Carlsson, Jenni & Jönsson, Sandra (2014). Barns kommunikation och sprÄkutveckling i en mÄngkulturell förskola. Malmö: LÀrarutbildning Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att belysa barns förutsÀttningar och möjligheter till kommunikation i en mÄngkulturell förskola. Undersökningen utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur kommunicerar barn med varandra i en mÄngkulturell förskola? Hur uppfattar förskollÀrarna sin kommunikation med barn i en mÄngkulturell förskola? Och hur uppfattar förskollÀrarna sitt arbete med att frÀmja barns sprÄkutveckling i en mÄngkulturell förskola? Undersökningen Àr gjord pÄ en mÄngkulturell förskola dÀr observationer Àr gjorda pÄ tvÄ barn i en barngrupp under nÄgra tillfÀllen och intervjuer med fem förskollÀrare.

Studiens syfte var att beskriva eventuella förÀndringar avseende beteende och kommunikation hos barn med autismspektrumstörning och institutionaliseringsproblematik nÀr de fick möjlighet att kommunicera med hjÀlp av bildstöd. En kvalitativ metod med en fallstudiedesign valdes. TvÄ barn ingick i studien. Datainsamlingen skedde genom delvis strukturerade intervjuer av personal samt observationer och bedömningar av barnen. Interventionerna pÄgick under knappt fyra veckor.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur elever i ett SVA-klassrum kommunicerar. Ämnet Ă€r aktuellt i vĂ„rt mĂ„ngkulturella samhĂ€lle. Forskningsstrategin tar utgĂ„ngspunkt i etnografi. Datainsamlingsmetoden har varit deltagande observation i den naturliga miljön. Resultatet visar att eleverna anvĂ€nder sig av verbal och icke-verbal kommunikation.

MÄnga organisationer och företag hÀvdar att en av de viktigaste resurserna Àr medarbetarna. Genom att fÄ medarbetarna att kÀnna tillfredsstÀllelse pÄ arbetsplatsen kan arbetsmotivation skapas, vilket kan skapa förutsÀttningar för en framgÄngsrik organisation. Medarbetarsamtalet kan under rÀtt förutsÀttningar vara en nyckel till framgÄng. DÀrför Àr syftet med undersökningen att ta reda pÄ om det finns ett samband mellan medarbetarnas förvÀntningar och upplevelser av medarbetarsamtalet och arbetsmotivation. Vidare undersöker vi om det kan finnas andra faktorer som pÄverkar förvÀntningar och upplevelser av medarbetarsamtalet.

Bristande kommunikation mellan vÄrdpersonal i samband med rond kan vara en bidragande faktor till misstag som drabbar patienten inom den svenska sjukvÄrden. Den dagliga ronden kan sÄledes vara ett tillfÀlle dÀr det Àr av vikt att kommunikationen upplevs vÀlfungerande av sÄvÀl sjuksköterska som lÀkare. Med detta som grund genomfördes intervjustudien med syfte att belysa sjuksköterskans upplevelse av kommunikation med lÀkare i samband med rond. Nio sjuksköterskor som arbetat mer Àn tvÄ Är pÄ en kirurgisk vÄrdavdelning intervjuades med öppna frÄgor. Det inspelade materialet transkriberades och analyserades dÀrefter med innehÄllsanalys enligt Burnard.

FolkhÀlsovetenskapligt program.

Denna uppsats avser att söka, jÀmföra och analysera hur tvÄ butiker inom samma butikskedja, genom sin visuella kommunikation, kan ge kunden olika erfarenheter. Vi valde att begrÀnsa Àmnet till endast undersöka tre faktorer: skyltar, placering av varumÀrken och butikslayout. Vi bestÀmde oss för att jÀmföra tvÄ av Design Onlys butiker i Göteborg, som ligger i Nordstan och pÄ Fredsgatan dÀr vi uppfattar skillnader i den visuella kommunikationen Genom att med utsikt över hela kedjan frÄn Àgarnas visioner för hur butikskommunikatörer fungerar och slutligen hur kunderna uppfattar visuell kommunikation i butikerna, har vi kunnat dra slutsatser om hur vÀl företagets identitet matchar dess image..

Syftet med denna studie Àr att beskriva och analysera busschaufförers upplevelser av delaktighet i arbetet. Följande frÄgor har stÀllts: Hur kommunicerar arbetsgivare och anstÀllda med varandra? Hur upplever busschaufförer sitt arbetsschema och sina arbetstider? Kan busschaufförer vara delaktiga i utformningen av sitt arbetsschema och sina arbetstider? För att besvara dessa frÄgor har vi genomfört Ätta individuella intervjuer med busschaufförer i ett internationellt bussföretag. Resultatet visar att busschaufförernas delaktighet i arbetet Àr bristfÀllig. Anledningen till detta tror vi kan förklaras utifrÄn tre huvudsakliga faktorer.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilken betydelse synen pĂ„ Öst och VĂ€st har för fyra svenska chefer och dess betydelse för hur de hanterar islamofobiska vĂ€rderingar pĂ„ sin arbetsplats. Med hjĂ€lp av ett postkolonialt teoretiskt ramverk tar jag upp följande frĂ„gor: Vad informanterna anser att vĂ€st representera: vad de anser att Öst representerar: hur de vĂ€rderar islam samt hanterar islamofobiska vĂ€rderingar pĂ„ sin arbetsplats. Resultatet av denna studie visar att informanterna har en negativ syn pĂ„ Öst och islam samt en positiv syn pĂ„ VĂ€st. Det visar ocksĂ„ att informanterna förknippar islam med Öst trots att de uppger att de har en bristfĂ€llig kunskap om islam. Vidare visar resultatet att informanterna trots en negativ syn pĂ„ islam Ă€ndĂ„ anser det vara viktigt med en nolltolerans mot islamofobiska vĂ€rderingar pĂ„ arbetsplatsen.

Följande studie avser att undersöka relationen mellan engagemang, belöning och vÀlbefinnande pÄ arbetsplatsen. Siegrist (1996) förklarar sambandet genom Effort-Reward Imbalance model (ERI), nÄgot som denna studie kombinerar med Dieners (1986) teori om subjektivt vÀlbefinnande. 156 personer deltog i enkÀtstudien, dÀr 97 var kvinnor. EnkÀterna var utformade med pÄstÄenden dÀr deltagarna fick skatta sina svar. Datan analyserades genom en multipel regressionsanalys, korrelationer och t-test.

Syftet med denna undersökning var att studera om pedagogiskt drama kunde vara en metod för att utveckla elevernas kommunikation och relationer för att stÀrka arbetet med vÀrdegrunden. Undersökningen och utförandet av dramapass hade sin grund i tidigare forskning kring pedagogiskt drama, vÀrdegrunden, kommunikation och gruppdynamik. Vi valde observation som metod för att studera de dramapass som vi utförde med vÄr undersökningsgrupp. Dessa observationer har vi sammanstÀllt och analyserat med vÄra fokusomrÄden som grund. Dessa fokusomrÄden Àr kommunikation, relationer samt olikheter. VÄrt resultat av analyserna Àr att utvecklingen av elevernas kommunikation och relationer Àr avgörande för att stÀrka arbetet med vÀrdegrunden.

Syftet med min undersökning Àr att ta reda pÄ i vilken utstrÀckning man pÄ nÄgra förskolor anvÀnder sig av tecken till barn i behov av Tecken som Alternativt och Kompletterande Kommunikation (TAKK). Jag belyser begrepp som kommunikation sprÄkutveckling och samspel.  Jag har en teoretiskutgÄngspunkt frÄn bÄde Piaget och hans kognitiva teori och Vygotskij och den sociala interaktionismen. Jag beskriver bland annat skillnaderna mellan tecken som alternativ och kompletterande kommunikation och det Svenska teckensprÄket. Jag intervjuade fyra personer verksamma inom förskolan. De jobbar alla pÄ avdelningar dÀr man anvÀnder sig av tecken för att förstÀrka det talade sprÄket.Resultatet av min studie visar att alla respondenter försöker teckna med barnen i alla situationer under dagen.

Syftet med föreliggande studie var att fÄ en större förstÄelse för hur nÄgra lÀrare upplevde feedback i sin arbetssituation. De frÄgestÀllningar som studien baserades pÄ var: Vilken inverkan har feedback pÄ arbetsglÀdjen pÄ en arbetsplats, sett ur ett medarbetarperspektiv? PÄ vilket sÀtt har denna feedback en relation till lÀrarnas utveckling av sin egen feedbackkompetens? Det metodologiska angreppssÀttet var en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet bestod av Ätta lÀrare. Intervjuerna varade 20-35 minuter.

TobaksanvÀndning Àr ett av de största hoten mot vÄr hÀlsa. Det finns mycket att vinna pÄ att sluta röka cigaretter och det Àr aldrig för sent för att sluta. PÄ arbetsplatsen Àr det viktigt att fokusera pÄ arbetsmiljön dÄ denna pÄverkar individens vÀlbefinnande och hÀlsa. Syfte: Syftet med studien var att kartlÀgga vilka ÄtgÀrder som satts in inom rökavvÀnjning med inriktning pÄ arbetsplatsen som arena. Metod: För att besvara syftet har en systematisk litteraturstudie gjorts.

Studiens syfte var att öka förstÄelsen och kunskapen om hur upplevelsen av diskriminering, pÄ grund av sexuell lÀggning, hos öppet homosexuella mÀn inom stockholmspolisen kan se ut. Studiens frÄgestÀllningar var: (1) Upplever informanterna, vilka Àr öppet homosexuella mÀn anstÀllda inom Polisen i Stockolm sig diskriminerade? (2) om det finns en upplevelse av diskriminering, hur upplevs den av informanterna och i vilka former förekommer den? För att besvara frÄgestÀllningarna tillÀmpades en kvalitativ metod dÀr djupintervjuer genomfördes med fem öppet homosexuella polismÀn arbetande inom Stockholmspolisen. Gemensamt för samtliga informanter var att upplevelsen av diskriminering mot dem sjÀlva var lÄg. IP menade dock att de upplever en jargong pÄ arbetsplatsen som rymmer en negativ instÀllning till homosexuella i form av bland annat nedvÀrderande kommentarer.