Landsbygden stÄr idag inför en rad olika problem. NÄgra av de problem som Àr orovÀckande Àr en dÄlig lönsamhet för företagare pÄ landsbygden, tilltagande urbanisering samt ökande miljöproblem (Internet, Regeringskansliet, 1, 2010). Dessa tillsammans utgör barriÀrer för en hÄllbar utveckling av den svenska landsbygden. I Brundtlandsrapporten, skriven pÄ uppdrag av Förenta Nationerna, Àr hÄllbar utveckling "en utveckling som tillfredsstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsstÀlla sina behov" (World Commission on Environment and Development, 1987, s.43). MÄnga gÄnger förknippas hÄllbar utveckling med tre specifika perspektiv; ekonomiskt, socialt, och miljömÀssigt perspektiv (Goosen, 2012).

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka feedback och dess inverkan pÄ elevers lÀrande och utveckling.Hur pÄverkas elevernas lÀrande av feedback?Hur varierar den motoriska utvecklingen beroende pÄ vilken av följande tre Äterkopplingar som eleven fÄr: positiv-, konstruktiv- och videofeedback?Finns det nÄgon skillnad mellan könen?MetodStudien hade en kvantitativ ansats samt en positivistisk syn. Direkt observation anvÀndes i denna studie. Ett bestÀmt moment observerades och statistik fördes ner. Elevernas frivolter observerades och antalet lyckade samt misslyckade försök fördes ner i statistiken.

The purpose of this thesis is to study five pedagogue?s view of the free play and their view of the importance of the free play for childrenŽs learning and development. I have chosen to use a qualitative research method in the form of interviews with five pedagogueŽs from a preschool. The main research questions asked were:What have the pedagogues of view on the free play? How important believe the pedagogue that the free play is for children?s learning and development? What has emerged in the study is that educators have a positive view of the free play. They believed that the free play is important for childrenŽs skills.

HÄllbar utveckling har, allt sedan Brundtlandrapporten 1987 och Rio 1992, utgjort den fundamentala idén för lÄngsiktiga miljö- och utvecklingspolitiska strÀvanden och kommit att dominera miljöpolitiken/policyn i mÄnga lÀnder. Med utgÄngspunkt i Hajers teori om diskursiva strategier för ekologisk modernisering, studeras i denna uppsats (1) hur hÄllbar utveckling pÄverkat svensk miljöpolitisk diskurs samt (2) hur den diskursiva dynamiken kring skiftet i svensk miljöpolitik - frÄn kretsloppstÀnkande och Agenda 21 till ekologisk modernisering - efter socialdemokratins nya vision om 'det gröna folkhemmet', bör förstÄs.I en fallstudie i Malmö studeras nÀrmare hur förÀndringen av den miljöpolitiska diskursen Äterspeglas i en lokal kontext samt huruvida det Àr nationell styrning, lokal logik eller ömsesidiga samspel inom ramen för de diskursiva förÀndringarna som gör att den lokala praktiken 'blir vad den blir'..

BAKGRUND:Bakgrunden behandlar en del av förskolans historia och dess styrdokument. Beskrivningen av varför pedagogen Fröbel startade Kindergarten samt de styrdokument och förordningar som gjort att förskolans pedagogiska utformning vÀxt fram redogörs. I barnkonventionen lyfts barns rÀttigheter samt respekten för varandra. Teorin om livsvÀrlden ligger som grund för hur mÀnniskan utvecklas i samspel och kommunikation med varandra.SYFTE:Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ pedagogers uppfattningar av begreppet barns inflytande i förskolan. Syftet behandlar ocksÄ hur pedagogerna arbetar med barns inflytande, vilken pÄverkan de anser att inflytande har pÄ barns utveckling och lÀrande, samt hur de menar att barn förstÄr att de har inflytande.METOD:Studien Àr kvalitativ, första frÄgestÀllningen utgÄr frÄn fenomenografisk ansats med kvalitativ analys i övriga frÄgestÀllningar anvÀnds kvalitativ analys.

Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att försöka skapa en bild av hur interaktioner elever emellan Àr med och pÄverkar elevernas kunskaper samt deras förstÄelse. Redan hÀr kan det vara bra att poÀngtera att dÄ vi i vÄr studie talar om kommunikation, interaktion, kunskap samt förstÄelse sker det inom ramen för Àmnet matematik. Arbetet syftar vidare till att försöka fÄ syn pÄ om gruppsammansÀttningen vid elevinteraktioner har nÄgon betydelse. Studien som detta arbete Àr baserat pÄ Àr av kvalitativ karaktÀr och metoden Àr en fallstudie. I denna fallstudie har bÄde observationer och intervjuer ingÄtt som tillvÀgagÄngssÀtt.

Hur platser marknadsför sig, det vill sÀga deras platsmarknadsföringsstrategier blir allt mer centrala för dess framtida utveckling, den plats som kan erbjuda bÀst förutsÀttningar samt kommunicerar detta pÄ rÀtt sÀtt fÄr en konkurrensfördel. RÀtt strategier och kommunikation kommer i allt högre grad kunna attrahera och bibehÄlla företag samt investeringar, locka nya resenÀrer, invÄnare samt utöka platsens exportmarknad. Det Àr dÀrför av stor vikt att platser finner klara, kreativa lösningar för att bli konkurrenskraftiga och bibehÄlla denna konkurrensfördel.Att ha en god utveckling Àr ingenting som Àr konstant och sjÀlvklart, utan det krÀvs aktiva insatser. Det rÄder ett hÄrt darwinistisk klimat- dÀr det kommer att finnas bÄde vinnare och förlorare, de platser som behÀrskar tekniken samt har resurserna att genomföra platsmarknadsföringsinsatser kommer i högre grad att lyckas Àn de platser som vÀntar och avvaktar pÄ bÀttre tider..

Vi har i denna uppsats valt att undersöka nio faktorer som Àr viktiga att ta hÀnsyn till vid utveckling och utvÀrdering av kravspecifikationen. Kravspecifikationen kan ses som resultatet av kravhanteringsprocessen, som i sin tur Àr en del av systemutvecklingsprocessen. Arbetet som fortskrider efter kravhanteringsprocessen har kravspecifikationen som utgÄngspunkt. DÀrför mÄste kravspecifikationen vara utformad pÄ bÀsta tÀnkbara sÀtt. Vi har med hjÀlp av olika teorier och en kvalitativ fallstudie i form av intervjuer undersökt de faktorer som Àr viktiga att beakta vid utveckling och utvÀrdering av kravspecifikationen.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse och en samlad bild över hur en kommun stödjer och uppmuntrar arbetssÀttet (utomhuspedagogik) i pedagogiska verksamheter. De metoder som anvÀndes i undersökningen var enkÀtundersökning i form av ett frÄgeformulÀr som skickades till skolledare i 17 barn- och ungdomsomrÄden. Vidare utfördes tvÄ inspelade intervjuer med en skolchef och en trÀdgÄrdspedagog. Studiens resultat visade att kommunen hade en positiv instÀllning till arbetssÀttet och att flera skolgÄrdars utemiljöer har blivit upprustade. Förskoleverksamheterna fick sjÀlva söka ekonomiska medel hos kommunen för att kunna satsa pÄ upprustningar av deras utemiljöer.

Vi har i vÄr uppsats kommit fram till att man i stort kan beskriva IKEA-kulturen som homogen eller enhetlig, dÄ den Àr baserad pÄ universella vÀrderingar, men med heterogena inslag som en konsekvens av nationella kulturskillnader och lokala omtolkningar av de universella vÀrderingarna. Vi menar att detta pÄverkar kulturen i egenskap av styrverktyg och pÄstÄr med stöd i den dialektiska synen pÄ utveckling att man kan styra med en stark organisationskultur men att det Àr omöjligt att ha full kontroll över kulturens utveckling dÄ förÀndring, ur en kulturell aspekt, Àr nÄgot man aldrig fullt ut kan kontrollera..

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka hur ÀmnesinnehÄll om miljöproblem och hÄllbar utveckling i lÀroböcker Àmnade för geografiundervisning förhÄller sig till miljöetiska ideologier. Uppsatsens metod utgÄr frÄn en ideologianalys med hjÀlp av idealtyper av miljöetiska ideologier. Ideologianalysen utgÄr ifrÄn att undersöka lÀroböckernas texter om miljöproblem och hÄllbar utveckling utifrÄn kategorierna natursyn, relation mellan mÀnniska och natur samt vad som beskrivs vara moraliskt signifikant och relatera detta till idealtyper av miljöetiska ideologier. Sammanlagt har fyra lÀroböcker Àmnade för undervisning i den nationella kursen geografi 1 analyserats.Resultatet av lÀroboksanalysen visar att samtliga lÀroböcker frÀmst ger uttryck för en senmodern antropocentrism och i lÀgre grad inslag av uttryck för ekocentrism. Uttryck för biocentrism har endast Äterfunnits i ett textstycke i en av lÀroböckerna.

Introduktion HjÀrtinfarkt betraktas i dagens samhÀlle som en folksjukdom. Inom det medicinsk tekniska omrÄdet har det skett och pÄgÄr stÀndig en utveckling. MÀnniskan bestÄr av bÄde kropp och sjÀl och det Àr dÄ viktigt att sjuksköterskan som möter dessa patienter har ett holistiskt synsÀtt.Syfte Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser vid akut insjuknande i hjÀrtinfarkt och sjuksköterskans omhÀndertagande. MetodResultatet baserades pÄ vetenskapliga artiklar vilka söktes via databaserna CINAHL och PubMed. Efter bearbetning av artiklarna redovisades resultatet under följande tema: prehospital period och symtom, oro och Ängest, osÀkerhet, information och livssituation samt sjuksköterskans omvÄrdnad.Resultat MÄnga förvÀntar sig att insjuknandet i hjÀrtinfarkt Àr förenat med kraftiga bröstsmÀrtor, men det framkom att det inte alltid Àr sÄ.

Denna studie visar en tolkning av begreppet hÄllbar utveckling samtidigt som den konkretiseras i den specifika fartygsverksamheten. Detta examensarbete skall fungera som underlag till en utbildning som har som syfte att fÄ befÀlsnivÄn att arbeta mot en mer hÄllbar utveckling. I samband med utbildningen Àr det viktigt att komma ihÄg att mÄlet Àr att öka medvetenheten hos befÀlsnivÄn sÄ att risken minimeras för att de fattar dÄliga beslut.MÄlet Àr Àven att befÀlsnivÄn skall kÀnna att de har bÀttre verktyg Àn före utbildningen för att arbeta mot en mer hÄllbar utveckling. Det Àr viktigt att befÀlsnivÄn fÄr med sig förstÄelsen för hur de tre dimensionerna ekologi, ekonomi och sociala aspekter hÀnger samman. BefÀlsnivÄn skall ha förstÄelse för att hÄllbar utveckling Àr uppnÄdd nÀr förbÀttringar i en dimension ocksÄ leder till förbÀttringar i en annan dimension (SOU 2004:104).

Arbetet bestÄr av en undersökning av förskollÀrares arbetssÀtt kring bild- och formskapande i förskoleverksamheten. Fokus har lagts kring barns lÀrande och utveckling vid dessa skapandetillfÀllen. Syftet med vÄr undersökning Àr att synliggöra faktorer som frÀmjar barns utveckling och lÀrande vid bild- och formskapande. Enligt vÄra erfarenheter Àr bild- och formaktiviteter ofta annorlunda utformade pÄ olika förskolor. Med anledning av detta ville vi göra en undersökning för att se skillnader och likheter mellan förskolor.

Denna studie berör begreppet hÄllbar utveckling i en utbildningskontext och syftar till att kartlÀgga hur tolv elever i Ärskurs fyra resonerar kring hÄllbar utvekling och framtid, samt vad de baserar sina resonemang pÄ. Undersökningen utgÄr frÄn ett sociokulturellt, pragmatiskt angreppssÀtt och dÄ frÀmst John Deweys transaktionella perspektiv pÄ meningsskapande. Det empiriska materialet har samlats in med hjÀlp av tvÄ olika kvalitativa metoder, dels observationer av elevgrupper som resonerar kring tillgivna dilemman och dels genom kvalitativa intervjuer. UtifrÄn denna metodologi analyseras resultatet med inspiration av en praktisk epistemologianalys som innebÀr sökandet efter ?gaps? i dialoger, med andra ord de tillfÀllen dÄ meningsskapande sker i möten.