Det krävs mycket av en sjuksköterska för att kunna skapa tillit och förtroende prehospitalt med en skadad person. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer/åtgärder/förhållningssätt som krävs av en sjuksköterska i första mötet med en skadad person för att skapa en förtroendefull och kontakt med känsla av tillit. Undersökningen har genomförts som en litteraturstudie och resultatet visar på att om en förtroendefull kontakt ska skapas mellan sjuksköterskan och en skadad person prehospitalt krävs det framför allt att en kommunikation dem emellan kommer till stånd. Andra slutsatser i resultatet är att en sjuksköterska måste utföra vissa kommunikationsstrategier för att en kontakt ska uppstå. De kommunikationsstrategier som är väsentliga för att skapa en förtroendefull kontakt är bland andra sjuksköterskans förhållningssätt samt att sjuksköterskan har självinsikt och kunskap om effekter av ett sitt agerande.

Abstract Anna Jinneland Vesterlund (2014). Delaktighet i samspel för hörselnedsättning i förskola. En intervjustudie av några pedagogers uppfattning och arbetssätt. (Participation in interaction for children with hearing loss in preschool. An interview based studie by some teachers´ perception an practies.)Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och Ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola. Problemområde: Framgångsfaktorer för barn med hörselnedsättning har kartlagts, däribland nämns god hörselkunskap hos pedagoger om konsekvenser av en hörselnedsättning, anpassad barngruppsstorlek och hörselanpassad fysisk miljö (Specialpedagogiska Skolmyndigheten, 2014).

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur en börsintroduktion påverkar ledningens kommunikationsstrategi i ett företag. Metod: Hela studien utfördes på företaget Waterjet i Ronneby med hjälp av kvalitativa intervjuer med anställda på ledande positioner i organisationen. Slutsatser: Både internt och externt ser vi skillnader jämfört med hur det var före introduktionen. Den största förändringen är i den externa kommunikationen, där företaget nu måste hantera fler ägare, analytiker och investerare. Internt har ledningen utformat nya riktlinjer och policys för hur kommunikationen ska hanteras på bästa vis. Som en del av den interna kommunikationsstrategin har formella möten fått mer betydelse än tidigare, då anställda får diskutera vad börsintroduktionen innebär för deras arbete.

Aim: The aim of this study was to analyse how corporations can learn from past issues and corporate crises and to see how they use this knowledge in the management of subsequent issues and corporate crises. Furthermore, the influence of media on the possible intensification of the issue or corporate crisis, but also its impact on the company?s usage of knowledge management, was to be analysed.Method: The study was carried out through a case study method, in the hope of being able to analyze how a company makes use of knowledge management in the communication that occurs during issues and corporate crises. A semi-structured interview was conducted, with the head of public relations of the chosen company as a respondent. The purpose of the interview was to analyze the underlying factors behind a specific way of communicating.

Uppsatsen behandlar funktionshindrades tillgång till arkeologiska utställningar på museer. Syftet är att utreda hur man på bästa sätt kan anpassa arkeologiska utställningar för att fler besökare ska kunna tillgodogöra sig dem. Investeringar i form av nya kommunikationsstrategier och ett större samarbete museer emellan samt med handikapporganisationer krävs för att tillgängliggöra arkeologiska utställningar..

Under vår praktiktid 2005 fick vi uppfattningen att kommunala verksamheter har stort intresse av att komma i kontakt med ungdomar eftersom deras åsikter och tänkesätt anses betydelsefulla som underlag vid ungdomssatsningar. Vi ville utifrån detta undersöka om det fanns kommunala kanaler och arenor som kommuner använder för att få fram en dialog med ungdomar. För att besvara vår frågeställning begränsade vi oss till en kommun, Botkyrka.Syftet är att undersöka och beskriva vilka kommunikationsstrategier Botkyrka kommun använder sig av för att skapa en dialog mellan kommun och ungdom.Uppsatsen grundas på en kvalitativ studie baserad på intervjuer gjorda i den utvalda kommunen. Vi har gjort muntliga intervjuer och mailintervjuer med tjänstemän och politiker utifrån tre representativa kommunförvaltningar inom barn- och ungdomsområdet.Resultatet visar att kommunala ungdomskanaler till stor del är strukturellt uppbyggda och medverkar i den samhälliga debatten främst som remissinstans. Skolan är då en central länk mellan kommun och ungdom, eftersom det är här informationen kan spridas och nå den enskilda individen.

Hållbarhet är ett komplext begrepp och är komplicerat att förmedla. Trots begreppets svåra innebörd är det något som används flitigt runt om i världen idag. Risken med att innebörden av hållbarhet inte förstås är att människor inte tar det till sig och istället ignorerar begreppets betydelse. Hållbarhet är ett viktigt begrepp som förmodligen är här för att stanna. Kommunikationen av hållbarhet är beroende av många olika faktorer då hållbarhetsbegreppet i sig själv innebär en mängd olika aspekter.

Ett flertal studier har undersökt användandet av olika typer av efterfrågan om förtydligande i en referentiell kommunikationsuppgift. Bland annat har skillnader i kommunikationsstrategier mellan barn med cochleaimplantat och normalhörande barn påvisats. Syftet med föreliggande studie var att undersöka huruvida kommunikationsstrategier skiljer sig åt i en referentiell kommunikationsuppgift hos barn med lindrig till måttligutvecklingsstörning och en mentalt åldersmatchad kontrollgrupp. Vidare syfte var att undersöka hur barn med lindrig till måttlig utvecklingsstörning reagerar vid kommunikationssammanbrott, när personen inte har tillgång till en specifik referent. Studien har också undersökt vokabulär hos de båda grupperna och om detta har någon betydelse för vilka kommunikationsstrategier de väljer.

Antalet personer som drabbas av demenssjukdom ökar idag i hela världen. Svårigheter att tolka och förstå vad patienten uttrycker komplicerar vårdandet och gör kommunikationen med personer med demens till en stor utmaning för sjuksköterskan. Demenssjukdom påverkar förmågan att kommunicera på en mängd olika sätt beroende på vilken del av hjärnan som är drabbad. Personen som drabbas av demens kan få försämrad förmåga att förmedla sig och förstå språket, svårigheter att tolka intryck samt att orientera sig. Sjuksköterskans attityd gentemot personen med demens påverkar sättet på vilket han eller hon relaterar till denne.

Bakgrund: På dagens marknader kan förändrade förhållanden i samhället påverka konsumtionsmönster. Globaliseringen och Internet har bidragit till förändrade kommunikationsmönster vilket i sin tur också har påverkat generationerna. Vilket även gör att företagen till viss del då måste anpassa sig efter det eventuellt förändrade konsumtionsbeteendet.Problemformulering: Vilka kommunikationsstrategier är viktiga för företagen att implementera för att de skall kunna tillgodose nya konsumtionsmönster och öka utsikterna för en långsiktig överlevnad?Syfte: Syftet är att genom en analys av Generation Y:s konsumtionsmönster utvärdera förutsättningar för företags kommunikationsstrategier.Metod: Undersökningen har både en kvantitativ och kvalitativ ansats. Metodtriangulering sker på generation Y.

Som pedagog i dagens mångkulturella Sverige möter man dagligen flerspråkiga elever i olika pedagogiska situationer. Många av de elever som kommer till Sverige sent, det vill säga i anslutning till eller under sin grundskoletid, placeras i så kallade förberedelse-klasser. Tyvärr visar studier på att dessa nyanlända elever har svårare att nå målen när de går ut grundskolan än elever som gått hela sin skolgång i Sverige. För att få en uppfattning om hur dessa elever själva ser på sin situation i undervisningen har vi genom intervjuer och observationer av en sådan klass utfört en undersökning som förutom att belysa elevernas egna uppfattningar kring sin skolgång visar på att eleverna använder sig av verbala och icke-verbala kommunikationsstrategier när de inte förstår, samt vad de anser är svårast respektive lättast att lära sig i skolan. Av undersökningen har det även framkommit att eftersom eleverna i en förberedelseklass många gånger är på helt olika nivåer i sin utbildning, får inte alla den individanpassade undervisning som utlovas alla elever i den svenska skolan..

I denna studie undersöks Uppsala universitets kommunikationsstrategier från mitten av 2000-talet till och med 2010. Kommunikationsstrategierna undersöks utifrån ett nyinstitutionellt perspektiv, för att studera hur institutionellt tryck som marknadisering kommit att påverka dessa. Marknadiseringsprocessen undersöks i sin tur utifrån den institutionella omgivningen i form av politiska initiativ, för att studera den institutionaliserade processen. Utifrån nyinstitutionell teori om organisationers tendenser till formaliserade strukturer, jämförs vad som kommit till uttryck i kommunikationsstrategiska dokument med hur det externa kommunikationsarbetet i praktiken har utvecklats under denna tidsperiod..

Att utsläppen från trafiken måste minska är idag de flesta överens om, frågan är bara på vilket sätt. En lösning är att förändra människors attityder och beteenden till bilism, att få dem att åka mindre bil. Detta kan göras bland annat genom olika styrmedel. I denna uppsats studeras kommunikationens potential som styrmedel. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av befintlig teori samt två fallstudier analysera om och hur kommunikation som styrmedel kan förändra människors attityder och beteenden till bilism sommiljö- och samhällsproblem.

Alzheimers sjukdom leder till att kommunikationen inte fungerar som den tidigare gjort och i stor utsträckning drabbas också närstående. Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa den kunskap som finns om hur kommunikationen kan stödjas mellan en person med Alzheimers sjukdom och dennes närstående. Inklusions-kriterierna var: vetenskaplig omvårdnadsforskning med fokus på kommunikationen mellan personer med Alzheimers sjukdom och deras närstående skrivna på engelska eller svenska, utgivna mellan 1995-2010. Alla artiklar till analysen har kvalitets- granskats och artiklar av låg kvalitet exkluderades. Sökning av artiklar planerades och utfördes rigoröst i PubMed och CINAHL.

Syftet med detta arbete är att belysa den muntliga kommunikationen i klassrummet med särskild observans på tystlåtna elever. Jag har undersökt vilka kommunikationsstrategier en lärare har för att synliggöra tystlåtna elever, samt hur tystlåtna elever uppfattar den muntliga kommunikationen i klassrummet. För att uppnå mitt syfte har jag genomfört litteraturstudier, klassrumsobservationer och fem kvalitativa intervjuer med en lärare och fyra elever. Resultatet av undersökningen visar att läraren utför ett långsiktigt strategiskt arbete med klassen, hon arbetar medvetet med de pratglada eleverna, med saknar en utarbetad strategi för att förhindra att de tystlåtna eleverna åsidosätts. De tystlåtna 10-åriga eleverna är inte själva medvetna om att de uppfattas som tystlåtna..