Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

Bakgrund: NÀr olika professioner inom hÀlso- och sjukvÄrden ska mötas och samarbeta med patienten i centrum, kan det uppstÄ konflikter, vilket kan leda till att graden av god omvÄrdnad och att patientsÀkerheten hotas. Tidigare forskning beskriver att teambuilding och kommunikation mellan de olika professionerna leder till optimal samverkan i team, vilket stÀrker patientsÀkerheten. Syfte: Beskriva grundutbildade sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av att samverka i team. Metod: En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie genomfördes. Det insamlade materialet bearbetades med Graneheim och Lundman (2004) manifesta innehÄllsanalys.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

PatientsÀkerhet och arbetet för att hindra uppkomsten av vÄrdskador Àr ett högaktuellt omrÄde. Problemet med undvikbara vÄrdskador Àr omfattande och i Sverige uppges vÄrdskador orsaka 630 000 extra vÄrddygn pÄ ett Är, vilket medför bÄde ett mÀnskligt lidande men ocksÄ ekonomiska konsekvenser för samhÀllet. Antalet patienter som skadas av vÄrden Àr ett direkt mÄtt pÄ patientsÀkerheten. Brister i kommunikation och teamarbete Àr en betydande orsak till att vÄrdskador uppstÄr. Syftet med studien, som utfördes som en litteraturöversikt, var att belysa faktorer som kunde pÄverka kommunikationen och teamarbetet i hÀlso- och sjukvÄrden samt vilken betydelse dessa hade för patientsÀkerheten.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

I Sverige lever ca 70 000 mÀn som har eller haft prostatacancer vilket utgör 34 % av all cancer hos mÀn. Behandlingen och dess biverkningar kan pÄverka mannens livsvÀrld i form av ett lidande, förÀndrad sjÀlvkÀnsla samt pÄverkan pÄ den subjektiva och levda kroppen. En systematisk litteraturstudie med artiklar av kvalitativ ansats utfördes. Syftet med studien var att undersöka mÀns upplevelser av deras livsvÀrld i samband med prostatacancer. Syftet i analysen besvarades genom att Ätta vetenskapliga artiklar valdes ut som sedan analyserades med inspiration av en analysmodell tolkad av Graneheim och Lundmans.

Syftet med arbetetÀr att undersöka om det finns möjligheter för barn och elever att fÄ redskap för att hantera konflikter pÄ ett konstruktivt sÀtt.Idéenbygger pÄ att elever genom kommunikation kan förutse en konflikt och dÄ hanteradetta pÄ ett konstruktivt sÀtt.Vidare Àrsyftetatt undersöka hur det ser ut pÄ fritidshem vad gÀller pedagogers förmÄga att förmedla detta. Genom intervjuer ochenkÀterkartlÀggshur pedagoger ser pÄ konflikthanteringoch vilken utbildning de har i detta.Resultatet visaratt pedagoger som Àr trygga i sin profession vad gÀller konflikthantering inte upplever konflikter som negativa, de vet hur de ska agera för att hjÀlpa elever att sjÀlv hantera situationer dÀr de behöver komma överens. Resultatet visar Àven att lÀrarutbildningarÀn sÄ lÀngeberör dessa omrÄden alldeles för lite, samtidigt som det Àr varje enhets eller pedagogs ansvar att fortbilda siginom omrÄdena kommunikation och konflikthantering.

Syftet med studien var att beskriva hur personalen pÄ ett demensboende kommunicerar och interagerar med demenssjuka personer. Studien utgick frÄn ett personalperspektiv och beskrev hur de upplevde kommunikationen och interaktionen mellan dem och personer med demens. Studien omfattade sex personer, fyra undersköterskor samt tvÄ vÄrdbitrÀden. Metoden som anvÀndes var intervjuer som berörde frÄgeomrÄdena interaktion, kommunikation samt personalens kunskap i detta arbete. I intervjusvaren framkom att omsorgen för demenssjuka personer prÀglas av brukarnas behov av lugn och ro.

Bakgrund: En familj som lever med ett barn som har autismspektrumtillstÄnd pÄverkar dem och hela deras livssituation. Barnet behöver sÀrskilt stöd av förÀldrarna under hela deras levnadsÄr. Barn med autismspektrumtillstÄnd Àr personer som har individuella behov och dessa kan variera stort. Enligt tidigare studier som inkluderats i denna litteraturstudie framkom det att dessa individuella behov kan ha negativ pÄverkan pÄ förÀldrarna. AutismspektrumtillstÄnd Àr en neuropsykiatrisk funktionsnedsÀttning dÀr personen har ett annorlunda sÀtt att ta in, bearbeta och tolka information.

PÄ intensivvÄrdsavdelningar för vuxna och prematura barn runt om i vÀrlden vÄrdas mÄnga mÀnniskor nedsövda, sederade eller av andra orsaker oförmögna att uttrycka sina behov via verbal kommunikation. I dessa specifika fall mÄste sjuksköterskan finna andra sÀtt att kommunicera med patienterna, oavsett Älder och sjukdomstillstÄnd. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka faktorer som hÀmmade eller stimulerade kommunikationen med patienter som inte kunde kommunicera verbalt. Studien genomfördes med en metod för systematiska litteraturöversikter och med en deduktiv ansats utifrÄn förutbestÀmda frÄgestÀllningar. FrÄgestÀllningarna fokuserar pÄ kommunikation med prematura barn och sederade/intuberade vuxna samt likheter och skillnader mellan de bÄda grupperna.

Bakgrund: Övervikt och fetma bland barn Ă€r ett stort folkhĂ€lsoproblem. Problemet beskrivs som ett resultat av för hög konsumtion energi i förhĂ„llande till den fysiska aktiviteten. PĂ„följderna kan ge uttryck i bĂ„de medicinska, psykologiska och sociala konsekvenser och aktuell behandling har visat begrĂ€nsat resultat. Syfte: Studiens syfte var att belysa vĂ„rdpersonals bemötande av familjer till barn med övervikt och fetma. Metod: En allmĂ€n litteraturstudie utfördes pĂ„ tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som sammanstĂ€lldes.

Ett centralt tema och det viktigaste verktyget i mÀnniskors sociala samspel Àr kommunikation. Uppsatsens titel Àr ett citat frÄn en av informanterna och beskriver Àmnet som behandlas i denna C/D uppsats, kommunikation i arbetsgrupper. Denna undersökning Àr en fallstudie vid ett kommunalt Àldreboende i Norrbotten. Studien avser att studera en arbetsgrupp som arbetat tillsammans i ett par mÄnader och som Àr i sin första fas i utvecklingen. De hÄller pÄ att utforma arbetssÀtt, arbetsrutiner och relationer.

Kommunikation Àr en betydande del av det vardagliga arbetet i skolan för bÄde lÀrare och elever. I Lpf 94 (Utbildningsdepartementet, 2006) betonas vikten av att elevernas kommunikativa kunskaper ska utvecklas i skolan. Det medför att den kommunikativa miljön mellan lÀrare och elever fÄr en betydande roll. Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur lÀraren i idrott och hÀlsa kommunicerar verbalt i undervisningssammanhang inom ramen för gymnasiekursen idrott och hÀlsa A. Studien Àmnar Àven belysa ett mindre delomrÄde, om det sker nÄgra eventuella förÀndringar i idrottslÀrarens verbala kommunikation beroende pÄ hur idrottslÀraren uppfattar elevgruppen.I studien observerades och intervjuades fem lÀrare som undervisar pÄ gymnasienivÄ i Àmnet idrott och hÀlsa A.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.