Bakgrund: Fenomenet strategisk kommunikation har anvÀnts i den akademiska litteraturen imÄnga Är, men fortfarande betraktar forskare strategisk kommunikation som en djungel ochpÄvisar att mÄnga olika och liknande begrepp likt strategisk kommunikation anvÀnds omvartannat, allt eftersom flera forskningsfÀlt har vÀxt fram. Det Àr först nu pÄ senare Är somforskare har börjat nÀrma sig en enhetlig och gemensam kunskapsbas av vad detta nyaakademiska forskningsfÀlt egentligen innebÀr. Vilket dock Àr ett svÄrt omrÄde och forskarebelyser att strategisk kommunikation fortfarande Àr i ett vÀldigt tidigt skede vad det gÀllervetenskapen och bör betraktas som ett outforskat omrÄde.Syfte: Studien avser att genom en fallstudie beskriva hur VÀxjö kommun arbetar strategisktmed kommunikation för att nÄ sina mÄl.Metod: Studien genomfördes genom en kvalitativ fallstudie med semistruktureradeintervjuer.Slutsats: VÀxjö kommun Àr en stor och politiskt styrd organisation dÀr det Àr svÄrt att kunnakommunicera med alla anstÀllda pÄ ett önskvÀrt och tillfredsstÀllande sÀtt. Detta gör att deninterna kommunikationen till största del sker genom intranÀtet..

Den hÀr studien behandlar hur tvÄ stora företag ser pÄ kunskap,kommunikation och möjligheten att med kommunikationens hjÀlp överföra miljökunskap frÄn en person till en annan. Företagsnyttan med miljöutbildning undersöks bÄde frÄn företagens synvinkel och frÄn utbildarhÄll. Undersökningen baseras dels pÄ kvalitativa intervjuer med tvÄ miljöansvariga som deltagit i en ettÄrig miljöutbildning pÄ konsultbasis, och dels pÄ enkÀter besvarade av medarbetare i företagen.Utbildning förvÀntas ge den miljöansvarige nya synsÀtt som pÄ sikt kan leda till företagsvinster, men för att det ska kunna ske bör den miljöansvarige vid kommunikation anvÀnda ett sprÄk som förstÄs av de berörda. Miljöarbetet bör prÀglas av enkelhet, tydlighet och lÀttÄtkomlighet. BÄde företag och utbildare mÄste ta stÀllning till vilket mÄl respektive verksamhet har med miljöarbete eller utbildning, för att kunna vÀlja vilken typ av kommunikation som ska anvÀndas.

Att attrahera topptalanger till sin organisation och skapa en trivsam och utmanande arbetsmiljö Àr nÄgot som har blivit allt viktigare. Den nya generationens medarbetare har helt andra prioriteringar nÀr det kommer till att vÀlja arbetsplats. Det handlar inte lÀngre om vad den arbetssökande har att erbjuda organisationen, utan snarare tvÀrtom stÀller sig mÄnga frÄgan, vad har organisationen att erbjuda mig?För att möta dessa behov mÄste organisationerna se till att ha en strategi för att attrahera och behÄlla medarbetarna. Strategin om Employer Branding handlar om att skapa ett starkt varumÀrke som arbetsgivare och se till att organisationen blir attraktiv och drar till sig medarbetare med rÀtt kompetens.

Syftet med vÄr studie var att studera arbetsplatser inom socialt arbete som anvÀnder terapihundar. Vi ville undersöka om anvÀndande av terapihundar kan ge sociala, fysiska och psykiska effekter hos mÀnniskan. Vi har gjort tre kvalitativa intervjuer med personal pÄ arbetsplatser dÀr terapihundsarbete anvÀnds. Vi har ocksÄ studerat tidigare forskning och litteratur. Den forskning och litteratur vi anvÀnt oss av har vi sammanstÀllt i en forskningsöversikt som tillsammans med intervjusammanstÀllningen varit grund för vÄr analys.

Kvalificerad yrkesutbildning Àr en relativt ny utbildningsform inom den eftergymnasiala utbildningen. En tredjedel av utbildningen omfattas av lÀrande i arbete (LIA) och detta Àr ocksÄ en viktig framgÄngsfaktor för utbildningen. I den arbetsplatsförlagda utbildningen har de medverkande företagen huvudansvaret genom att erbjuda arbetsuppgifter och handledning för studenterna. Syftet med studien har varit att nÀrmare studera handledarens syn pÄ det lÀrande som Àger rum pÄ arbetsplatsen. Undersökningen har haft en explorativ karaktÀr och vald metod har varit halvstrukturerade intervjuer med sex handledare.

Stress hör till vÄrdpersonalens vardag och talangen att hantera stress Àr en lÀmplig egenskap för ett bra vÄrdarbete. Undersökningens syfte var att beskriva hur utlÀndska lÀkare upplever stress pÄ arbetsplasten i sammanhang med sprÄkbarriÀrer, kommunikationssvÄrigheter och kulturskillnader samt hur dessa svÄrigheter pÄverkade deras arbetsförande och privatlivet. Via sju intervjuer granskades lÀkares tankar, kunskaper och upplevelser och resultatet visade att dÄlig kommunikation och okunskap frÄn patienter och kollegor hade en negativ pÄverkan pÄ stressnivÄn i arbetet. Medan otillrÀckliga sprÄkkunskaper i svenska uppfattades som ett stort hinder av informanterna. Resultatet visade Àven att socialt stöd och hjÀlp frÄn kollegor och ansvariga chefer saknades vilket pÄverkade informanternas privatliv i form av försÀmrat sjÀlvförtroende och minskad energi under ledig tid.

E-­?learning har de senaste Ären blivit ett populÀrt sÀtt att bedriva utbildning.Geno me-­?learning ges möjlighet till flexibelt lÀrande vilket innebÀr att studenter kan studera oberoende av geografiska och tidsmÀssiga aspekter, genom sÄ kallade lÀrplattformar. Dock har vissa problem med formen pÄ utbildningen upptÀcks dÀr brist pÄ kommunikation och samarbete lyfts fram som viktiga faktorer. Studiens syfte var att undersöka hur lÀrplattformar anvÀnds av lÀrare för att stödja kommunikation och samarbete inom e-­?learningkurser.

I alla typer av möten mellan mÀnniskor kan brist pÄ kommunikation leda till missförstÄnd och konflikter av olika slag. En situation, dÀr vi tror att detta kan vara sÀrskilt pÄtagligt, Àr nÀr polisen möter demonstranter vid en opinionsyttring. Detta arbete undersöker och belyser vilka möjligheter som finns till kommunikation för den enskilde polismannen vid en demonstration. För att ta reda pÄ detta har vi utfört djupintervjuer med representanter inom polisen. Vi har Àven tittat pÄ vad polisens utbildning i det kommunikativa förhÄllningssÀttet innehÄller.

Den hÀr studien syftar till att ge exempel pÄ hur emotionell kommunikation kan se ut och fungera mellan lÀrare och elever i sÀrskolan som anvÀnder alternativ och kompletterande kommunikation. Emotionell kommunikation utgör en stor del av vÄr dagliga kommunikation och det Àr emotionerna som ger vÄra liv mening och sammanhang. Den forskning som har gjorts inom detta omrÄde har ofta fokus pÄ samspel mellan elever/barn och lÀrare/vuxna och visar att lÀrarna inte alltid Àr medvetna om sina kommunikativa handlingar samt att det ofta sker kommunikation som inte Àr verbal hos barn med alternativ och kompletterande kommunikation. Studien vilar pÄ ett sociokulturellt perspektiv och ett symboliskt interaktionistiskt perspektiv dÀr kommunikation och sprÄkanvÀnding anses vara en betydande faktor i individens utveckling. Det insamlade materialet har bestÄtt av videoinspelningar av tvÄ elever och tre lÀrare som har granskats och analyserats utifrÄn hur emotioner uttrycks och organiseras i interaktionen.

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan syskonplacering med förÀnd-ringsbenÀgenhet och konfliktbenÀgenhet i arbetslivet. 214 arbetstagare frÄn 8 olika arbetsplat-ser deltog i en enkÀtundersökning, varav 102 mÀn och 112 kvinnor med en medelÄlder pÄ 32,62 Är (sd=10,64). FrÄgestÀllning och hypoteser konstruerades utifrÄn Sulloways (1996) teorier om syskonplacering. Man antar specifika nischer för att fÄ förÀldrarnas maximala uppmÀrksamhet i strÀvan för överlevnad och detta i sin tur pÄverkar formningen av vÄr per-sonlighet. Förutom demografiska frÄgor kombinerades tvÄ fÀrdigkonstruerade enkÀter (WCS och RTC) som var avsedda att mÀta konfliktbenÀgenhet och förÀndringsbenÀgenhet.

Studiens syfte Àr att undersöka barns kommunikation och samspel med varandra samt deras fantasi i den gemensamma leken. I litteraturstudien beskriver vi hur olika forskare och författare har sett pÄ barns gemensamma lek utifrÄn kommunikation, socialt samspel och fantasi. Tyngdpunkten ligger pÄ det sociokulturella synsÀttet. Studien Àr en kvalitativ studie dÀr observationen anvÀnds som metod. Redskapen har varit rörlig videokamera kompletterat med anteckningar.

Abstrakt: Kommunikation mellan medborgare och folkvalda har en central funktion för att demokratin skall hÄllas levande. Denna kommunikation bereds det möjlighet för bland annat via IT-stöd i olika former, varav e-post Àr den vanligaste. Denna studie visar dock att nivÄn pÄ elektronisk kommunikation mellan medborgare och kommunalpolitiker Àr lÄg, trots att politikerna Àr positiva till fenomenet. Denna studie, som Àr baserad pÄ intervjuer med skÄnska kommunpolitiker frÄn fyra olika kommuner, fann att elektronisk kommunikation i första hand kan ökas genom att pÄ olika sÀtt pÄverka medborgarnas vilja till att ta denna kontakt men att folkvalda ocksÄ bör ta till sig tanken att mer aktivt söka kontakt med medborgarna. VÄrt förslag Àr att denna kontakt tas via forum som Àr av mindre politisk karaktÀr men dÀr medborgarna naturligt befinner sig.

Under hösten 2007 har vi genomfört ett utredningsarbete pÄ en arbetsplats kopplad till politik och en folkvald församling. Utredningsarbetet inleddes med att en enkÀt sÀndes ut till alla anstÀllda. Ur enkÀtens resultat formulerades sedan syftet: att undersöka hur jÀmstÀlldhetsarbete kan utvecklas och arbetas vidare med pÄ en arbetsplats som till synes redan har ett etablerat jÀmstÀlldhetsarbete. Som ett led i att uppnÄ syftet frÄgade vi oss hur den informella jÀmstÀlldheten kan te sig, och hur den kan relateras till jÀmstÀlldhets- och mÄngfaldsplanen? Vi anvÀnde oss övergripande av teorier om genus, och applicerade bland annat teorier om könskodning, informella nÀtverk, könssegregering och motstÄnd.

Uppsatsen berör det allt vanligare begreppet CSR (Corporate Social Responsilitility), det vill sÀga företags samhÀllsansvar. Genom att uppmÀrksamma trender och studenters intresseomrÄden kan företag öka sin attraktivitet i sitt arbetsgivarvarumÀrke, Employer Brand. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur företag kan implementera information om sitt CSR-arbete i Employer Branding-strategin för att pÄ sÄ vis öka sin attraktionskraft gentemot studenter.I studien studeras tre företag; EY, Accenture och Sweco. Företagens Employer Branding-strategi och CSR-arbete beskrivs och redovisas översiktligt. Vidare kartlÀggs hur företagen vÀljer att kommunicera ut det CSR-arbete de bedriver gentemot studenter och andra intressenter.

FolkhÀlsovetenskapligt program.