Bakgrund: Hot och våld är vanligt förekommande inom psykiatrin. Hur sjuksköterskan bemöter en aggressiv eller våldsam patient kan vara avgörande för om mer aggression eller våld trappas upp. Konflikter som kan leda till att hot och våld uppstår sker oftast i interaktionen mellan sjuksköterska och patient. Därför behöver hon kunskaper om olika faktorer som har betydelse för bemötandet av hotfulla eller aggressiva patienter.Syfte: Syftet var att belysa faktorer som har betydelse för sjuksköterskans bemötande i hot- och våldssituationer inom psykiatrin.Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och resultatet är baserades på elva vetenskapliga artiklar.Resultat: I resultatet framkom tre kategorier som hade betydelse för sjuksköterskans bemötande i hot- och våldssituationer. Dessa var sjuksköterskans kommunikationsförmåga, relation till patienten och personlighet.Diskussion: Våldsincidenter inom psykiatrin kan begränsas om sjuksköterskan har kunskap om vad hon förmedlar genom sin attityd, kommunikation och känslor.

Utifrån våra erfarenheter som sjuksköterskor har vi en gemensam upplevelse av att det finns problem runt läkemedel och äldre. Det finns studier som visar att mellan 10 till 20 procent av äldre som läggs in akut på sjukhus beror på läkemedelsrelaterade problem. Biverkningar av läkemedel kan för den äldre ge ett lidande istället för ett lindrande. För att komma vidare tror vi att sjuksköterskor i mötet med den äldre behöver skapa förutsättningar för delaktighet i läkemedelsbehandling och därmed kunna uppfatta den äldres behov såväl uttalade som outtalade. Vad är det som hindrar och möjliggör patientens delaktighet i sin läkemedelsbehandling? Syftet med uppsatsen är att belysa den äldres förutsättningar för delaktighet i sin läkemedelsbehandling.

Introduktion: Kommunikation betyder att göra något tillsammans, ha förbindelse med ellergöra någon annan delaktig i något. Kommunikation kan ha som mål att reducera ovisshet,utveckla relationer samt att ge patient och närstående en rörelseinriktning. En del avkommunikationen sker på icke-verbal väg. Socialstyrelsen säger i sin kompetensbeskrivning atten del av sjuksköterskans ansvarsområde är bemötande, information och undervisning, en avdelkompetenserna är att ha förmåga till att kommunicera med patient, närstående, personal ochandra på ett respektfullt, lyhört och empatiskt sätt.Syfte: Att belysa kommunikationen mellan sjuksköterska och patient/närstående i onkologiskvård samt att se hur man kan förbättra kommunikationen hos sjuksköterskorMetod: Litteraturgenomgång. Artiklarna är sökta via CINAHL och PUBMEDResultat: Patienter och sjuksköterskor upplevde sjuksköterskans arbetsbelastning som ensvårighet för bra kommunikation.

Bakgrund: Amyotrofisk lateralskleros (ALS) ?r en fortskridande och d?dlig sjukdom, som inneb?r att kroppens muskler succesivt f?rtvinar. Detta leder till stora funktionsneds?ttningar hos individen, vilket kan inneb?ra f?rlust av f?rm?gan att g?, tala och till slut andas. Det ?r inte ovanligt att personens psykiska och sociala v?lm?ende drabbas, d?r personen kan k?nna stor sorg och or?ttvisa.

Postoperativ smärta är en smärta som är förväntad av både patient och sjuksköterska. Mötetmellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta innefattar sjuksköterskans kunskap och fördomar om smärta, samt patientens känsla av utlämnande och upplevelse av smärta. Syftet var att genom en litteraturstudie belysa viktiga faktorer i mötet mellan sjuksköterska och patient med postoperativ smärta. Därtill två frågeställningar; Vad är viktigt för sjuksköterskan i bemötandet av patienter med postoperativ smärta? Vad är viktigt för patienten med postoperativ smärta i mötet med sjuksköterskan? Metod Litteraturstudie med Graneheim och Lundmans analysmetod som verktyg.

Bakgrund: Människors tillvaro baserar sig på relationer till andra och det är kommunikationen som utgör grunden för dessa relationer. Avsaknaden av ett gemensamts språk mellan sjuksköterska och patient upplevs som ett hinder för att ge vård av god kvalitet. På en akutmottagning träffar sjuksköterskorna, under en kort och intensiv period, ett stort antal patienter och gör en snabb bedömning och prioritering. För att det ska fungera måste sjuksköterskan förstå patientens kommunikation. Syfte: Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors kommunikation med patienter där ett gemensamt språk saknas, på en akutmottagning. Metod: Författarna gjorde en kvalitativ intervjustudie på en akutmottagning. Materialet analyserades inspirerade av Graneheim och Lundmans modell.

Background: Research shows that the nurse?s presence has a great significance for the relationship between patient and nurse. By this, the nurse can gain a greater understanding for the patient?s situation and thus have an opportunity to influence the patient?s health processes.Problem: Today?s focus on the technology and lack of time in healthcare can create a stress which can make it more difficult for the nurse to prove presence to the patient.Aim: To describe patients? experiences of the nurse?s presence in healthcare.Method: A qualitative approach, where Evans descriptive synthesis has been used. Eleven previously published qualitative, caring science, articles has been used in the synthesis.Results: The synthesis revealed two themes.

Kommunikation mellan vårdgivare och afasipatienter är ett omvårdnadsproblem om vårdgivaren inte har kunskap om hur hon ska förhålla sig i de situationer som kan uppstå. den icke verbala kommunikationen är i dessa sammanhang av stor betydelse men även det verbala språket har sin plats i kommunikationen. Studiens syfte har varit att belysa faktorer som påverkar kommunikationen mellan vårdgivare och personer med afasi. Studien gjordes baserad på litteratur med en kvalitativ ansats. Som teoretisk referensram användes Paterson och Zderads omvårdnadsteori som är en interaktionsteori och grundar sig på vikten av en god relation och därmed en god kommunikation mellan vårdgivaren och patienten.

Bakgrund: Varje år får cirka 12 000 personer i Sverige afasi, ofta till följd av en stroke. Afasi innebär att talet och/eller förståelsen är nedsatt, vilket påverkar kommunikationen och därmed omvårdnadsarbetet eftersom det blir svårare för sjuksköterska och patient att förmedla sig med varandra. Syfte: Syftet med studien är att belysa hur sjuksköterskan upplever kommunikationen med strokepatienter som har afasi. Metod: Studien är en intervjustudie och baseras på 5 intervjuer med sjuksköterskor som arbetar på strokeavdelningar. En kvalitativ ansats har använts och datainsamlingen skedde genom intervjuer med semistrukturerade frågor.

Multiprofessional teams is a common way of organizing the work in rehabilitationmedicine clinics. Team members are usually physicians, physiotherapists, occupationaltherapists, counselors and nurses where the counselor is the only one from the psycho-social discipline. Team care interventions are provided from a holistic perspective inwhich the patient's physical, psychological and social rehabilitation is taken intoconsideration. The meetings between the professional team and patient have the mainpurpose to increase patient participation. The aim of the study is to observe and analyzecommunication between the professionals, the patient and their relatives during teammeetings.

Bakgrund: Under de senaste tio ?ren har assisterat d?ende och eutanasi varit ett v?xande fenomen som spridit sig i v?rlden. Det finns l?nga listor p? krav hos patienten f?r att det skall genomf?ras och kraven kan skilja sig utifr?n i vilket land det ?ger rum. Argument om att varje individ har r?tt till sin egen autonomi och ska f? best?mma ?ver sitt eget s?tt att d? tas ofta upp i debatter om d?dshj?lp ska legaliseras eller inte.

Bakgrund: Sexualiteten är en viktig del av att vara människa men den är också sårbar vid sjukdom. Hälso- och sjukvården bör ha ett holistiskt synsätt på människan vilket även innefattar att ta hänsyn till den sexuella hälsan. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans respektive patientens perspektiv på kommunikationen om sexuella hälsa vid sjukdom. Resultatet baserades på 13 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2000?2010 och visade att patienterna var missnöjda samt hade ett större behov av kommunikation än vad som gavs.

Syftet med föreliggande studie var att få en fördjupad förståelse för vilka faktorer som kan innebära huruvida en relation kommer hålla eller inte. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes. Urvalet bestod av sex personer, tre män och tre kvinnor. Tre av dessa personer befinner sig idag i en relation och tre av dessa har tidigare haft relation men inte för närvarande. Intervjuteman för studien var kommunikation, tidigare bakgrund, intressen samt nätverk.

I Sverige dör de flesta människor på någon form av institution, vilket innebär att palliativ vård är en del av det vardagliga vårdarbetet. Studiens syfte var att belysa vårdarens möte med vuxna patienter med fokus på vårdarens omvårdnadskvaliteter i palliativ vård. Metoden som användes var litteraturstudie. Resultatet visar att mötet i palliativ vård utvecklas mest positivt om vårdaren har ett professionellt förhållningssätt och om relationen är tillitsfull. Det professionella förhållningssättet genomsyras av vårdarens empati, intresse för patienten och kommunikation mellan vårdare och patient, både verbal och icke-verbal.

Palliativ omvårdnad är något de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med under sitt yrkesverksamma liv. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser i omvårdnaden ur ett patientperspektiv.  Nio artiklar valdes för granskning, ur artiklarnas resultat framkom sex teman: Upplevelser av; omvårdnadsrelationer, kommunikation och information, vårdmiljön, symtomkontroll, tillgänglighet och självbestämmande. I resultatet framkom att en förtroendefull relation och kommunikation skapade god omvårdnad. Brister i kommunikationen kunde även förekomma. En bra sjuksköterska upplevdes som någon som lyssnade och hade bred kunskap.