Skolan har två uppdrag, ett kunskapsuppdrag och ett demokratiuppdrag. Vi har i vår utbildning till samhällskunskapslärare blivit medvetna om att samhällskunskapen har ett särskilt ansvar för att fostra demokratiska medborgare. Detta föranledde oss att undersöka prov i samhällskunskap då vi under vår verksamhetsförlagda utbildning inte kunnat se att proven haft de intentionerna. Huvudsyftet med vår studie är att, ur ett demokratiperspektiv, undersöka vilken kunskapssyn som kommer till uttryck i samhällskunskapsprov. Metoden fördetta är en syftesrelaterad textanalys där vi tolkar den kunskapssyn som proven ger uttryck för och ser till de konsekvenser denna kunskapssyn möjligen får för en elevs demokratiska utveckling.

De svårigheter invandrarungdomar från invandrartäta områden stöter på i den svenska skolan uppmärksammas ofta, vilket leder till att det politiska målet blir att försöka hitta lösningar på problemen.I denna uppsats ville vi uppmärksamma ungdomar med utländsk bakgrund som väljer att högskoleutbilda sig, i syfte att nyansera den i nuläget negativ bild som finns av unga invandrare från segregerade områden och deras skolprestationer. Vi genomförde sju intervjuer med kosovaalbaner från Rosengård. Intervjuerna hade en livshistorisk karaktär eftersom vi hade som avsikt att analysera deras livsöden. Centrala begrepp i vår analys var habitus, kapital, stigmatisering och identitet. Vi har, med hjälp av dessa huvudbegrepp, analyserat intervjupersonernas väg till högre utbildning.

Uppsatsens syfte är dels att undersöka om utbildningen och forskningen inom socialt arbete kan betecknas som heteronormativ och dels att föra en mer teoretisk diskussion kring om en förändring av denna utbildning och forskning kan göra socialt arbete till en möjlig förändringspraktik. Detta genom introduktion av teorier kring heteronormativitet. På grund av uppsatsens dubbla syften har texten delats upp i tre olika delar. En del redogör för teoribildning kring heterosexuell normativitet respektive socialt arbete, en undersöker om forskning och utbildning kan betraktas som heteronormativ och en diskuterar kring teorier om heteronormativitet och social förändring.I både forskning och utbildning utesluts ett problematiserande av heterosexuell normativitet. I kurslitteratur på socionomutbildningar har jag funnit att homo- och bisexuella antingen osynliggörs eller patologiseras.

Sammandrag Information flödar genom samtidens organisationer och behöver systematiskt kontrolleras. Genom att implementera Enterprise Resource Planning Systems, även kallat ERP-system, kan företag enklare samla upp, strukturera och utnyttja all denna flödande information i ett och samma informationssystem. Majoriteten av alla företag misslyckas dock att fullständigt integrera ERP-systemet med sina vardagliga rutiner. Tidigare forskning tyder på att den utbildning slutanvändarna får och ett kontinuerligt ifrågasättande av organisationens värderingar, även kallat double-loop learning (DLL), påverkar organisationens möjlighet till en fullständig integration. Genom en kvalitativ flerfallsstudie på olika företag inom detaljhandeln, alla användare av samma ERP-system, har denna studie undersökt vilken roll utbildningsfasen spelar för att DLL ska uppstå vid en ERP-implementation.

I denna studie undersöks om det finns skillnader mellan lärare som har specialpedagogisk utbildning jämfört med lärare som inte har denna sortens utbildning. Hur påverkar detta elevernas inlärningsmiljö? Kort sagt: ?Lärarnas erfarenheter och dess betydelse för elevernas inlärningsmiljö.? Den studie som jag arbetat efter är Assarsons (2007) studie om kompetens att möta alla elever och den teori som jag använt är praxistriangeln som passar in till lärarnas personliga erfarenhet kopplat till överförd kunskap till andra människor, som i detta fall är eleverna. Empirin består av observationer av idrottslektioner och intervjuer av undervisande lärare. 13 lektioner observerades och fyra lärare från fyra olika skolor intervjuades.

Palliativ vård betyder att en människa inte längre vårdas för att botas utan istället vårdas för att få ett så bra slut i livet som möjligt. Vid all palliativ vård, inklusive den palliativa vården av barn, står patienten och dennes närstående inför en svår tid med många utmaningar och motgångar. Många funderingar framkommer då de närstående många gånger ej besitter likvärdig facklig kunskap om medicin och omvårdnad, som sjuksköterskan gör. Situationer som uppstår blir svårhanterliga för den drabbade patienten och dess föräldrar när kommunikationen brister med vårdpersonalen. För vårdpersonalen förekommer många laddade möten med patient, föräldrar och närstående då vårdpersonalens kommunikationsförmåga utsätts för hårda prövningar.Syftet är att beskriva föräldrars upplevelse av god kommunikation vid palliativ pediatrisk vård.Examensarbetet är en litteraturstudie baserad på åtta artiklar med kvalitativ inriktning, varav en också delvis använde kvantitativa data.Resultatet i denna litteraturstudie beskriver vad föräldrar upplever som viktigt vad gäller kommunikationen mellan dem och vårdpersonalen angående vården av patienten, det vill säga det sjuka barnet.

Avsikten med detta examensarbete är att identifiera, beskriva och förstå företeelser och processer som är en del av den muntliga matematiska kommunikationen mellan lärare och elev i klassrummet. För att uppnå detta har observationer som metod använts och dessa har gjorts i årskurs två och fem. Undersökningen gjordes utifrån två undervisningstyper, helklassundervisning och bänkundervisning. Resultatet visar att vid dessa undervisningstyper är kommunikationen till stor del av lotsande och sluten karaktär. Det vill säga att läraren leder eleven mot svaret genom mer och mer avgränsande frågor respektive att läraren använder frågor som det finns ett, och endast ett rätt svar till.

KommunikationEn studie av hur attityden till kommunikationen inom ämnet matematik ser ut mellan hemmet, eleven och skolan 2009                                                                Antal sidor:   41      inkl bilagor Den här studien syftar att lyfta hur attityden till kommunikation ser ut i ämnet matematik på grundskolans senare år. För att få en helhetsbild har vi använt oss av en kvantitativ studie där 57 elever, 14 lärare och 14 föräldrar ingick. Resultaten av enkäterna påvisar att de tre parterna inser att kommunikationen kunde vara betydligt bättre men att parterna också var nöjda med situationen som den var. Ett annat anmärkningsvärt resultat var också att eleverna inte tyckte att kommunikationen var viktig medans föräldrarna ansåg att den var det. Vidare forskning inom ämnet skulle kunna ge metoder och arbetssätt för att utveckla och stimulera elever till att kommunicera ämnet matematik betydligt mer vilket i förlängningen förhoppningsvis skulle leda till en högre måluppfyllelse i matematik..

Bakgrund: Varje år får cirka 12 000 personer i Sverige afasi, ofta till följd av en stroke. Afasi innebär att talet och/eller förståelsen är nedsatt, vilket påverkar kommunikationen och därmed omvårdnadsarbetet eftersom det blir svårare för sjuksköterska och patient att förmedla sig med varandra. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur sjuksköterskan upplever kommunikationen med strokepatienter som har afasi. Metod: Studien är en intervjustudie och baseras på 5 intervjuer med sjuksköterskor som arbetar på strokeavdelningar. En kvalitativ ansats har använts och datainsamlingen skedde genom intervjuer med semistrukturerade frågor.

?Den ickeverbala kommunikationens betydelse - Kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet? är en fallstudie med kvalitativ metod där ?Berättelsen om K? står i centrum.Det empiriska arbetet sätts in i ett filosofiskt och teoretiskt perspektiv med förankring i framför allt forskning kring lek. Flerårig erfarenhet av arbete med Expressive Arts i utbildnings-, socialpedagogiska- och psykoterapeutiska sammanhang utgör studiens bakgrund. Studien svarar på följande frågeställningar:Vad kännetecknar kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet i/genom användandet av expressiva estetiska uttrycksformer?Vilka former tar sig en sådan kommunikation?Hur förhåller sig denna typ av kommunikation till verbal kommunikation?Vilka konsekvenser får denna typ av kommunikation för deltagande parter? Arbetet visarAtt det är möjligt att konstruera en förståelse av sin verklighet och sig själv genom sitt handlande i kropp, rörelse, färger, lera, ljud på instrument samt inspelad musik.Att kommunikationen genom icke-verbala uttrycksformer stiger fram som språk i sig.Att denna kommunikation tar deltagarens teknik och skicklighet i sin tjänst ? samtidigt som tekniken och skickligheten utvecklas.Att samarbete, samhandling och samtal i mötet mellan Deltagare och Processledare[1] är av avgörande betydelse då utveckling av sinne och själv är en social, relationell komposition.Att ett nytt mellanmänskligt område skapas i samarbetet mellan Deltagare och Processledare genom det omedelbara, känslomässiga, intersubjektiva mötet som uppstår ? och att tolkning får stå tillbaka för arbetets sociala och kommunikativa betydelse.Att leken är central för var människa.Att slutsatserna ovan för den skull inte förminskar den verbala kommunikationens, ordens, övergripande och centrala roll i vårt vara som människor. Jag har i tidigare texter använt benämningen Processledare framför exempelvis psykoterapeut och Deltagare framför exempelvis klient..

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur ledarna för Katedralskolan i Växjö arbetar med att motivera medarbetarna vid införandet av en intraprenad. Fokus i denna uppsats är i första hand information och kommunikation ur ett ledarperspektiv men även till viss del utifrån ett medarbetarperspektiv..

Bakgrund: Smärta förekommer i alla åldrar och är ett folkhälsoproblem världen över. Smärtskattning av barn yngre än fem år utgör en stor prövning för sjuksköterskor. Det kan därför medföra en ökad risk för underbehandlade smärttillstånd och en försämrad livskvalitet. Syfte: Var att belysa sjuksköterskors erfarenheter vid bedömning av fysisk smärta hos barn yngre än fem år. Metod: En litteraturöversikt genomfördes och litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed och Cinahl.

Bakgrund:För att ge patientsäker omvårdnad utifrån ett etiskt- och holistiskt förhållningssätt behövs välutbildade sjuksköterskor. Den verksamhetsförlagda utbildningen inom sjuksköterskeprogrammet ska medverka till att praktiska omvårdnadskunskaper införlivas och grundläggs hos den blivande sjuksköterskan. Det är viktigt att sjuksköterskestudenten får ut så mycket som möjligt av sin verksamhetsförlagda utbildning för att vara förberedd för det kommande yrkeslivet. För att förbättra kommande studenters lärandemöjligheter är därför en beskrivning av tidigare studenters erfarenheter och upplevelser av att lära sig omvårdnad på verksamhetsförlagd utbildning relevant att studera.Syfte:Att beskriva avgörande situationer som leder till att sjuksköterskestudenten lär sig omvårdnad under verksamhetsförlagd utbildning.Metod:Kvalitativ studie. Litteraturöversikt av nio vetenskapliga artiklar. Teoretisk referensram är Benners novis-expertmodell.

Bakgrund: Plötsligt hjärtstopp är en av de vanligaste orsakerna till för tidig död i vårt samhälle och den största dödsorsaken runt om i världen.Syfte: Syftet med studien var att studera vilken kunskap, utbildning och beredskap i hjärt-lungräddning (HLR), som medarbetarna i primärvården anser sig ha och om det fanns skillnader i detta mellan yrkesprofessioner och mellan vårdcentraler i stad respektive landsort.Metod: Designen är en deskriptiv och jämförande tvärsnittsstudie. En enkät användes för att få med så många respondenter som möjligt.Resultat: Resultatet baseras på svar från 144 respondenter. Av samtliga medarbetare hade 87 ­% gen­omgått en HLR utbildning det senaste året. Detta till trots ansåg sig endast 66 % ha tillräckliga kunskaper i HLR. Någon signifikant skillnad mellan yrkesprofessioner gällande kunskap i HLR gick inte att signifikant säkerställa (p = 0,107).

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.