexibilitet, både när det gäller vilken typ av kommunikation som förs i kanalen samt vilken tillgänglighet kanalen har. Dessutom måste företag vara väl förberedda så att de kan leva upp till kundernas ökade förväntningar.

Ett övergripande syfte med denna studie är att undersöka hur pedagoger tolkar inkludering. Mer specifikt syfte är att undersöka hur de arbetar enligt deras uppfattningar, för att inkludera barn som är i behov av särskilt stöd och vilka Kommunikationsverktyg de säger sig använda i sitt arbete att inkludera. Som insamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer och förhållningssättet i studien var inspirerat av en hermeneutisk ansats. Resultatet visar att de intervjuade pedagogerna tolkar inkludering som att verksamheten ska anpassas utifrån barns behov och förutsättningar. Pedagogerna menar att alla barn ska få stöd oavsett om de har en formell diagnos eller inte.

För inneliggande patienter inom slutenvården genomförs överrapportering minst tre gånger varje dygn. Överrapportering skall innefatta information som skapar patientsäker vård dock kan information gå förlorad eller missuppfattas vilket kan leda till vårdskador. En litteraturstudie har genomförts där tolv artiklar granskades med syftet att belysa hur överrapportering kan utformas för att vara patientsäker. Analysen resulterade i två kategorier: Överrapportering med Kommunikationsverktyg och överrapportering vid patientens säng. Kommunikationsverktyg gjorde överrapporteringen formell och strukturerad, vilket förstärkte kommunikationen och främjade patientsäkerheten.

Företagshälsovårdens arbete med levnadsvanor inkluderar hälsoprofilbedömningen som strategi, men metoden förekommer sparsamt i forskningslitteraturen. Därmed finns en folkhälsovetenskaplig relevans i att studera hur metoden kan bidra i arbetet. Studien ämnade ta del av de yrkesverksammas perspektiv.Syftet med studien är att beskriva hur anställda inom en företagshälsovård arbetar med levnadsvanor med särskilt fokus mot de anställdas upplevelser av arbetet kring metoden hälsoprofilbedömning.Metoden som användes var djupintervjuer med fem företagshälsovårdsanställda som uppfyllde urvalskriteriet att arbeta med hälsoprofilbedömning. En intervjuperson tjänstgör som företagssköterska inom en intern företagshälsovård och fyra intervjupersoner tjänstgör inom en extern företagshälsovård, varav två personer arbetar som företagssköterskor och två personer arbetar som hälsopedagoger. Intervjumaterialet analyserades enligt en manifest innehållsanalys.Resultatet visar att arbetet med levnadsvanor är avtalsstyrt och inbegriper individ- och gruppstrategier.