Bakgrund: MÀnniskors tillvaro baserar sig pÄ relationer till andra och det Àr kommunikationen som utgör grunden för dessa relationer. Avsaknaden av ett gemensamts sprÄk mellan sjuksköterska och patient upplevs som ett hinder för att ge vÄrd av god kvalitet. PÄ en akutmottagning trÀffar sjuksköterskorna, under en kort och intensiv period, ett stort antal patienter och gör en snabb bedömning och prioritering. För att det ska fungera mÄste sjuksköterskan förstÄ patientens kommunikation. Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva sjuksköterskors kommunikation med patienter dÀr ett gemensamt sprÄk saknas, pÄ en akutmottagning. Metod: Författarna gjorde en kvalitativ intervjustudie pÄ en akutmottagning. Materialet analyserades inspirerade av Graneheim och Lundmans modell.

Att byta jobb Àr kostsamt, bÄde för individen och för företaget.Men vad Àr det som gör att man stannar pÄ jobbet, Àr det kollegorna, lönen eller möjligheten till utveckling?Studien genomförs pÄ en kommun, fiktivt döpt till Solrosen en organisation som Àr uppdelad pÄ olika nÀmnder och aktiebolag. PÄ tre olika organisationer inom Solrosens kommun har sammanlagt sju intervjuer genomförts. Fem av intervjuerna var med personer i ledarpositioner och tvÄ av dem var med medarbetare. Intervjuerna och studien har varit av en kvalitativ art.Syftet med uppsatsen Àr att visa hur man anvÀnder verktyg sÄ som kompetensutveckling, se hur lÀrandet hos och utvecklingen av personalen pÄ arbetsplatsen ser ut och se hur man hanterar den befintliga kompetensen.

Utvecklingen av teknik och tekniska hjĂ€lpmedel har lett till att det finns fler sĂ€tt att lĂ€ra ut pĂ„ Ă€n de traditionella klassrumslektionerna. Studenterna behöver inte vara bundna till en specifik tid eller plats, nĂ€r lĂ€randet kan göras mobilt. Syftet med detta examensarbete Ă€r att undersöka hur studenter vid distanskurser upplever att kommunikationen fungerar samt vilka för- och nackdelar de finner. Åtta intervjupersoner har intervjuats i arbetet och de utförda intervjuerna har transkriberats och tolkats. Det framkom att intervjupersonerna till största del anvĂ€nde e-mail och icke-verbala chattar för att kommunicera med varandra och med lĂ€rare.

En byggarbetsplats Àr en osÀker arbetsmiljö dÀr tillbud och olyckor avlöservarandra trots att arbetsmiljöarbetet styrs av lagstiftning för att förebygga en dÄligarbetsmiljö. Ordnings- och skyddsregler Àr ett viktigt medel i kampen till att nÄ enacceptabel nivÄ dÀr olyckor och tillbud inte förekommer ofta.Syftet med examensrapporten Àr att undersöka byggföretaget Peabsefterlevnadsgrad i stort gÀllande ordnings- och skyddsregler pÄ byggarbetsplatsenför att minska olycksfall och tillbud. Genom att bryta ner syftet till ett nÄbart mÄlskapades tre frÄgestÀllningar och de berör efterlevnaden av ordnings- ochskyddsregler, anvÀndandet av hjÀlpmedel och fysisk trÀnings samtförbÀttringsmöjligheter för att öka efterlevnaden av ordnings- och skyddsregler.Metoderna som har anvÀnts Àr litteraturstudie, fallstudie, enkÀtundersökning ochintervjuer. Den största delen i rapporten Àr enkÀtundersökningen och de andrametoderna kompletterar undersökningen.Rapporten visar att en dÄlig efterlevnadsgrad av ordnings- och skyddsregler tillstor del beror pÄ en bristfÀllig kommunikation mellan arbetsledning ochhantverkare men Àven att attityder samt chefs- och ledarskap pÄverkarefterlevnaden. BÄde hantverkare och arbetsledning har delgett att de inte alltidefterlever de regler som finns pÄ arbetsplatsen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur yogautövare upplever att yogan ger effekt pÄ förmÄga till och förstÄelse för lÀrande, samt om detta gÄr att bÀra med sig i arbetslivet. Tidigare forskning har visat att yogan har en frÀmjande effekt pÄ förmÄgan att koncentrera sig pÄ sitt arbete samt att yogan Àven ger en stÀrkande individuell effekt som ger energi till arbetet. Teorier om lÀrandet visar vikten av att skapa en arbetsmiljö som frÀmjar motivation och ger trygghet till individ och grupp. Som metod för undersökning gjordes en förstudie med enkÀter pÄ tvÄ yogastudior i Sverige. DÀrefter gjordes tre kvalitativa intervjuer, samt tre uppföljande intervjuer med samtliga respondenter. Denna metod valdes för att skapa en fördjupad förstÄelse och kunskap över respondenternas upplevelse av fenomenet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka fyra gymnasielÀrare syn pÄ ledarskap i klassrummet och vilken betydelse dessa lÀrare anser att ledarskapet har för arbetsron i klassrummet. Detta undersöktes genom en kvalitativ studie i form av intervjuer med de deltagande lÀrarna. I resultatet framgick att lÀrarna förknippade god kommunikation med ett gott ledarskap och pÄ samma vis förknippade dÄlig kommunikation med ett dÄligt ledarskap. Studien fann Àven en koppling mellan lÀrares kommunikation och arbetsro, eftersom lÀrarna anvÀnde kommunikativa verktyg för att skapa arbetsro i klassrummet. Studien drar slutsatsen att det Àr viktigt att efterstrÀva ett samtalande klassrum, dÀr det sker ett kommunikativt utbyte mellan lÀrare och elev.

Satsningar för att skapa en god hÀlsa för arbetstagare har blivit allt mer viktiga och har kommit att bli en ny dimension pÄ arbetsplatsen. PÄ Barn- och ungdomsförvaltningen i Karlstad kommun finns friskvÄrdssatsningen Qom i Gong som Àr till för att inspirera arbetstagarna till ett hÀlsosammare liv. Deras hÀlsofrÀmjande aktiviteter har visat sig ha frÀmst tre positiva effekter för förvaltningen. För det första fungerar de som en sprÄngbrÀda för att de anstÀllda ska fÄ upp ögonen för hÀlsoarbete och nya aktiviteter. För det andra har deras hÀlsoarbete Àven en positiv effekt ute pÄ arbetsplatserna genom att de bidrar till en ökad effektivitet och produktivitet.

Arbetet undersöker huruvida en konstruktivistisk undervisning som fokuserar pÄ elevernas egen kommunikation kan ge mer bestÄende kunskaper inom NO. Olika elevgrupper jÀmförs för att se om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ genus eller etnicitet..

Detta examensarbete handlar om hur pedagoger i förskolan kommunicerar med barn i den dagliga verksamheten. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva pedagogers demokratiska förhÄllningssÀtt, med fokus pÄ hur barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande vid kommunikation.Med inspiration av en deliberativ demokratiuppfattning dÀr kommunikation bygger pÄ delaktighet, inflytande och engagemang redogörs för hur pedagogers tankar om ett demokratiskt förhÄllningssÀtt samverkar med de uttryck kommunikation mellan pedagog och barn tar vid planerade och oplanerade situationer. UtgÄngspunkt tas med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar: -hur beskriver pedagoger, i undersökningens tvÄ förskolor, ett demokratiskt förhÄllningssÀtt vid kommunikation med barn?, -vilka möjligheter och hinder anser pedagoger att barn har att utöva delaktighet och inflytande vid kommunikation? och -hur kommunicerar pedagoger med barn under förskoledagen vid planerade respektive oplanerade situationer? Genom reflektion över betydelsen av barnsyn, samspel, kommunikation och miljö söks förstÄelse av resultatet.Kvalitativa intervjuer och observationer utgör empirin och resultatet visar att pedagoger har stora ambitioner, de anser att demokratiska vÀrden tydligt ska förmedlas men i praktiken rÄder inkonsekvens. Intervjusvaren tyder pÄ att pedagogerna Àr insatta i lÀroplanens formuleringar men att de saknar förutsÀttningar för genomförauppdraget fullt ut.

Denna studie Àr en kvalitativ forskningsstudie med en etnografisk ansatts. Studien belyser hur barn i den mÄngkulturella förskolan integrerar med varandra genom bÄde icke verbal kommunikation och verbal kommunikation. Genom observationer pÄ tvÄ mÄngkulturella förskolor kan vi se problematiken att samspel och interaktion mellan barnen blir ett hinder dÄ missförstÄnd och frustration synliggörs pÄ grund av att sprÄket mellan barnen inte samspelar. Genom alla sociala möten barnen befinner sig i kan ett verbalt sprÄk underlÀtta i de situationer dÀr det icke verbala sprÄkets förutsÀttningar inte rÀcker till..

Bakgrund: MÀnniskor strÀvar efter lycka, karriÀr och hög social status. Risken finns att de som inte uppnÄr vissa krav kan rÀknas som misslyckade. MÄnga lever i utanförskap av olika anledningar och missbruk kan vara en orsak. Vi lever ocksÄ i ett samhÀlle kantat av fördomar som inte alltid stannar utanför arbetsplatsen. I det dagliga arbetet som sjuksköterska möter vi ofta patienter med olika sorters missbruk.

Föreliggande studie syftar till att i en kommun undersöka förvaltningars allmÀnna upplevelser och Äsikter kring samverkan och kommunikation som sker mellan dem och arbetsgivarenheten. Vi har i studien valt att med en kvalitativ ansats inhÀmta empiriskt material genom att genomföra intervjuer med nio respondenter fördelat pÄ olika förvaltningar inom organisationen.Genom kvalitativa intervjuer har fyra frÄgestÀllningar besvarats. För det första vilka Äsikter och uppfattningar förvaltningarna har pÄ samverkan mellan dem och arbetsgivarenheten. För det andra vilka Äsikter och uppfattningar förvaltningarna har pÄ kommunikationen mellan dem och arbetsgivarenheten. Det tredje vilka positiva samt negativa faktorer som förvaltningarna upplever att det finns kring samverkan och kommunikation mellan dem och arbetsgivarenheten.

Kommunikation Àr en central del i vÄrdmötet mellan sjuksköterska och patient. Det finns flera anledningar till att kommunikationen mÄste fungera, för att patienten ska fÄ möjlighet att vara delaktig i vÄrden och för att fÄ information om behandling.Syftet med arbetet Àr att kartlÀgga vad som pÄverkar kommunikationen mellansjuksköterska och patient. Metoden Àr en litteraturstudie baserad pÄ 13 artiklar somvi fick fram via sökning i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus.Kvalitetsgranskning har utförts utifrÄn kriterier utformade efter Willman, Stolt ochBahtsevanis (2011) mall. Resultatet I resultatet framkom fyra teman:kommunikation nödvÀndig för att bygga en relation, kommunikationen Àr intepersoncentrerad, patientens syn pÄ kommunikation och kommunikationshinder.Resultatet visar att sjuksköterskorna har kunskap om hur kommunikation skallutföras. För att kommunikationen ska vara sÄ god som möjligt krÀvs en relationmellan sjuksköterska och patient.

Syftet var att belysa kunskap och uppfattningar hos sjuksköterskor pÄ en akutmottagning angÄende papperslösas tillgÄng och rÀtt till vÄrd. Papperslösa Àr en benÀmning pÄ personer som lever i ett land utan legal status. I Sverige finns ingen lag som direkt nÀmner papperslösa men tillsammans med turister ges de enlig HÀlso- och sjukvÄrdslagen rÀtt till omedelbar vÄrd. PÄ Sahlgrenska universitetssjukhuset och i vissa andra landsting finns det riktlinjer som behandlar hur man ska bemöta papperslösa. Det ligger en etisk konflikt i det faktum att sjuksköterskornas etiska vÀrdegrund och de mÀnskliga rÀttigheterna stÄr i konflikt med lagstiftningen.

Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att ge en ökad förstÄelse om hur man kan kommunicera genom profilklÀder pÄ ett effektivt sÀtt. Metod: I vÄr uppsats har vi ett hermeneutiskt förhÄllningssÀtt och ett deduktivt tillvÀgagÄngssÀtt. Vilket har lett till en kvalitativ studie med ett antal djupintervjuer. Teoretiska perspektiv: Vi har skapat en teoretisk referensram utifrÄn teorier inom omrÄdena kommunikation, klÀder och profilering. Empiri: Vi har stÀllt frÄgor kring pÄverkan och kommunikation till ett antal respondenter.