Den hÀr C-uppsatsen syftar till att öka förstÄelsen för vilka lÀrandemöjligheter som finns i ett call-centerföretag. Fokus ligger pÄ utvecklingsinriktat lÀrande och tre faktorer som ingÄr i utvecklingsinriktat lÀrande. Dessa tre faktorer Àr delaktighet, variation samt kommunikation och variationen pÄverkar delaktigheten genom att man blir insatt i andra arbetsuppgifter och omrÄden i företaget. Studien genomfördes med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer, observationer och en handledare med anknytning till Àmnet pedagogik. Resultatet visar att möjligheterna till lÀrande i det undersökta företaget utgörs av god kommunikation mellan kolleger och det goda arbetsklimatet.

AbstractRönngren, C (2011) Den allvarsamma leken - ett fokussamtal om pedagogiska strategier för att skapa förutsÀttningar för rollspel.  Syftet med studien var att undersöka hur erfarna pedagoger tÀnker kring sina strategier i situationer nÀr teaterovana vuxna ska ta steget in i rollspel. Ett fokussamtal med fyra informanter genomfördes och urvalet skedde med kravet att deltagarna skulle ha arbetat med teaterovana vuxna och rollspel, i det hÀr fallet forumspel och simuleringar. Samtalet spelades inte in, utan vÀgganteckningar fördes löpande sÄ att deltagarna kunde ta stÀllning till materialet under samtalets gÄng samt lÀtt Äterknyta till tidigare samtalstrÄdar. Resultatet redovisas i en sammanfattning av samtalet och diskuteras sedan med utgÄngspunkt i teorier om kommunikation i fiktion; lek samt teori om kommunikation mellan skÄdespelare och publik. Deltagarna i fokussamtalet visade sig mycket medvetna om kommunikationen pÄ den sensoriska nivÄn, vilken handlar om kommunikation pÄ ett plan som kan beskrivas som ett personligt förhÄllande.  Vikten av att pedagogen Àr följsam gentemot deltagaren var en av de strategier som ansÄgs viktigast.

I det hÀr arbetet har jag studerat hur lÀrare i svenska för invandrare (sfi) arbetar med sina elever med bilder och kommunikation. Syftet med undersökningen har varit att bidra med kunskap om sfi-lÀrares val av bilder för att fÄ igÄng muntlig kommunikation i studievÀg 1. Jag har genomfört en enkÀtundersökning pÄ nÀtet med 105 deltagande lÀrare.Resultatet av undersökningen visar att mer Àn hÀlften av lÀrarna anvÀnder bilder varje dag. Bildmaterialet lÀrarna anvÀnder sig av Àr igenkÀnnbara fÀrgfotografier som förestÀller olika hÀndelser. LÀrarna anvÀnder sig av mÄnga olika typer av bilder och materialet Àr utformat pÄ ett varierat sÀtt.

Uppsatsen syftar till att beskriva och analysera hur SJ anvÀnder Twitter som ett nytt kommunikationsverktyg. Den stora krisen under vintern 2009/2010 har tagits in som en variabel för att se hur SJ har jobbat för att bevara legitimitet och anseende. UtifrÄn teorier om anseendehantering, kommunikation och krishantering har en teoretisk bas skapats. Med denna bakgrund utfördes tvÄ kvalitativa intervjuer samt en insamling av sekundÀrdata i form av ett webinarium gÀllande SJ:s arbete med Twitter samt en kategorisering av TwitterinlÀgg.Analysen visar att sociala medier kan upprÀtthÄlla ett gott anseende, dels genom att företaget verkar modernt gentemot sin omgivning, dels genom den optimala typen av kommunikation som kan föras i kanalen. Krissituationer mÄste i sociala medier mötas med flexibilitet, bÄde nÀr det gÀller vilken typ av kommunikation som förs i kanalen samt vilken tillgÀnglighet kanalen har. Dessutom mÄste företag vara vÀl förberedda sÄ att de kan leva upp till kundernas ökade förvÀntningar.

Den palliativa vÄrden syftar till att lindra fysiskt och psykiskt lidande och bevara den svÄrt sjuke patientens livskvalité under livets sista dagar. Sjuksköterskans kommunikation pÄverkar sÄvÀl patientens delaktighet och vÀlbefinnande sÄvÀl som vÄrdrelationen dem emellan. En förtroendefull relation kan bidra till ökat vÀlbefinnande för patienten i palliativ vÄrd. För att frÀmja delaktighet sÄ mÄste sjuksköterskan kommunicera med patient och anhöriga. Den sociala kompetensen har stor betydelse och etablerandet av relationer ses som betydelsefullt, likasÄ förmÄgan att visa medkÀnsla samt att vara vÀnlig och trovÀrdig.

Projektet Elda a?r ett underso?kande arbete om det digitala verktyget och vilka kvalitets- aspekt det pa?verkar. Datorn som ett kreativt hja?lpmedel inom formgivning a?r i dag ett sja?lvklart verktyg i designprocessen, men vad ha?nder egentligen med designers personliga avtryck na?r formen blir digital? Underso?kningsmetoden i detta subjektiva projekt a?r em- pirisk och besta?r av designprocessen bakom typsnittet Elda, under hela projektets ga?ng reflekterar jag tankar, form och litteratur mot varandra. Diskussionen besta?r av min syn pa? den digitala grafiska produkten, yrkets egenva?rde och ma?nsklig kommunikation. .

Bakgrund: Typ 1 diabetes (T1D) ?r en kronisk sjukdom som fr?mst debuterar i ung ?lder (barn, ungdomar eller yngre vuxna) men den kan uppst? i alla ?ldersgrupper. Behandlingen som syftar till att h?lla blodsockret p? en normal niv? st?ller stora krav p? individen avseende egenv?rd och hanteringen kr?ver st?ndig uppm?rksamhet f?r att kunna fatta r?tt beslut ang?ende ?tg?rder f?r att kontrollera sjukdomen. Detta krav p? st?ndig uppm?rksamhet kan leda till diabetesstress vilket i sin tur kan g?ra det sv?rt att acceptera sjukdomen.

Sammanfattning Titel: Återkoppling till kunden ? steget mĂ„nga företag glömmer Författare: Johanna Labraaten och Fanny MurĂ©n Bakgrund: Att vĂ€rna om kundrelationer Ă€r viktigt inom de flesta branscher. UtifrĂ„n ett fastighetsföretags perspektiv strĂ€var man alltid efter lojala hyresgĂ€ster och en lĂ„ngsiktig relation. Genom god service och kontinuerlig kommunikation skapas bra förutsĂ€ttningar. Företagets hantering och kommunikation vid felanmĂ€lningar bidrar till hur hyresgĂ€sten upplever företaget.

Syfte Att med hjalp av kritisk diskursanalys undersoka den politiska bloggenTeoriKritisk diskursanalysMetodKritisk diskursanalysResultatGenom vara analyser lyckas vi identifiera likheter och skillnader mellan EUkommissionaren Cecilia Malmstrom och komikern Magnus Betners bloggar. Ett liberalt forhallningssatt och ett gemensamt intresse i migrationsfragor ar vad de har gemensamt medan deras kommunikation i ovrigt skiljer sig pa alla plan. Analyserna visar hur politiska budskap kan kommuniceras pa olika satt..

Anoto Àr ett litet företag som, med hjÀlp av ett koncept bestÄende av en sÄ kallad digitalpenna och tillhörande papper vill etablera en global de facto standard för pappersbaserad digital kommunikation. Hur har Anoto gÄtt tillvÀga i sitt försök att etablera en de facto standard för pappersbaserad digital kommunikation? Syftet med uppsatsen Àr utföra en fallstudie av Anotos försök att etablera en de facto standard för pappersbaserad digital kommunikation. MÄlsÀttningen med fallstudien Àr att beskriva och analysera denna standardiseringsprocess. Vi har kommit till slutsatsen att för ett företag som Anoto kan ha en chans till standardsÀttning och att knyta allianser med stora internationella företag beror helt pÄ i vilken utstrÀckning de lyckats uppnÄ utvÀxling, skapa tydliga indirekta nÀtverkseffekter, bygga upp förvÀntningar för konceptet, samt koordinera nÀtverksanstrÀngningarna.

Inom vÄrden Àr kommunikation mellan vÄrdgivare och patient en stor del. Kommunikationsprocessen kan försvÄras dÄ man tillhör olika kulturer genom t.ex. nationalitet, kön eller socioekonomisk bakgrund. Fenomenet har studerats inom vÄrden tidigare, men studier med hörselvÄrdsperspektiv har inte pÄtrÀffats. Denna studie vill dÀrför undersöka hur audionomer ser pÄ kommunikation och de svÄrigheter som kan uppstÄ i ett patientmöte.Syftet med intervjustudien Àr att undersöka vilka kommunikationssvÄrigheter som kan uppstÄpÄ grund av kulturella skillnaderi audionomens möte med en patient. Studien inriktas Àven pÄ hur detta pÄverkar audionomens arbete och vilka strategier som anvÀnds för att hantera de svÄrigheter som uppstÄr.Intervjustudien Àr av kvalitativ karaktÀr och har transkriberats, tolkats och analyserats med hermeneutisk ansats.

AnvÀndningen av elektroniska kommunikationsmedel ökar stÀndigt och mÄnga organisationer byggersin verksamhet pÄ ett starkt informationsberoende. Verksamheterna har blivit allt mer informationsbaserade och informationsteknologin Àr en oumbÀrlig del för organisationers infrastrukturer. DÀrför Àr utgÄngspunkten för denna studie att utveckla ny kunskap om hur individer uppfattar effektiv kommunikation i en IT-intensiv organisation. Arbetet undersöker Àven aspekter som medverkar eller motverkar den upplevda effektiviteten vid anvÀndandet av e-post i IT-intensiva organisationer och hur e-post kombineras med andra kommunikationsverktyg för att uppnÄ önskad effektivitet. Den empiriska grunden till studien Àr en organisation, dÀr tio kvalitativa intervjuer gjorts.

Föreliggande uppsats undersöker hur kvinnor som utsatts för vÄld i en parrelation kan fÄ styrka och en chans till lÀkande genom kommunikation pÄ Internetforum med kvinnor i samma situation. Detta stÀller jag i relation till socialtjÀnsten och vÀlfÀrdssystemet dÀr jag undersöker hur kvinnor som utsatts för vÄld av en man i en parrelation uppfattar och upplever det bemötande de fÄr av samhÀllet.I uppsatsen lÀgger jag relationen mellan den hjÀlpsökande kvinnan och socialtjÀnsten i ett feministiskt och genusvetenskapligt perspektiv samt har fokus pÄ berÀttandets dynamiska och eventuellt lÀkande kraft för dessa kvinnor i forum..

Bakgrunden till litteraturöversikten Àr att bristande kommunikation mellan vÄrdpersonal Àr den vanligasteorsaken till att drygt etthundratusen personer i Sverige Ärligen drabbas av en vÄrdskada. Kommunikation Àrett centralt moment i vÄrden och innebÀr överförandet och delandet av information. Verbalkommunikation Àr mÄngfasetterad och Àr en fÀrdighet som sjuksköterskan skall besitta. Fokus förlitteraturöversikten Àr verbal kommunikation mellan sjuksköterskor i överrapportering av patienter mellanskift. Syftet med litteraturöversikten var att jÀmföra omvÄrdnadskonsekvenser av verbal kommunikationmellan sjuksköterskor.

Detta examensarbete har utförts pÄ SSAB- TunnplÄt i BorlÀnge under vÄrterminen 2004 och omfattar 10 veckors arbete.SSAB sköter idag sin kommunikation med distributionslagren via fax, telefon eller e-post. Eftersom detta Àr ett ganska tidskrÀvande kommunikationssÀtt, vill SSAB ha en smidigare och snabbare kommunikationslösning. Den lösning som SSAB vill ha Àr en extern Web-service-lösning för att upprÀtta en sÀker kommunikation med sina distributionslager.Parallellt med byggandet av Web-service-lösningen arbetades en förvaltningsmodell fram. Den beskriver hur förvaltningsorganisationen med dess rutiner kan se ut vid implementering av lösningen.För att skapa en sÀker förbindelse med Web-servicen skall en webbklient anvÀndas som i sin tur anropar en COM+ komponent. Detta för att kunna skicka med certifikatet ifrÄn webbklienten till webbservern dÀr Web-servicen ligger.