Som en följd av de ekonomiska och politiska reformerna på 1990-talet i Ryssland utökades möjligheterna för internationell handel och samarbete mellan Ryssland och andra länder. När länder med olika nationella revisionssystem börjar samverka på en internationell marknad förekommer kommunikations- och förtroendeproblem, vilka kan lösas genom tillämpning av ett dubbelt revisionssystem: nationellt och internationellt. De ryska lagarna om revisionsverksamhet ? 307-?3 7§ och ? 208-?? föreskriver vilka företag som är revisionspliktiga enligt båda standarderna. Det finns dock företag som inte är revisionspliktiga, men som frivilligt väljer att ha sin verksamhet reviderad.

Föreliggande uppsats syftar till att undersöka hur Barns Behov i Centrum (BBIC) som system för handläggning och dokumentation fungerar i socialtjänstens utredning, planering och uppföljning av barn i familjehem. I uppsatsen undersöks hur tillämpningen av systemet i en socialtjänstorganisation förhåller sig till systemets intentioner på nationell nivå och till det i organisationen tänkta sättet. Ett antal centrala implementeringskomponenter har undersökts liksom vilka problem som kan betraktas vara inbyggda i BBIC-systemets konstruktion. Dessutom har dokumentationens rationaler, såsom de förstås av studiens respondenter, undersökts och relaterats till BBIC-systemets intentioner.Uppsatsen är en fallstudie av en socialtjänstorganisation och dess användning av BBIC. Det empiriska material som utgör grund för analysen består dels av dokument och litteratur kring BBIC liksom av lokala riktlinjer, dels av intervjuer och fokusgruppsintervjuer med socialarbetare, politiker och chefer.

Detta arbete bygger på ett utvecklingsarbete, vars syfte är identifiera möjligheter till hur planerade bildskapande aktiviteter på fritidshemmet praktiskt kan utformas för att främja ett entreprenöriellt förhållningssätt hos barnen. Arbetet avgränsas till att undersöka vilka aspekter som är centrala för att erbjuda barnen möjligheter att använda sin kreativitet, drivkraft, kommunikations- och samarbetsförmåga. Studien är uppdelad delstudie I och II. I delstudie I intervjuades verksamma pedagoger i syfte att generera kunskaper inför planering och genomförande av delstudie II, som består av en aktion. Aktionen innehåller ett bildskapande projekt som genomfördes under fem veckor på ett fritidshem för årskurs 3.

Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sätt att integrera på webben. Transformeringen från webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att även sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det är lätt att förbise att journalisterna inte enbart är sändare av information utan även mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister använder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshämtning och vad det ger för effekt på journalistikens innehåll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska källor i dagspressjournalistik: tekniktillgång, teknikanvändning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jämförs användningen av Twitter och Facebook på en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstäckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera på respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna använder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utsträckning.

Den här studien är en fördjupad inblick i stadsplanerarnas perspektiv och synpunkter på sin roll och relation till politiker. Syftet med studien är att identifiera hur stadsplanerare ser på sin roll och relation till politikerna, och vilka konfliktpunkter det finns mellan dem i planeringsprocessen. Följande teman är fokus för studien: Stadsplanerarens syn på sin roll, Stadsplanerarens tolkning av kunskap, Stadsplanerarens syn på politikernas roll och Kommunikation.Litteraturstudierna redogör för stadsplanerarnas och politikernas relation till varandra utifrån ett kunskaps-, kommunikations- och självbildsperspektiv. Stadsplanerare och politiker är till stor del beroende av de obligatoriska spelreglerna som ges av lagstiftningen men påverkas också av externa aktörer och intressenter. Både stadsplanerare och politiker strävar efter en friktionsfri planprocess, dock är det svårt att åstadkomma de har olika kunskapsnivåer, förväntningar och motiv.Två stadsplanerare i en mellanstor kommun i Stockholm ger sin syn på rollen som planerare och relation till politiker.

I dagens samhälle kan vi se en allt starkare trend i riktning mot internationalisering och globalisering. Genom att det har blivit lättare att förflytta sig över nationsgränserna har detta öppnat dörrar för såväl privatpersoner som företag. I och med detta har många företag och organisationer fått anpassa sig till, lära sig att förstå och hantera kulturell mångfald. I globala företag är det inte ovanligt att man som manager eller ledare arbetar tillsammans med eller leder anställda med annan nationell kulturell bakgrund än sin egen. Detta kan ibland leda till missförstånd och merjobb, men bidrar även till dynamik och inspiration på arbetsplatsen.Vi genomförde en kvalitativ undersökning som grundade sig på tre djupgående intervjuer med managers på olika nivåer på ett multinationellt callcenter i Wien.

Webb 2.0 och sociala medier har bidragit till nya sätt att integrera på webben. Transformeringen från webb 1.0 till webb 2.0 har lett till att även sociala medier och Twitter och sociala medier kommit att bli ett arbetsredskap för journalister. Det är lätt att förbise att journalisterna inte enbart är sändare av information utan även mottagare. Uppsatsen undersöker hur journalister använder sig av Twitter och sociala medier som verktyg för informationshämtning och vad det ger för effekt på journalistikens innehåll. Genom att knyta an till tidigare forskning av Michael Gullikssons rapport Elektroniska källor i dagspressjournalistik: tekniktillgång, teknikanvändning och attityder vid tre redaktioner 1993 och 1996, jämförs användningen av Twitter och Facebook på en landsortstidning, Söderhamns-Kuriren, med en rikstäckande nyhetstidning, Dagens Nyheter. Kvalitativa intervjuer har genomförts skriftligt med tre journalister vardera på respektive nyhetsredaktion. Uppsatsens resultat visar att journalisterna använder sociala medier som arbetsverktyg i allt större utsträckning.

Katten är ett mycket populärt sällskapsdjur som blir allt vanligare, framför allt i västvärlden. Trots att kattdjur är solitära djur tenderar människan att hysa dem i grupp. Domesticeringen har gjort att katten har minskat i storlek, utvecklat en mångfald i pälstyper, längd och färger samt blivit mer tolerant för grupphållning. För att kommunicera använder katten auditoriska, visuella, olfaktoriska och taktila signaler och domesticeringsprocessen har förändrat kommunikations-mönstret vilket underlättar grupplevnad. Domesticerade katter formar grupper efter födotillgången och efter en längre period bildas en relativt stabil grupp.

Många av dagens elever har kommit i kontakt med datorn på något sätt redan vid fyra års ål-der. Under min lärarutbildning kom det fram att examensmålen för lärarexamen kräver att blivande lärare behärskar IKT (informations och kommunikations teknik). När jag väl har varit ute på VFU har jag märkt att undervisande lärare inte använder så mycket IKT. Detta gjorde att jag ville undersöka vad lärare i hem- och konsumentkunskap har för uppfattningar när det kommer till datorn i klassrummet. Denna studie har utgått från kvalitativa forskningsintervjuer med fem pedagoger frånGöteborg för att undersöka IKT:s roll skolämnet hem- och konsumentkunskap, men även pe-dagogernas uppfattning kring detta.

Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.

SyfteSyftet med studien är att studera hur kommunikationen och interaktionen i klassrummet mellan elever med högfungerande autism eller Asperger syndrom, deras lärare och medelever gestaltar sig.TeoriSociokulturellt perspektivStudien tar utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet, att man lär sig och utvecklas i samhandling och samspel med andra, samt i den kontexten man befinner sig i. Kommunikation och språk är centrala begrepp.Lärande- och autismperspektivPersoner med autism har ett annorlunda sätt att tänka och förstå världen på. Dettta är det viktigt att pedagogerna som jobbar med dessa barn är medvetna om, och att de vet vilka komplikationer som kan uppstå i en undervisningssituation, samt har fömågan att anpassa sin undervisning efter detta.MetodEn fallstudie har gjorts, och datainsamlingsmetoden är deltagande observation. Tre elever med högfungerande autism/Asperger syndrom har observerats i klassrumssituationen. Som dokumentationsmetod har löpande fältanteckningar använts, samt tid till reflektion efter varje observationstillfälle.ResultatAlla tre observerade elever kommunicerar med både verbalt och icke-verbalt språk både med lärare och medelever.

SammanfattningI den nya läroplanen, Lgr 11, har kommunikation en central plats i matematikundervisning. De senaste årens studier rörande matematisk kommunikation har främst behandlat språklig progression, interaktion och matematiska diskurser. Däremot saknas forskning kring hur lärare kan arbeta med matematisk kommunikation. I denna studie undersöks lärares skilda uppfattningar av hur de arbetar med uppdraget att utveckla elevernas kommunikations-förmåga i matematik. Uppsatsens empiriska del utgår från en enkätundersökning och tre intervjuer.

Förändringsarbete är av en komplex karaktär, men en förutsättning för att företag ska kunna behålla sin konkurrenskraft. Det finns en mängd olika förändringsmetoder vars syfte är att effektivisera verksamheten. En av dessa förändringsmetoder är Lean som har sina rötter inom Toyota och dess produktionsmetod TPS (Toyota Production System). Lean syftar till att eliminera alla former av slöseri och därmed effektivisera en verksamhet. Studier visar på att företag i västvärlden har lätt att applicera verktygen och arbetsmetoderna inom Lean, men har svårt att ta till sig hela filosofin som ska genomsyra organisationen och dess kultur.Syftet med denna studie är att undersöka vilka de kritiska faktorerna vid en Lean-implementering är och hur dessa hanteras.

Bakgrund: Att vid rätt tillfälle säga och göra de rätta sakerna är inte alltid det lättaste. En sådan situation kan lätt uppstå vid mötet och samtalet med den svårt sjuke/döende patienten och dess närstående. Oavsett var man som sjuksköterska befinner sig så möter man dessa svårt sjuka och döende patienter.Syfte: Att belysa vilken kunskap och professionell tillämpning som finns och som saknas hos sjuksköterskan gällande mötet med den döende patienten och dess närståendeMetod: Systematisk litteraturstudie som innefattar tolv (12) vetenskapliga artiklar från två olika databaser, där författaren beskriver utifrån dessa vilken kunskap/förmåga som sjuksköterskan har eller saknar, vilka förväntningar och önskningar har patienterna och dess närstående och hur kan man förbättra mötet mellan vårdpersonalen kopplat till omvårdnaden till svårt sjuka/döende patienter.Resultat: Sjuksköterskans förmåga att möta patienten svarar inte alltid till patientens önskan och/eller behov. Resultatet visar dock hur viktigt det är att en relation etableras mellan sjuksköterska och patient, men att det inte alltid är så lätt att tillämpa pga. tex.

Sammanfattning Maria Montessori och Loris Malaguzzi är grundare till två olika arbetssätt inom förskolans verksamhet: Montessoripedagogik och Reggio Emilia filosofi. Båda har som central punkt att arbeta med språkstimulering med hjälp av pedagogisk miljö och material. Enligt läroplanen har pedagogerna skyldighet att utmana barnen i de olika uttrycksformer som förskolan erbjuder. Syftet med detta arbete är att se hur pedagoger arbetar med språkstimulering och kommunikation inom deras inspirationer, hur pedagogerna planerar och utför sitt arbete samt hur den pedagogiska miljön utformas. Dessutom vill vi se vilka likheter och skillnader det fanns mellan dessa inspirationer.