Som ett verktyg för organisationer att möta en alltmer komplex omvÀrld och komplexa problem har Ronald A. Heifetz (1994) utvecklat Adaptive Leadership Theory. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om Adaptive Leadership Theory kunde anvÀndas för att fÄ en förstÄelse för varför kommunikationsproblem Äterkommer. FrÄgestÀllningen var; Kan det undersökta företagets Äterkommande kommunikationsproblem förklaras, utifrÄn Heifetz? (1994) teori, med att medarbetarna har identifierat och hanterat dem felaktigt? Data samlades in genom kvalitativa intervjuer pÄ en svensk arbetsplats och analyserades enligt en induktiv tematisk analys.

Uppsatsen behandlar ett företags satsning pÄ forskning och utveckling och dess samband med aktieavkastningen. En tidigare studie visar pÄ att ett sÄdant samband existerar. I vÄr studie undersöks den svenska hÀlsovÄrdsbranschen mellan 1997 och 2003. Först analyserades urvalet; karaktÀristiken hos företagen indikerade pÄ ett negativt samband mellan forskning och utveckling och aktieavkastning. Företag inom hÀlsovÄrdsbranschen med stor satsning pÄ forskning och utveckling har sÀmre aktieavkastning Àn företag med lÄg satsning.

Abstract Examensarbetet handlar om vilka likheter och skillnader det finns mellan Ä ena sidan Maria Montessoris tankar och idéer om miljö och Ä andra sidan hÄllbar utveckling i miljöfrÄgor. Jag har valt att anvÀnda mig av tvÄ Montessoriförskolor men den ena förskolan har Àven en hÄllbar utveckling profilering. Mitt syfte med undersökningen Àr att intervjua personal pÄ förskolorna för att fÄ en uppfattning om det finns nÄgra likheter och skillnader pÄ hur förskolorna arbetar med miljöfrÄgor. Mina frÄgor Àr; Hur behandlas "miljötÀnkandet" i Montessoripedagogikens grundtankar? Varför vÀljer en Montessoriförskola att ha en miljöprofil? Hur prÀglar miljöprofilen arbetet pÄ förskolan? Hur skiljer sig miljötÀnkandet pÄ Montessoriförskolor med respektive utan miljöprofil? Hur delaktiga Àr förÀldrarna i olika stadier för hÄllbar utveckling? Jag har Àven anvÀnt mig av en enkÀt som förÀldrarna pÄ Montessoriförskolan med ?HÄllbar utveckling? utmÀrkelse har besvarat.

Den hÀr studien tar upp arbetet med undervisningen för hÄllbar utveckling bland lÀrareverksamma i Ärskurs 1-6. Material till studien har fÄtts fram genom kvalitativa intervjuermed lÀrare som arbetar inom den nÀmnda kategorin. Syftet med arbetet Àr att fÄ eninblick i vad lÀrare lÀgger för vÀrderingar i begreppet hÄllbar utveckling och hur arbetetmed hÄllbar utveckling ser ut i klassrummen och skolorna de intervjuade lÀrarna arbetarpÄ. Studien berör Àven dilemman och brister som upplevs kring arbetet för hÄllbarutveckling. Det som framkommer i intervjuerna stÀlls sedan mot vad den tidigareforskningen, skolans styrdokument och policydokument sÀger.

Vi har valt att undersöka attityder och handling, och om det finns nÄgot samband mellan attityd och handling gentemot hÄllbar utveckling hos elever i Ärskurs nio. För att ta reda pÄ elevernas attityder och handling för en hÄllbar utveckling har vi delat ut 160 enkÀter pÄ Korsavadskolan i Simrishamn. Eleverna har fÄtt svara pÄ ett tjugotal frÄgor om vardagshandlingar, konsumtion och framtidstÀnkande. Resultatet visar att mÄnga har en positiv attityd till hÄllbar utveckling men nÀr eleverna mÄste Àndra pÄ sin egen livsstil Àr de mindre positiva. Resultatet visar dessutom att de som uppger att de alltid kÀllsorterar har genomgÄende en mera positiv attityd till hÄllbar utveckling.

Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka vad forskningslitteraturen s?ger om relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor hos eleverna i ?ldrarna 10?25. Den svenska skolan har ett ansvar att f?rbereda elever att kunna verka inom ett demokratiskt samh?lle och det ?r viktigt att ge elever en undervisning d?r de f?r m?jlighet att utveckla f?rm?gor som de kan anv?nda sig av i en st?ndigt komplex och f?r?nderlig v?rld. Vi har anv?nt oss av ?United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization?:s (UNESCO) lista p? f?rm?gor vars tanke ?r att frambringa ?sustainability citizens?.

Arbetet handlar om barns motoriska och sociala utveckling och hur leken pÄverkar och Àr en förutsÀttning för att barnen ska utvecklas inom dessa omrÄden. I arbetet har en observation av barns lek under raster utförts. Observationerna Àr genom förda pÄ en skola i södra Sverige, i en 1:a klass..

Miljöundervisning har funnits lÀnge och idag Àr det fokus pÄ hÄllbar utveckling som har sitt ursprung frÄn 1970- och 1980-talet. Det Àr ett begrepp har kritiserats av mÄnga för sin komplexitet. HÄllbar utveckling har fÄtt mer utrymme i den nyutformade kursplanen för kursen naturkunskap 1b i och med den nya lÀroplanen Gy11. Hur vÀl anpassade Àr dÄ de nya lÀroböckerna för syfte och centralt innehÄll för kursen naturkunskap 1b inom omrÄdet hÄllbar utveckling? För att utföra undersökningen har de fem aktuella lÀroböckerna för kursen naturkunskap 1b lÀsts i fem omgÄngar, en analys av textens innehÄll, frÄgor och illustrationer har utförts.

Lindrig kognitiv störning (eng. Mild Cognitive Impairment, MCI) betecknar ett tillstÄnd av försÀmrad kognitiv funktion, som inte uppfyller kriterierna för demens. MCI tycks innebÀra en ökad risk att utveckla Alzheimer och andra demenssjukdomar. Syftet med studien var att förutsÀttningslöst undersöka antal och typer av subgrupper till MCI som bÀst överensstÀmmer med kognitiva testresultat samt att undersöka utvecklingsförlopp för subgrupperna. En klusteranalys utfördes med testresultat frÄn 287 MCI patienter som utretts pÄ Huddinge sjukhus.

Årligen slutar 30 procent av eleverna gymnasieskolan utan betygsbehörighet. PĂ„ individuella program (IV) Ă€r siffran 85 procent. För att kartlĂ€gga skolsituationen för en elevgrupp pĂ„ IV-programmet intervjuades 24 elever. Utöver detta gjordes en kognitiv bedömning samt en sjĂ€lvskattning av upplevd psykisk hĂ€lsa. Huvuddelen av eleverna presterade pĂ„ en ojĂ€mn kognitiv nivĂ„, inom normalvariationen.

Syftet var att undersöka om entreprenöriellt lÀrande utvecklar elevers personligutveckling och dÀrmed skapar nya förutsÀttningar för studie- och yrkesvÀgledningen.Undersökningen genomfördes genom kvalitativa intervjuer av rektor, en lÀrare och tvÄgruppintervjuer med 4 elever vardera. I resultatet framgÄr att skolan och lÀraren arbetargenomtÀnkt med entreprenöriellt lÀrande och personlig utveckling i en process under treÄr. VÄr slutsats Àr att eleverna har arbetat med sin personliga utveckling och detta kan sessom studie- och yrkesvÀgledning i vid bemÀrkelse vilket stödjer studie- ochyrkesvÀgledningen och skapar nya förutsÀttningar för den..

Jag har undersökt om och hur hĂ„llbar utveckling finns med i pedagogers tankar och val pĂ„ förskolan. Dessutom har jag studerat vilket inflytande pedagoger och barn har i verksamheten nĂ€r det gĂ€ller hĂ„llbar utveckling. Jag har tillsammans med en annan student gjort besök pĂ„ 10 olika förskolor och dĂ€r intervjuat en pedagog pĂ„ varje stĂ€lle. Vi har anvĂ€nt oss av en kvalitativ intervjumetod för att vi ville nĂ„ djupare svar pĂ„ vĂ„ra frĂ„gor. Även om hĂ„llbar utveckling inte finns med som begrepp i lĂ€roplanen anser Ă€ndĂ„ mĂ„nga pedagoger att det Ă€ndĂ„ Ă€r ett mĂ„l de arbetar mot.

I enighet med bland annat Agenda 21, Baltic 21 Education och FN:s Ärtionde för utbildning för hÄllbar utveckling ska Sverige omorientera sina utbildningssystem sÄ att de stödjer en hÄllbar utveckling. Denna uppsats syftar till att undersöka vad utbildning för hÄllbar utveckling innebÀr för lÀrare i grundskolans högre Ärskurser,genom att identifiera och undersöka anknutna möjligheter, svÄrigheter och erfarenheter. Detta har gjorts utifrÄn en teoretisk litteraturstudie och en kvalitativ fallstudie. Den teoretiska studien baserades pÄ vetenskaplig litteratur sÄvÀl som internationella och nationella styrdokument, överenskommelser och undersökningar et cetera. För fallstudien genomfördes fem djupintervjuer med lÀrare.

Syftet med denna uppsats var att ta reda pÄ hur förskollÀrare upplever att barns utveckling och lÀrande frÀmjas, hur de upplever sin roll samt vilka fördelar och hinder de upplever i utomhusverksamheten. För att ta reda pÄ detta genomfördes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med fem stycken förskollÀrare med utgÄngspunkt frÄn en intervjuguide. Resultatet vi kom fram till var att alla förskollÀrarna hade en positiv instÀllning till utomhusverksamhet och att barns utveckling och lÀrande frÀmjas pÄ ett annat sÀtt utomhus Àn inomhus. FörskollÀrarna sÄg olika pÄ sin roll och nÀmnde flera olika egenskaper bl.a. att vara vÀgledande.

I styrdokument och internationella överenskommelser förordas lÀrande för hÄllbar utveckling som ett övergripande perspektiv som ska anlÀggas i all undervisning. LÀrande för hÄllbar utveckling karaktÀriseras av att komplexa hÄlbarhetsfrÄgor av ekologisk, ekonomisk och social art behandlas pÄ ett pluralistiskt sÀtt, vilket syftar till att ge eleverna förmÄga till övervÀgda etiska stÀllningstaganden.Syftet med denna studie var att undersöka hur begreppet lÀrande hÄllbar utveckling behandlas i lÀroböcker i biologi för grundskolans senare del. Detta studerades genom en kvantitativ innehÄllsanalys med kvalitativa inslag. Studien undersökte vilket utrymme lÀrande för hÄllbar utveckling fÄr i lÀroböckerna, men ocksÄ vilka innehÄllsliga aspekter av hÄllbarhet som förekommer. Dessutom studerades huruvida lÀroböckerna verkade frÀmjande för pluralistiska arbetsformer.