Information ska ses som en integrerad del i god omvårdnad av den patient som befinner sig i det akuta skedet av en hjärtinfarkt och är en förutsättning för en god vård. Sjuksköterskans bemötande och kommunikation är en viktig del i omvårdnaden av patienten. Det är av betydelse att sjuksköterskan har en förmåga att förmedla kunskap, förståelse under de stressade förhållanden som ibland kan råda på en akutmottagning. På så sätt ges förutsättningar för att patienten att kunna vara delaktig och ha inflytande över sin egen vård och behandling. Syftet med studien är att belysa informationens betydelse för patienten i den akuta fasen av en hjärtinfarkt.

Kommunikationen mellan två personer består av både verbala- och icke-verbala beteenden. Den icke-verbala kommunikationen kan förstärka (kongruent) eller vara motsägelsefull med den verbala kommunikationen. I vissa situationer har den icke-verbala kommunikationen en extra stor betydelse och ibland kan den vara en bättre väg att nå fram till en person, än med verbala uttryck. Syftet med denna litteraturstudie var att synliggöra den icke-verbala kommunikationen mellan sjuksköterskan och patienten samt belysa dess betydelse. Frågeställningarna som användes var följande: vad har den icke-verbala kommunikationen för betydelse i mötet mellan sjuksköterskan och patienten och hur kan sjuksköterskan använda kunskapen om den icke-verbala kommunikationen? Teoretisk referensram för arbetet var Hilde Eide och Tomas Eides syn på omvårdnadsinriktad kommunikation.

SAMMANFATTNING Att möta och vårda personer som är allvarligt sjuka och döende är svårt. Syftet med studien var att belysa på vilket sätt som sjuksköterskan kan förmedla empati till en patient i livets slutskede samt att beskriva hur den empatiska relationen kan förstås med hjälp av Joyce Travelbees omvårdnadsteori. Studien är litteraturbaserad och bygger på engelskspråkiga artiklar publicerade i vetenskapliga tidskrifter. Studien bygger på sex vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1997 och 2000, varav fem är kvalitativa studier och en är litteraturstudie. I resultatet framkom att en god relation mellan sjuksköterska och patient är av betydelse för en empatisk relation, samt olika kommunikationsvägar och socialt samspel för att få patienten att uppleva livskvalitet.

Bakgrund: Stamcellstransplantation (SCT) ?r en potentiellt botande behandling f?r patienter med maligna blodsjukdomar. Processen att genomg? en transplantation ?r f?r m?nga patienter associerad med fysiska, psykiska och existentiella utmaningar. Som sjuksk?terska ?r det viktigt att f?rst? dessa utmaningar f?r att kunna bedriva god omv?rdnad.

Bakgrunden till föreliggande studie är att stroke är en av Sveriges stora folksjukdomar och afasi kan uppkomma som komplikation. Detta kan medföra problem vid kommunikationen och vårdrelationen kan bli lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa vårdrelationen med strokedrabbad patient med afasi ur ett vårdarperspektiv. Studien grundade sig på sex vetenskapliga artiklar som granskades genom innehållsanalys inspirerad av Burnards (1991) analysmetod. Analysen resulterade i tre huvudgrupper med undergrupper vilka belyser olika aspekter för att skapa en god vårdrelation.

Hälso- och sjukvården är idag under stor förändring, driven av kraven på en mer gynnsam ekonomi och en högre effektivitet, där personalen samtidigt ska kunna bemöta förväntningar från en alltmer upplyst patient. När man lyfter fram kvalitetsfrågor kan vårdens brister och fördelar upptäckas vilket kan leda till förbättringar och förändringar. Syftet med arbetet var att belysa problemområdet patienttillfredsställelse utifrån ett patientperspektiv. Genom att se vad som anses viktigt för patienten i en interpersonlig relation mellan sjuksköterska och patient kan blivande sjuksköterskor öka sin medvetenhet för problemområdet och utföra sitt arbete med en större professionalitet. En ökad patienttillfredsställelse kan leda till en ökad kvalitet på hälso- och sjukvården.

Bakgrund: Att kunna andas ?r grundl?ggande f?r livet och k?nslan av att inte f? tillr?ckligt med syre kan skapa r?dsla och obehag. Andn?d ?r ett symtom som ?ver h?lften av alla patienter med hj?rtsvikt upplever och kan p?verka den drabbades vardag negativt och leda till en s?mre h?lsa. Att f?rebygga oh?lsa, fr?mja h?lsa och bibeh?lla h?lsa och genom omv?rdnads?tg?rder ?r ett grunduppdrag f?r sjuksk?terskan.

Syfte: Syftet med denna studie var att belysa bemötandets innebörd utifrån både patient och sjuksköterskeperspektiv. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie där materialet inhämtades genom sökning av vetenskapliga artiklar i sökmotorn ELIN och i databaserna CINAHL, EBSCO och Elsevier. Artiklar som ansågs besvara studiens syfte och frågeställningar kvalitetsgranskades enligt modifierade granskningsmallar av Forsberg och Wengström (2003) och Willman, Stoltz och Bahtsevani (2006) och resultatet baserades på 11 stycken kvalitativa studiers samt en studie med mixed method. Resultatet: I analysen av artiklarna framkom olika faktorer som samtliga innefattade bemötandes innebörd. Dessa faktorer presenterades som fyra huvudteman: Vikten av att skapa en god vårdrelation mellan sjuksköterska och patient, Vårdrelation ur ett patientperspektiv, Vårdrelation ur ett sjuksköterskeperspektiv och Kommunikation mellan sjuksköterska och patient.

Bakgrund: S?ker v?rd ?r en grundpelare som ska genomsyra v?rden. Den utg?r grunden f?r sjuksk?terskans omv?rdnad och s?kerst?lls genom k?rnkompetenserna. S?ker v?rd ?r dessutom en etisk och juridisk skyldighet.

Elektronisk dokumentation och kommunikation i den svenska hälso- och sjukvården är snart genomförbar genom införandet av den nya patientdatajournallagen som beräknas tas i bruk år 2008. Visionen är ?en patient ? en journal? och förändringen ska innebära att tvärprofessionella journaler upprättas. Målet är att denna ska ge patienten en ökad tillgång till sin journal. Syftet med studien var att belysa elektronisk kommunikation och dokumentation som ett arbetsredskap i omvårdnaden genom ett patient- och sjuksköterskeperspektiv.

Bakgrund: WHO:s checklista är avsedd för operationskliniker världen över som vill reducera komplikationer i samband med operativa ingrepp. Studier har visat att checklistan inte bara förbättrade patientsäkerheten utan också bidrog till bättre teamarbete och kommunikation mellan personal. Få studier finns om hur patienter som är vakna under operation påverkas av att man använder checklista. Syfte: Syftet med denna pilotstudie var att belysa hur ett antal operationssjuksköterskor upplevde att använda checklistan inför vaken patient. Metod: En pilotstudie med kvalitativ ansats där datainsamlingen genomfördes i form av halvstrukturerade intervjuer med tre operationssjuksköterskor.

Postoperativ smärta är en smärta som är förväntad av både patient och sjuksköterska. Mötetmellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta innefattar sjuksköterskans kunskap och fördomar om smärta, samt patientens känsla av utlämnande och upplevelse av smärta. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa viktiga faktorer i mötet mellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta. Därtill två frågeställningar; Vad är viktigt för sjuksköterskan i bemötandet av patienter med postoperativ smärta? Vad är viktigt för patienten med postoperativ smärta i mötet med sjuksköterskan? Metod Litteraturstudie med Graneheim och Lundmans analysmetod som verktyg.

Bakgrund: Människors tillvaro baserar sig på relationer till andra och det är kommunikationen som utgör grunden för dessa relationer. Avsaknaden av ett gemensamts språk mellan sjuksköterska och patient upplevs som ett hinder för att ge vård av god kvalitet. På en akutmottagning träffar sjuksköterskorna, under en kort och intensiv period, ett stort antal patienter och gör en snabb bedömning och prioritering. För att det ska fungera måste sjuksköterskan förstå patientens kommunikation. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors kommunikation med patienter där ett gemensamt språk saknas, på en akutmottagning.

En bra vårdsituation bygger på en fungerande relation mellan patient och behandlare. Grundläggande för en bra relation är att kommunikationen fungerar. Kommunikation handlar dels om det verbala uttrycket, men även om kroppsspråk. I samtalen med barn och föräldrar måste vårdgivaren kunna möta både känslomässiga behov och behovet av kunskap. Syftet med arbetet är att beskriva hur god kommunikation beskrivs i litteraturen, hur den skapas i tandvården samt hur kommunikationen sker på Tandborsten Hermodsdal. Arbetet bygger på en inspelad personlig intervju och information inhämtad från läroböcker och vetenskapliga artiklar. Läroböcker som användes handlar om kommunikation i vården. Artiklarna är hämtade från PubMed och Artikelsök och handlar om olika samtals- och kommunikationsmetoder. Resultatet visade bl.a. att den mest effektiva kommunikationen i en arbetsgrupp sker i småpratets form.

I Sverige dör de flesta människor på någon form av institution, vilket innebär att palliativ vård är en del av det vardagliga vårdarbetet. Studiens syfte var att belysa vårdarens möte med vuxna patienter med fokus på vårdarens omvårdnadskvaliteter i palliativ vård. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet visar att mötet i palliativ vård utvecklas mest positivt om vårdaren har ett professionellt förhållningssätt och om relationen är tillitsfull. Det professionella förhållningssättet genomsyras av vårdarens empati, intresse för patienten och kommunikation mellan vårdare och patient, både verbal och icke-verbal.