Arbetet bestÄr av en undersökning av förskollÀrares arbetssÀtt kring bild- och formskapande i förskoleverksamheten. Fokus har lagts kring barns lÀrande och utveckling vid dessa skapandetillfÀllen. Syftet med vÄr undersökning Àr att synliggöra faktorer som frÀmjar barns utveckling och lÀrande vid bild- och formskapande. Enligt vÄra erfarenheter Àr bild- och formaktiviteter ofta annorlunda utformade pÄ olika förskolor. Med anledning av detta ville vi göra en undersökning för att se skillnader och likheter mellan förskolor.

Denna studie berör begreppet hÄllbar utveckling i en utbildningskontext och syftar till att kartlÀgga hur tolv elever i Ärskurs fyra resonerar kring hÄllbar utvekling och framtid, samt vad de baserar sina resonemang pÄ. Undersökningen utgÄr frÄn ett sociokulturellt, pragmatiskt angreppssÀtt och dÄ frÀmst John Deweys transaktionella perspektiv pÄ meningsskapande. Det empiriska materialet har samlats in med hjÀlp av tvÄ olika kvalitativa metoder, dels observationer av elevgrupper som resonerar kring tillgivna dilemman och dels genom kvalitativa intervjuer. UtifrÄn denna metodologi analyseras resultatet med inspiration av en praktisk epistemologianalys som innebÀr sökandet efter ?gaps? i dialoger, med andra ord de tillfÀllen dÄ meningsskapande sker i möten.

Titel:Vad vet 13-Äringar om hÄllbar utveckling, en intervjustudie med elever i Ärskurssex.HÄllbar utveckling (HUT) innefattar de sociala-, ekologiska- och ekonomiska dimensionerna,vilket har gjort att hela samhÀllet i dag berörs av hÄllbarhetsfrÄgor. Forskningen pekar pÄ viktenav att ge kommande generationer möjligheter att möta hÄllbarhetsfrÄgorna pÄ ett effektivt sÀtt.Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad trettonÄringar vet om hÄllbar utveckling. Viintervjuade 22 elever i tre olika skolor varav en skola har fÄtt utnÀmningen en skola för HUT.Vi delade in vÄrt material frÄn vÄra intervjuer i tre kategorier av uppfattningar. En av kategoriernahar fÄtt rubriken att bevara jorden som den Àr för kommande generationer. En annan kategorihar rubricerats, konkreta miljöfrÄgor.

AbstractSyftet med detta arbete Àr att se hur pedagogerna menar att de bearbetar skönlitteraturen med eleverna i förskoleklass, med tyngdpunkt pÄ den muntliga delen. Arbetet bestÄr av litteraturgenomgÄng, empiri genom intervjuer och observationer, samt en diskussion och sammanfattning. Skönlitteratur visar sig vara nÄgot vÄra informanter anvÀnder sig av i sin undervisning. Skönlitteraturen behandlas pÄ olika sÀtt och i varierad utstrÀckning, detta framkom under vÄr sammanstÀllning frÄn de kvalitativa intervjuerna som genomfördes med pedagoger i fyra olika förskoleklasser. NÄgra exempel pÄ tillfÀllen nÀr skönlitteratur anvÀnds av pedagogerna Àr vid terminsstart, konflikthantering, sprÄklig utveckling, belysande av genus och nya begrepp.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Sammanfattning - AbstractVÄrt arbete baseras pÄ en enkÀtundersökning samt tillhörande intervjuer vilka behandlade barns kunskaper och vÀrderingar kring vatten och vattenanvÀndning. Vi undersökte om det gick att se en genusmÀssig skillnad dÄ det under vÄr utbildning ofta lyfts fram att undervisningen ÄsidosÀtter flickors behov i utbildningssammanhang. Detta sÄg vi som motsÀgelsefullt dÄ bland annat PISAs undersökningar visar att flickor idag presterar bÀttre i skolan Àn vad pojkarna gör. Denna undersökning genomfördes Àven pÄ grund av att vi ser hÄllbar utveckling som en viktig del i skolans verksamhet. Vatten Àr en viktig del inom hÄllbar utveckling och dÀrför valde vi att undersöka hur elever förhÄller sig till detta.

Revisorer anses utgöra en profession vilket kÀnnetecknas av bland annat etiska riktlinjer och krav pÄ utbildning och kunskap. Enligt de etiska reglerna, som IFAC och dess oberoende kommittéer sÀtter för revisorsprofessionen, ska revisorer arbeta för allmÀnintresset. Innebörden av allmÀnintresset kan uppfattas otydligt och det finns olika syner pÄ vad det faktiskt innebÀr. Enligt IFAC innebÀr allmÀnintresset att hÀnsyn ska tas till organisationers samtliga intressegrupper i samhÀllet men inom professionen finns det skillnader i syn beroende pÄ rang. PÄ vÀgen till och inom professionen sker professionell utveckling genom utbildning, handledning och struktur & bedömningar.

Arbete som fokuserar pÄ stadens fysiska strukturer samt stadens funktioner inom ett omrÄde i centrala Norrköping. I arbetet redovisas dels en allmÀnteoretisk beskrivning av begreppen hÄllbar utveckling, stadens fysiska strukturer och stadens funktion, och dÀrefter en analys av det aktuella planomrÄdet utifrÄn dessa aspekter. Inledningsvis Äterges grundlÀggande historie-, och nutidsbeskrivning av Norrköping samt problembeskrivning för det planomrÄde som uppsatsen avser ge förbÀttringsförslag för. Uppsatser ger Àven fördjupad kunskap i sÄvÀl allmÀnteoretiska som platsspecifika Àmnen sÄ som hÄllbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande. Informationen Àr hÀmtad hÄllbar utveckling, stadens fysiska strukturer, stadens funktion samt om medborgardeltagande. Det planförslag som presenteras i arbetet syftar till att itergrera de olika delarna i centrala Norrköping ur planeringssynpunkt samt ge ett tryggare och livligare centrum i Norrköping med ett ökat flöde av folk och dÀr vissa kvarter inte bara passeras förbi obemÀrkta utan Àven ger invÄnarna anledning att stanna till. Planförlaget analyseras dÀrefter utifrÄn bÄde lÄngsiktiga och kortsiktiga konsekvenser för samtliga olika faktorer som tagits upp tidigare. HÀr skall man tydligt kunna se hur vÀl planförslaget uppfyller sitt syfte.

Det uppkommer ideligen innovativa tekniker för att utveckla möjligheterna att erhÄlla större förtjÀnst utifrÄn sitt agerande för företag och organisationer. En av teknikerna Àr webb-baserade informationssystem. Syftet med detta projekt Àr att undersöka huruvida traditionella systemutvecklingsmetoder stödjer utvecklingen av webb-baserade informationssystem och om dessa metoder anvÀnds i arbetet med att utveckla webb-baserade informationssystem.För att erhÄlla en bÀttre överblick av problemet och för att kunna definiera en problemstÀllning inleddes undersökningen med att studera tillgÀnglig litteratur. ProblemstÀllningen besvarades genom svar som inhÀmtades frÄn ett antal intervjuer, vilka genomfördes med företag som arbetar med utveckling av webb-baserade informationssystem, samt den information som erhölls frÄn litteraturstudien.Arbetet har förts pÄ en strategisk nivÄ dÀr de tekniska lösningarna inte har diskuterats i detalj, dock finns det vissa tekniska beskrivningar för att göra rapporten tydligare. Ett resultat som undersökningen givit Àr att traditionella systemutvecklingsmetoder anvÀnds, men dÄ förÀdlade i nya former för att tillse utvecklingen av webb-baserade informationssystem.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Good governance-begreppet introducerades av VÀrldsbanken pÄ slutet av 1980-talet som riktlinjer för hur en stat pÄ bÀsta sÀtt skall organiseras och styras för att nÄ ekonomisk utveckling. Good governance-idealen innefattar bland annat öppenhet, transparens, rÀttsÀkerhet och effektivitet, som sÀgs uppnÄs genom ÄtgÀrder som liberalisering och decentralisering. Banken har anvÀnt sig av konditionalitet dÄ de stÀllt krav pÄ anpassning till good governance till de lÀnder som ansökt om utvecklingslÄn. Tidigare har good governance-kriterierna setts som absolut goda och tillÀmpbara i alla lÀnder, i enlighet med ett best practice-synsÀtt. MÄnga har kritiserat denna tillsynes förenklade vÀrldssyn och hÀvdat att agendan Àr alltför ambitiös och att banken bör ta hÀnsyn till mottagarlÀndernas specifika kontexter för att nÄ bÀsta resultat.

Nybro Àr en stad i ?Glasriket? i SmÄland, tillhörande Kalmar lÀn. 2004 antogs en Fördjupad översiktsplan för Nybro stad med övergripande riktlinjer för stadens utveckling men ett mer detaljerat stadsmiljöprogram med analys och förslag till riktlinjer för utveckling av stadens offentliga rum finns inte. Arbetet med att utveckla stadens kÀrna Àr redan i full gÄng men det Àr fortfarande mÄnga delar av Nybro stads offentliga miljöer som Àr slitna, omoderna, av vÀldigt blandade karaktÀrer och i stort behov av en uppfrÀschning och uppstramning. Den fysiska avgrÀnsningen för mitt arbete Àr Nybro stad men framförallt stadsdelen Centrum och stadens mest offentliga miljöer. Syftet med mitt examensarbete Àr att ta fram ett förslag till ett stadsmiljöprogram för Nybro stad med förslag pÄ ÄtgÀrder som kan genomföras för att fÄ attraktivare offentliga miljöer i stadskÀrnan utifrÄn de förutsÀttningar, kvalitéer och brister som finns idag. Efter en sammanfattning av Nybro stads utveckling beskriver jag hur det ser ut i Nybro stad idag.

VÄr studie gÄr ut pÄ att fÄ en inblick i hur pedagogerna arbetar med sagan för att frÀmja barns utveckling. Vi utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar; Hur ser relationen mellan sagor och barns utveckling ut i förskolans teori och praktik samt hur förhÄller sig pedagogerna gentemot barnen vid sagoarbetet?I studien belyser vi tidigare forskning kring sagoarbete för att fÄ en ökad kunskap och förstÄelse för sagans inverkan i verksamheten och för barnens utveckling. De teoretiska utgÄngspunkter som legat till grund för vÄr studie Àr socialisation, empati, metasamtal och det kompetenta barnet. De metodval vi grundar studien pÄ Àr intervjuer och observationer.