Genom min verksamhetsförlagda tid (VFT) upptäckte jag att matematikundervisningen huvudsakligen bestod av lärargenomgång och enskild räkning. Denna form av undervisning stämde inte med min bild av hur man skapar en bra lärandesituation för eleverna. Syftet med detta arbete har varit att hitta en undervisningsmetod som stämmer överens med min syn på effektivt lärande. Jag fann cooperative learning som är en undervisningsmodell som bygger på interaktion mellan elever och där alla elever är beroende av varandra för att lyckas. Med hjälp av enkätundersökningar ville jag se om cooperative learningmetoden STAD kunde förändra elevernas attityd till matematik samt vilken attityd eleverna hade till undervisningsmetoden.

Syftet med vårt undersökning var att öka elevernas motivation att lära sig matematik genom att arbeta med vardagsanknuten matematik. Undersökningen gjordes i Luleå och Kiruna kommun, i tre olika årskurser 5, 6 respektive 7. Sammanlagt hade vi 50 elever. Arbetet inleddes med en första intervju som visade elevernas åsikter om ämnet matematik. Utvecklingsarbetet genomfördes genom att arbeta med vardagsrelaterade uppgifter i små grupper eller enskilt.

Studien syftar till att studera ett laborativt arbetssätt i matematiken som metod. Arbetet består av en litteraturgenomgång och en empirisk del där intervjuer med åtta olika lärare ingår. Den teoretiska delen behandlar två områden. Dessa områden är ämnet matematik och vad ett laborativt arbetssätt är utifrån litteraturen. Den teoretiska studien beskriver hur ett laborativt arbetssätt i matematikundervisningen kan se ut.

Syftet i vår aktionsforskningsstudie är att skapa ett arbetssätt med förutsättningar för elever, att i ett cooperativt lärande utveckla sitt matematiska språk. Detta gjorde vi genom att skapa en problemlösningsuppgift i matematik som gav förutsättningar för att använda matematiska begrepp genom kommunikation. Aktionen genomfördes i en årskurs fyra med tolv elever indelade i tre grupper med fyra deltagare i varje. Tidigare forskning belyser språket i matematik och hur viktigt det är för läraren att använda rätt språk med rätt begrepp för att ge eleverna möjlighet att utveckla sina matematiska kunskaper. Den visar även att ett cooperativt lärande är positivt för eleverna då de lär av varandra genom kommunikation.

Syftet med den här studien är att undersöka hur elevers skrivsvårigheter påverkar deras matematikinlärning.Hur upplever några elever med skrivsvårigheter sin matematikundervisning?Vilken skrivhjälp uttrycker de intervjuade eleverna att de får i sin matematikundervisning?Hur upplever elever med skrivsvårigheter att de kan få en bättre fungerande matematikundervisning?Vi har valt att göra en kvalitativ intervjustudie. Vi har intervjuat sju elever i åldrarna 12-17 år. Eleverna kommer från olika skolor i Mellansverige. Vi använder oss av semistrukturerade intervjuer för att ge eleverna stort utrymme att förmedla upplevelserna av sina svårigheter.Resultatet visar att elever med skrivsvårigheter är väl medvetna om sina svårigheter.

BAKGRUND: Då matematik aldrig har varit mitt favoritämne i skolan blev jag starktfascinerad av ämnet under VFU i förskoleklass då pedagogerna där uppmärksammade mig på all den matematik som finns runtomkring oss. Praktiskt taget allting är olika former av matematik.SYFTE: Mitt syfte med denna studie är att identifiera tecken hos barn på att de är intresserade och motiverade att lära matematik så att jag och andra pedagoger kan utmana dem i sitt lärande.METOD: Jag har gjort en kvalitativ undersökning inspirerad av aktionsforskning där jag främst har använt mig av videoobservationer. Studien har skett på min egen arbetsplats, en förskola med 12 pedagoger och drygt 60 barn i åldrarna 1-6 år.RESULTAT: Barn använder matematik i sin vardag, vid påklädning, i leken och imatsituationer, men det troliga är att de inte vet om det. Därför behöver de hjälp med att sätta ord på detta fenomen. Det är då av stor vikt att en intresserad och inspirerande pedagog är närvarande för att fånga upp matematiken när den uppstår..

Utifrån intervjuer med åtta elever undersöktes vad det är som motiverar elever i skolår 4 inför skolämnet matematik. Det som eleverna uttryckte kring sina tankar angående motivation analyserades sedan ur perspektiven inre och yttre motivation. Undersökningen visade att det finns en stark generell motivation hos de intervjuade eleverna att lära sig matematik - hälften av de intervjuade eleverna ansträngde sig maximalt för att lära sig matematik. Sex av eleverna upplevde matematiken som rolig, vilket var den vanligaste faktorn till att eleverna ville lära sig matematik. De yttre faktorerna som var vanligt förekommande och som påverkade elevernas motivation var elevernas föräldrar, deras krav och uppmuntran, samt de framtida belöningar eleverna kunde se med att lära sig matematik..

Målet med vårt arbete är att genom en enkätundersökning ta reda på elevers attityder till matematik i skolår 4, 5 och 6 och jämföra eventuella skillnader och förändringar ur ett genusperspektiv. Undersökningen är gjord på två skolor där två klasser per skolår undersöktes. Enkätundersökningen är utförd på 139 elever. Resultatet visar att det sker en förändring kring elevers attityder till matematik. Elevers attityder i skolår 4 skiljs åt jämfört med skolår eleverna ur skolår 5 och 6, dvs.

I detta arbete har jag undersökt om min hypotes angående elevernas i årskurserna 4, 5 och 6, på min partnerskola, lust till matematik stämmer överens med verkligheten. Jag har diskuterat elevernas lust till matematik och glädje att lära, sambandet mellan elevernas lust att lära matematik och deras upplevelser av matematikundervisningen samt sambandet mellan känslan av glädje och självförtroende..

Arbetet kopplar ihop matematiken med trä- och metallslöjden. Filosofen Deweys tankar om att praktiskt arbete gynnar elevers kunskapsbildning var utgångspunkten för syftesformuleringen.Syftet med arbetet var att bidra till nya perspektiv på matematikundervisningen i grundskolans senare år. Detta har jag gjort genom att tillverka ett pedagogiskt material i form av fyra slöjdföremål med tillhörande pedagogiska tankar.Som bakgrund till det praktiska arbetet har jag bearbetat litteratur men även genomfört ett flertal kvalitativa intervjuer med olika lärare. Intervjuerna behandlade lärarnas syn på praktisk matematik jämfört med traditionell matematikundervisning samt geometri kopplat till praktisk matematik. Resultatet av intervjuerna visar i stora drag att både matematik och trä- och metallslöjdlärarna var positiva till praktisk matematik.

Examensarbetets syfte är att jämföra de provuppgifter inom matematik som ingår i TIMSS Advanced 2008 med provuppgifter från nationella prov för Matematik D och provbanksprov för Matematik E.För att jämföra dessa två provkonstruktioner har 76 provuppgifter från TIMSS Advanced 2008 och 88 provuppgifter från nationella prov i Matematik D och provbanksprov i Matematik E kategoriserats. Detta har skett enligt en framarbetad taxonomi.Jämförelsen mellan de två provkonstruktionerna visar både på skillnader och likheter. Innehållsmässigt hamnar stora delar av Matematik E utanför innehållet i TIMSS prov. Endast 7 procent av poängen i TIMSS prov ligger utanför det kunskapsområde som en Matematik D-elev fått tillgång till i skolan. Motsvarande siffra för en Matematik E-elev är 5 procent.

Huvudsyftet med undersökning är att ge en beskrivning av hur laborativ matematik kommer till uttryck hos två lärare i grundskolan. Vi ville också ta reda på hur metoden används i syfte att stödja elever i matematiksvårigheter. Dessutom låg i vårt intresse att undersöka de fördelar och nackdelar som kan följa med arbetsmetoden. För att kunna besvara våra frågeställningar använde vi oss av en kvalitativ metod. Första steget i arbetet var att granska litteratur som behandlar det berörda området.

Syftet med detta arbete var att studera hemspråket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lärarens och elevens syn på matematiskt undervisning på modersmålet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lärare i den mångkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen på modersmålet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 är av stor betydelse för eleverna, där studiehandledningen på modersmålet gör att elevernas inlärning i både matematik och språk blir starkare.Nyckelord: modersmål, studiehandledning, andraspråkselever..

BAKGRUND:Idén till denna undersökning väcktes under ett litteraturseminarium som behandladebedömning av elevers kunskaper i matematik. Vi blev särskilt intresserade av de nationelladiagnosmaterialen i matematik för de lägre åldrarna. Som blivande lärare ville vi ta chansenatt få mer kunskap om dessa.SYFTE:Vår avsikt är att undersöka de nationella diagnosmaterialen i matematik, som inriktar sig motgrundskolans lägre åldrar, i relation till kursplanen i matematik och i relation till aktuellmatematikdidaktisk forskning.METOD:Vi har använt oss av kvalitativ metod med inspiration av komparativ textanalys.RESULTAT:Vi kom i vår undersökning fram till att inget av diagnosmaterialen diagnostiserar hela detkunskapsinnehåll som enligt kursplanen i matematik skall ingå i grundskolansmatematikundervisning upp till år 5. Inte heller tar de hänsyn till alla de fem uttrycks- ochrepresentationsformer som utgör den matematikdidaktiska forskningen i vår undersökning. Enanvändning av dylika material kräver en medvetenhet hos användaren..

Nilsson, M & Söderlindh, J (2009). Blommor och blad ? en miljard, Matematik i förskolan. Malmö: Lärarutbildningen: Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbete är att få inblick i hur pedagoger ser på matematik i förskoleverksamheten och hur man arbetar pedagogiskt med matematik. Genom intervjuer tar vi reda på hur åtta pedagoger tänker och arbetar med matematik och med hjälp av olika observationstillfällen får vi inblick i verksamheten på några olika förskolor. Huvudfrågorna som ställs är: ? Hur ser pedagogerna på matematik i förskolan? ? Hur ser det pedagogiska arbetet kring matematik ut i förskolan? ? Hur lyfter pedagogerna fram matematiken i verksamheten? Utgångspunkterna är teorier om hur man arbetar med matematik i förskolan.