Första mötet med sjukvården sker ofta på en akutmottagning. Det är viktigt att patienten får ett så bra omhändertagande som möjligt för att patienten ska få en positiv erfarenhet av vården. Författarna använde sig av omvårdnadsteoretikern Imogene King som belyser interaktionen mellan patient och vårdare. Syftet med studien var att belysa hur patienten upplever mötet med vårdaren på en akutmottagning. Studien baserades på en litteraturstudie.

Syftet med litteraturöversikten var att belysa kommunikationen inom den palliativa vårdensamt vilka copingstrategier sjuksköterskan använder sig av. Studien genomfördes som enlitteraturöversikt där resultatet baseras på 15 artiklar genomförda i totalt åtta olika länder.Artiklar söktes i databaserna CINAHL, PubMed, Vård i Norden och PsykINFO. Teman somframkom i resultatet var kommunikation och copingstrategier följt av fyra respektive femsubteman. Resultatet visar att kommunikationen är central i den palliativa vården. Utbildningvar grunden till att sjuksköterskan utvecklade ett bra förhållningssätt inom kommunikationoch copingstrategier.

Bakgrund: Röntgensjuksköterskor arbetar inom en högteknologisk miljö, där utvecklingen har gått snabbt. När röntgensjuksköterskans arbete övergick till digital arbetsmiljö och dataskärmsarbete, blev kommunikationen mellan radiologer och röntgensjuksköterskor hämmad och arbetsmiljön förändrades. Nya ansvarsområden tillkom och lämnade utrymme för fler självständiga arbetsuppgifter. Syfte: Syftet med detta arbete är att kartlägga vilka för- och nackdelar som den digitala kommunikationen har medfört för röntgensjuksköterskor och radiologer. Metod: En litteraturöversikt genomfördes via systematiska sökningar i databaserna Cinahl, PubMed och Scopus.

Denna studie syftade till att undersöka pedagogernas syn på kopplingen mellan språk- och matematikinlärningen. I studien visades även olika arbetssätt och metoder som de intervjuade lärarna i studien använde för att främja språk- och matematikinlärningen. För att få ett så bra resultat som möjligt gjordes intervjuer med åtta lärare på två helt olika skolor i två mellanstora kommuner. Genom intervjuerna med pedagogerna framkom att ett varierat arbetssätt bör vara stommen i undervisningen om man vill främja språkets utveckling och matematikens utveckling. Att använda sig av kommunikation och den proximala utvecklingszonen visade sig vara något som genomsyrade pedagogernas syn.

ABSTRAKTBakgrund: Hälso- och sjukvården är en komplex och riskfylld arbetsmiljö där det ständigt överförs stora mängder kritisk information mellan patienter, sjuksköterskor och läkare. Ineffektiv kommunikation mellan vårdpersonal är en bidragande faktor till många skador som drabbar patienter i vården. Syftet med denna studie var att undersöka användandet av SBAR som kommunikationsmall vid överrapportering av patienter. Metoden som användes var kvantitativ observationsstudie med strukturerade enkätfrågor till deltagarna. Totalt 37 observationer genererade i 111 enkäter då tre bedömningar gjordes vid varje överrapportering; observatörens, sändarens och mottagarens.

Syftet med denna kvalitativa studie var att beskriva föräldrars erfarenheter av kommunikation med skolsköterskor. Skolsköterskor arbetar med hälsofrämjande och förebyggande omvårdnad och möter barn i deras vardagsmiljö i skolan flera gånger under barnens skolgång. Den hälsofrämjande omvårdnaden är som mest effektiv om det finns ett samarbete mellan skolsköterskor och föräldrar och det är viktigt att kommunikationen dem emellan fungerar väl. Intervjuer genomfördes med en grupp föräldrar för att få kunskap om hur de erfor kommunikationen med skolsköterskor. Genom en innebördsanalys av innehållet i intervjuerna framkom fyra innebördsteman: Skolsköterskors förmåga att förmedla engagemang och omtanke, Skolsköterskors tillgänglighet för skolbarn och föräldrar, Oklarheter kring skolsköterskeprofessionen kan påverka kommunikationen samt Informativ kommunikation- positiva och negativa erfarenheter.

Det här är ett examensarbete som handlar om utvecklingssamtal. Syftet med examensarbetet är att undersöka en grupp lärares uppfattningar om utvecklingssamtal som didaktisk metod. För att kunna få svar på frågeställningarna har litteratur som behandlar ämnet utvecklingssamtal blivit läst samt har intervjuer med åtta lärare på två olika skolor i Sverige skett. Arbetet beskriver även en historisk bakgrund till utvecklingssamtalet. I resultatet kan läsas att informanterna är eniga om att en bra kommunikation och ett nära samarbete mellan skola och hem skapar trygghet och en känsla av samhörighet för eleven.

Syftet med detta arbete är att identifiera de problem som upplevs vid kommunikation och uppföljning under APU bland handledare, lärare och elever. Utifrån resultatet av examensarbetet försöka skapa rutiner och verktyg för att kvalitetsförbättra samverkan mellan skola och företagens handledare vid dokumentering/uppföljning av elevernas kunskapsutveckling under APU. Samverkan mellan skola och näringsliv är ett av de viktigaste instrumenten på de yrkesinriktade programmen för att eleverna skall få en kvalitativ utbildning med möjlighet att reflektera och överföra sina vunna skolkunskaper till yrkeskunskaper på en till programmet kopplad APU. Då utvecklingen inom industrin rusar fram och pressen på företagen ökar för att bli mer effektiva, ser vi idag att tid och ekonomi är en faktor som ställer till stora bekymmer för att kunna upprätthålla god kvalité på kommunikation och dokumentation under APU. Detta är inte minst viktigt för att utveckla samverkan men också för att elevanpassa utbildningen och tillhörande APU i så stor utsträckning som möjligt.

Problemställning: Fler barn och ungdomar med kroniska sjukdomar övergår till vuxensjukvård då medicinsk och medicinteknisk utveckling blivit mer avancerad. Detta ställer krav på vuxensjukvården att kunna ta över ungdomar som kommer från barnsjukvården så att de upplever en god och tillfredställande vård. Det finns dock lite forskning kring hur övergången till vuxensjukvård upplevs av ungdomar med kroniska sjukdomar. Syfte: Syftet var att beskriva hur ungdomar med kronisk sjukdom upplever övergången från barn- till vuxensjukvård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt och baserades på 14 vetenskapliga artiklar.

Att leva med cancer innebär ett stort lidande och en människa som lider är en människa i behov av tröst. Att få uppleva tröst är centralt för att en människa ska kunna uppnå och bibehålla hälsa. Det är därför av vikt att vårdgivare känner till begreppet och kan skänka tröst till människor i fysisk eller psykisk vånda. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva cancerpatienters upplevelse av tröst i form av kommunikation. 20 artiklar användes och granskades med manifest innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: Att bli lyssnad på och att andra hör det outtalade: Att beröring och samtal ger välbehag, uppmuntran och hopp: Att bli behandlad som en hel person genom att få tid och känna tillit: Att få leva som tidigare och själv ha valfrihet: Att ha närstående som lyssnar när det verkligen behövs.

Facebook är idag ett av de största virtuella sociala nätverken som finns. Till en början var det tänkt att Facebook skulle användas av studenter vid Harvard universitet men idag är det långt ifrån bara studenter som använder Facebook. (Boyd & Ellison 2008)Detta arbete syftar till att ta reda på varför Facebook används och hur det används när det kommer till säkerhet och kommunikation. All empirisk data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex aktiva Facebook-användare med hopp om att få djupa och ärliga svar för att lättare kunna analysera resultatet.Det som framkom i undersökningen var att Facebook används för att underlätta kommunikation mellan användare och att kommunikation via Facebook bidrar till att användare sparar tid då de annars inte hinner umgås med alla sina vänner i det verkliga livet. Det framkom även att Facebook-användare är medvetna om vad de gör på Facebook; de vet vad för information som finns tillgänglig på deras profil och vilka informationen är tillgänglig för.

Trots att det görs framsteg inom hård- och mjukvaruutvecklingen, fortsätter problemen med dåligt utnyttjade system. Forskare påpekar att det är viktigt att forska vidare inom området - när informationsteknologi blir eller inte blir accepterat samt när den används inom organisationer. Det är viktigt att de anställda inom organisationen som skall använda systemet, utvecklar en positiv inställning redan från början för att diffusionen, det vill säga den process som innefattar kommunikationen rörande en innovations införande via fastställda kanaler hos medlemmarna i ett socialt system, skall kunna genomföras så effektivt som möjligt. Forskare anser att det fordras mer forskning inom ledningens inverkan vid diffusion, det vill säga den process som innefattar kommunikationen rörande diffusion via fastställda kanaler hos medlemmarna inom ett socialt system. Vi har valt att undersöka hur ledaren anser att denne kommunicerat vid diffusion, hur upplevs denna kommunikation av användaren samt vilka implikationer kan ledarens kommunikation få för användaren? Vi har valt att göra undersökningen hos Länsförsäkringar för att de nyligen infört ett nytt datainformationssystem och haft svårigheter med att få systemet accepterat.

För att utbytet av arbetsmiljöarbetet ska bli så stort som möjligt är det viktigt att överlämning och kommunikation mellan projektering och produktion sker på ett bra sätt. Förberedande arbete blir, om det inte implementeras i produktionsfasen, helt utan värde. Även återkoppling från produktion till projekteringen är en av nyckelfaktorerna för ett lyckat arbetsmiljöarbete. Syftet med examensarbetet är att ge förslag på åtgärder för att förbättra kommunikationen avseende arbetsmiljöarbetet mellan projektering och produktion samt att undersöka eventuella skillnader i arbetsmiljöarbetet mellan olika entreprenadformer. För att genomföra studien användes intervjuer och litteraturstudie som metod.

Studiens syfte har varit att undersöka hur kommunicerade värderingar hos ett företag påverkas av en avreglering. Uppsatsen undersöker hur Apoteket ABs kommunicerade värderingar i årsredovisningar har förändrats efter avregleringen och om dessa ligger i linje med grundmålen för avregleringens syfte. Det teoretiska avsnittet behandlar värderingar, kommunicerade värderingar, kommunikation, värderingar sammantaget med avregleringar samt apoteksmarknadens avreglering. Studien baseras på en innehållsanalys av Apoteket ABs årsredovisningar där blocken 2005-2008 samt 2010-2013 noga studerats och jämförts med varandra. I årsredovisningarna har antal textstycken kvantifierats efter sex utvalda värdeord från regeringens mål med avregleringen.

Kontroll och relation är två vanligt förekommande ämnen som ofta diskuteras och behandlas inom franchisinglitteraturen. Tidigare teori visar att kontroll och övervakning av franchisetagare är den mest centrala aspekt för att lyckas bedriva en franchiseorganisation. Samtidigt finns det teori och studier som tyder på att den personliga relationen mellan franchisegivare och franchisetagare är avgörande för om franchiseorganisationen kommer att lyckas eller inte. Då både kontroll och relation två är viktiga faktorer för att en franchiseorganisation ska kunna fungera ställer vi oss frågan vad som händer om den ena faktorn bedrivs för mycket, kommer den andra faktorn då bli lidande? Vi menar att det existerar en paradox mellan kontroll och relation där exempelvis en bra relation mellan parterna i sin tur innebär en reducerad kontroll.