SprÄkets betydelse för mÀnniskans utveckling Àr viktig för individens utveckling. SprÄket ger oss möjligheten till en god kognitiv förmÄga och vÀgleder oss fram till vÄr identitet och personlighet. Genom sprÄket uttrycker vi vem vi Àr och vad vi vill. Men vad hÀnder om sprÄket inte blir en sjÀlvklarhet och om vi inte fÄr tillgÄng till det? Den hÀr studien handlar om vilken betydelse sprÄket har för döva, hörselskadade och personer med cochleaimplantat och vad som hÀnder om de inte fÄr tillgÄng till det sprÄk de Àr i behov av..

Enligt sÄvÀl nationella som internationella dokument ska det svenska skolvÀsendet undervisa för en hÄllbar utveckling. En viktig förutsÀttning för att detta ska uppfyllas Àr att de yrkesverksamma lÀrarna dels vet vad hÄllbar utveckling innebÀr, dels kan bedriva en undervisning som syftar till att frÀmja en sÄdan utveckling. Det hÀr examensarbetet Àr en litteraturstudie som syftar till att ge en sammanfattning av vad utbildning för hÄllbar utveckling Àr och hur man kan jobba med det i förskola och skolans tidigare Är.Viktiga aspekter i en utbildning för hÄllbar utveckling Àr bl.a att utveckla elevernas förmÄga att ta stÀllning i etiska frÄgor, att tÀnka kritisk, att förstÄ och hantera konflikter och att stÀrka elevernas demokratiska handlingskompetens.Det finns inte mycket forskning kring hur man ska arbeta med hÄllbar utveckling för smÄ barn, före skolÄldern. Det Àr under de tidigare Ären som vÄra vÀrderingar grundlÀggs och dÀrför Àr det viktigt att börja undervisningen tidigt.Som förskollÀrare vill jag arbeta med att grundlÀgga barns förstÄelse av hÄllbar utveckling. Ett sÀtt att arbeta med hÄllbar utveckling i förskolan Àr att ge barnen möjligheter till en utevistelse dÀr man som pedagog visar barnen pÄ sammanhangen i naturen.FrÄgor rörande empati och inlevelseförmÄga har alltid varit viktiga i förskolan och de frÄgorna blir i skenet av utbildning för hÄllbar utveckling om möjligt Ànnu viktigare.

Diskussionen och arbetet för hÄllbar utveckling Àr ett högaktuellt och omdebatterat Àmne. Skolmyndigheterna anser emellertid att hÄllbar utveckling bör vara ett centralt begrepp i skolverksamheten och dÀrför menar vi att det Àr viktigt att undersöka hur man i skolan anvÀnder sig av och förhÄller sig till hÄllbar utveckling. Uppsatsens syfte Àr att fÄnga upp lÀrares och elevers syn pÄ begreppet hÄllbar utveckling samt belysa hur vÀl förankrat undervisning för hÄllbar utveckling Àr i samhÀllskunskapsÀmnet, men Àven att lyfta fram vilka miljöundervisningstraditioner som dominerar i praktiken. Resultaten bygger pÄ undersökningsmetoden triangulering och studien Àr Àven knuten till en teoretisk utgÄngspunkt i form av Habermas samhÀllsteori om det kommunikativa handlandets betydelse för en demokratisk samhÀllsutveckling, nÄgot som överensstÀmmer med den syn pÄ lÀrande för hÄllbar utveckling som skolmyndigheterna framhÄller i sina skrifter. För att urskilja hur vÀl förankrat ett lÀrande för hÄllbar utveckling Àr i samhÀllskunskapsundervisningen har vi anvÀnt oss av ett analysredskap bestÄende av tre olika miljöundervisningstraditioner.

Denna studies syfte var att undersöka hur rektorer, trÀ- och metallslöjdlÀrare och hem- och konsumentkunskapslÀrare tar sig an utmaningen ?hÄllbar utveckling? i skolan och i respektive Àmne. För att ta reda pÄ detta har jag utgÄtt frÄn en kvalitativ metodansats dÀr jag intervjuat fyra rektorer och sex lÀrare i Àmnena trÀ- och metallslöjd och hem- och konsumentkunskap. Rektorer och lÀrare delade med sig om sina tankar kring begreppet ?hÄllbar utveckling? och vad begreppet betydde för dem personligen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur leken kan anvÀndas som pedagogisktverktyg i förskolan för att stimulera barnets sociala utveckling. Det har genomförtsobservationer och intervjuer för att fÄ fram resultatet, som visade att leken har encentral betydelse för hur barnet utvecklas socialt. De pedagoger och barn som medverkat i denna studie har bidragit med vÀrdefull information som visar pÄpedagogens roll i barnets sociala utveckling. Pedagogernas sÀtt att arbeta med lekenvisade sig ha en koppling till hur de stÀllde sig till lekens betydelse för barnetsutveckling. Trots att resultatet visar pÄ olika sÀtt att arbeta med leken, framgÄrpedagogernas positiva syn pÄ leken i olika utstrÀckning.

Studien syftar till att genom kvalitativa intervjuer och fokusgruppsintervjuer undersöka hur begreppet hÄllbar utveckling tolkas av lÀrare och elever i gymnasieskolan. De frÄgestÀllningar som anvÀnds Àr Vilka miljöpolitiska diskurser gÄr att skönja i de olika tolkningarna av begreppet hÄllbar utveckling? samt Finns det nÄgon dissonans mellan lÀrare och elevers sÀtt att tala om och uppfatta begreppet hÄllbar utveckling? För att svara pÄ frÄgestÀllningarna har den kritiska diskursanalysen anvÀnts som metod och begreppet hÄllbar utveckling som teoretisk inramning. Begreppet hÄllbar utveckling Àr vagt definierat och innehÄller inga tillvÀgagÄngssÀtt som behövs för en hÄllbar utveckling. Innebörden av begreppet ligger snarare i uppfattningen om hur ekonomiska, ekologiska och sociala delar interagerar med varandra och dÀrför Àr det fruktbart att se begreppet som en diskurs.

Syfte: Genom att genomföra en studie angÄende vilka rÄd i marknadsföring som ges av rÄdgivare och vilka rÄd i marknadsföring som smÄföretagare fÄr vill vi ta reda pÄ vilka kommunikationsproblem i informationssyfte som existerar i en dialog kring marknadsföring mellan nystartande rÄdgivare och smÄföretagare. Metod: Vi har anvÀnt oss av den kvalitativa metoden med ostrukturerade personliga intervjuer. Vi har intervjuat fyra rÄdgivare och sex företagare. Slutsatser: Den skilda synen pÄ marknadsföring mellan rÄdgivarna och företagarna orsakar kommunikationsproblem mellan de bÄda aktörerna. Kommunikationsproblemen beror till stor del pÄ de olika kunskapsnivÄerna..

Nilsson, Johan (2007) NödvÀndigt men inte tillrÀckligt ? En studie om sambanden mellan infrastruktur och regional utveckling. [Necessary but not sufficient ? a study about the connections between infrastructure and regional development]D-uppsats 10 poÀng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Bo MalmbergSprÄk: SvenskaKORTFATTAD SAMMANFATTNINGUppsatsens syfte Àr att Äterge diskussionerna kring de pÄstÄdda sambanden mellan infrastruktur och regional utveckling samt att undersöka om sÄdana samband finns. Teorierna grundar sig pÄ konvergens och divergens samt hypoteser kring nÀtverk.

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ syn pÄ hur fritidspedagoger uppfattar sin kompetens och arbete med hÄllbar utveckling. Vi inleder vÄrt arbete med en historik om fritidshemmet och hur arbetet med hÄllbar utveckling uppkommit i stort och hur detta Àmne tog plats i lÀroplanen. För att fÄ syn pÄ vÄrt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma fritidspedagoger pÄ tre skolor i en inlandskommun i Norrland. I denna inlandskommun ska alla skolor vara miljöcertifierade inom ramen för Är 2010. Resultaten av intervjuerna visade pÄ att alla fritidshem kÀllsorterar och komposterar men det Àr bara ett fritidshem av tre som har ett aktivt och medvetet arbete inom omrÄdet för hÄllbar utveckling, detta trots att alla skolor i denna kommun skall inneha eller validera upp sitt miljöarbete till en certifiering enligt Skolverkets ?skola för hÄllbar utveckling? eller certifieringen ?Grön Flagg?..

Studiens syfte var att undersöka vad förskollÀrare anser att höglÀsningen har för inverkan pÄ barnens utveckling. Men Àven att fÄ en inblick i hur förskollÀrarna tÀnker kring hur de kan frÀmja barnens intresse för böcker och lÀsning. Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med sex förskollÀrare som Àr verksamma i tre olika förskolor. Resultaten redovisas i tre teman: höglÀsning, höglÀsning och barnens utveckling samt arbetet med höglÀsningen. UtifrÄn studiens resultat kan det konstateras att förskollÀrarna anser att höglÀsning har en viktig del i barnens utveckling och att skönlitteratur Àr nÄgot förskollÀrarna försöker arbeta med aktivt.

I studien genomförs en analys av begreppet hÄllbar utveckling och dess koppling till de tankar som brukar förknippas med ekologisk modernisering. Vidare beskrivs och diskuteras relationer och samband mellan den hÄllbara utvecklingens tre dimensioner; miljön, ekonomin och det sociala. Arbetet för hÄllbar utveckling pÄ den regionala nivÄn sker utifrÄn nationella ramar men det Àr pÄ den regionala och kommunala nivÄn som ansvaret för initiativtagande och prioriteringar ligger. Det Àr viktigt att ha kunskap om hur begreppet hÄllbar utveckling har kommit till och diskutera vad som menas med begreppet för att förstÄ vad begreppet syftar till och hur det bör tillÀmpas i det regionala utvecklingsarbetet. Med hjÀlp av indikatorer Àr det möjligt att följa och utvÀrdera arbetet för hÄllbar utveckling.

BakgrundHöglÀsning betraktas ur ett sprÄkfrÀmjande perspektiv, med Vygotskijs teorier om sprÄk, tÀnkande, lÀrande och utveckling som grund. Dessutom bearbetas höglÀsning i förhÄllande till olika styrdokument, internationella undersökningar av barns kunskaper i svenska sprÄket samt internationell forskning om höglÀsningens betydelse för barns sprÄkutveckling ur ett sociokulturelltperspektiv. Studien fördjupar sig dessutom i höglÀsning som arbetsmetod, samt betydelsenoch anvÀndning av boksamtal i samband med lÀsning.SyfteIntervjustudiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger pÄ en förskola beskriver sitt arbete med lÀsning för att frÀmja barns sprÄkliga och individuella utveckling.MetodStudien Àr av kvalitativ art och genomförs med hjÀlp av halvstrukturerad intervju för att fÄ fram pedagogers uppfattningar om sitt arbete med lÀsning.ResultatDet dagliga samtalet med barn finns nÀrvarande i alla situationer pÄ förskolan och Àr viktigt att ta tillvara pÄ. Pedagogerna har stor medvetenhet om att det dagliga samtalet bidrar till utvecklingav barns ordförrÄd, samt deras förmÄga att uttrycka tankar och kÀnslor. LÀsning sessom betydelsefullt för sÄvÀl barns sprÄkutveckling som för utveckling av andra kompetenser som anses vara viktiga för barns individuella utveckling.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ vad barn i Äldrarna 4 och 5 Är pÄ en förskola har för tankar om anvÀndning av vatten ur perspektivet hÄllbar utveckling, samt att undersöka vilka dimensioner inom hÄllbar utveckling som barn pÄ en förskola tar till sig dÄ vi tillsammans genomför övningar inom temat anvÀndning av vatten. Eftersom övningarna genomfördes tillsammans med barnen utgÄr jag frÄn de metoder som anvÀnds vid aktionsforskning. De undersökningsmetoder som anvÀndes var kvalitativa intervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att barnen som deltagit i undersökningen har tankar om vilket behov av vatten som finns samt tankar om anvÀndning av vatten utifrÄn de ekonomiska, sociala och miljömÀssiga dimensionerna av hÄllbar utveckling. Störst andel barn har tagit till sig inom den sociala dimensionen av hÄllbar utveckling..

Syftet med uppsatsen Àr att fördjupa kunskaperna inom barnens grovmotoriska utveckling, dÀr litteraturgenomgÄngen lyfter fram miljöns pÄverkan för motorisk utveckling, konsekvenser inom motorisk trÀning samt motorisk utveckling utifrÄn ett holistiskt (utveckling utifrÄn helheten) synsÀtt. Syftet med undersökningen Àr att studera eventuella skillnader och likheter i pedagogers arbete, dÄ vi stÀller icke profilerade pedagoger gentemot pedagoger som arbetar pÄ profilerade förskolor inom friskvÄrd, simning samt idrott. Vi har intervjuat tio pedagoger dÀr undersökningen har handlat om hur pedagogerna ser pÄ grovmotoriken och hur de lÀgger upp verksamheten för att frÀmja barnens grovmotoriska utveckling. Resultatet har visat bland annat att de profilerad pedagogerna har fler planerade lÀrandesituationer som utvecklar barnens grovmotorik och rörelsen har ett större inslag i deras verksamhet..

Syftet med uppsatsen Àr att lyfta fram och synliggöra vad som skrivs i underlag inför utvecklingssamtal för Är 7-9. HuvudfrÄgan Àr: - Vad skriver lÀrarna i omdömena till utvecklingssamtalen? Till denna följer tvÄ hjÀlp- eller delfrÄgor enligt följande formuleringar. - PÄ vilket vis kan det som skrivs stödja den sociala och kunskapsmÀssiga utvecklingen för eleven? - I vilken utstrÀckning kan man hÀvda att omdömena förhÄller sig positiva och/eller framÄtsyftande I min text har jag analyserat innehÄll och kategoriserat hela eller delar av meningar hÀmtade frÄn sammanlagt 341 omdömen riktade till elever i Är 7-9.