Bakgrund: MÄnga barn med autism har svÄra sociala och kommunikativa problem, vissa har Àven beteendeförÀndringar som skapar problem Àven för deras familjer. NÀr problemen blir sÄ stora att hela familjelivet pÄverkas vÀljer vissa förÀldrar att lÀmna sitt barn till personal pÄ barnboende för barn med funktionsnedsÀttning.Syfte: Syftet med förbÀttringsarbetet Àr att alla barn pÄ barnboendet ska ha en fungerande kommunikation, möjlighet till delaktighet i de aktiviteter som utförs pÄ barnboendet. Syftet med studien Àr att beskriva hur personalen pÄ barnboendet för barn med autism upplever om förbÀttringsarbetet har möjliggjort för barnen att anvÀnda kommunikationshjÀlpmedel och vara delaktiga pÄ barnboendet?Metod: FörbÀttringsarbetet har skett genom Organization Development (OD). Studien Àr en fallstudie dÀr OD metodiken beskrivs likvÀl som personalens upplevelser av förbÀttringsarbetet och utvecklingen i barnens kommunikation.

StÄhlgren, Johanna (2010) Handledarnas och lÀrarnas roller under bedömningsprocessen vid APU (Instructors and teachers functions during the process of rating at the workplace training) Skolutveckling och ledarskap, 180 hp, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med den hÀr undersökningen Àr att jag ska undersöka lÀrarnas och handledarnas roller under bedömningsprocessen av den arbetsplatsförlagda utbildningen (APU) pÄ Hotell och Restaurangprogrammet vid tre olika gymnasieskolor i VÀstra Götalands lÀn, samt hur deras kommunikation sker. Jag har valt att göra kvalitativa intervjuer med bÄde handledare ute pÄ arbetsplatser och yrkeslÀrare pÄ HR-programmet, eftersom jag dÄ kan fÄ sÄ utförliga svar som möjligt och att de fÄr chans att prata öppet om sina upplevelser och erfarenheter. I resultatdelen framkommer det att skolorna arbetar olika vid APU:n och att handledarna fÄr olika underlag ifrÄn skolorna om hur de ska bedöma eleverna. Men det har skett förÀndringar och ytterligare förÀndringar kommer att ske dÄ en bÀttre samverkan mellan skolorna i VÀstra Götaland Àr pÄ gÄng. Handledarnas och lÀrarnas syn pÄ kommunikationen vid APU skiljer sig ocksÄ Ät, dÄ handledarna saknar en bÀttre kommunikation.

Bakgrund: Tidigare studier har visat pÄ betydelsen av kommunikation, bÄde verbal och icke-verbal, i mötet med den lidande patienten. En mellanmÀnsklig relation bygger pÄ ett möte mellan mÀnniskor som inte Àr fast i sina roller, som sjuksköterska och patient. Det Àr bara genom mötet sjuksköterskan kan fÄ tillgÄng till patientens egentliga lidande, detta Àr nödvÀndigt för att kunna vÄrda, ge tröst och stöd. Syfte: Beskriva vilket stöd den lidande mÀnniskan/patienten pÄ sjukhus önskar av sjuksköterskan. Metod: Metoden som anvÀnts Àr en litteraturstudie med kvalitativ ansats, innehÄllsanalysen har gjorts med hjÀlp av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom sju olika kategorier, ge det lilla extra, vara medmÀnniska, se mina behov nÀr jag inte orkar, ge information som jag förstÄr, vara rÀdd om mitt förtroende, vÄga dela mitt lidande och lÀtta upp med humor..

SYFTE: Syftet med denna studie Àr att undersöka och skapaförstÄelse för hur klÀdkedjan Gina Tricotkommunicerar sitt CSR-arbete samt om intressenternas krav och den mediala uppmÀrksamheten kan varabidragande faktorer till det.METOD: Kvalitativ textanalys av Gina Tricot?s CSR-arbete pÄderas hemsida.SLUTSATSER: Gina Tricot?s strategier för CSR-kommunikationgrundar sig i viljan att göra sig legitima i samhÀllet, meden önskan att skapa trovÀrdighet och fÄ förtroende frÄnsina intressenter Àr detta ett sÀtt att möta mediernasgranskning. Detta sker genom ett samlat projekt pÄhemsidan kallat ?The Good Projcet?. .

PÄ intensivvÄrdsavdelningar för vuxna och prematura barn runt om i vÀrlden vÄrdas mÄnga mÀnniskor nedsövda, sederade eller av andra orsaker oförmögna att uttrycka sina behov via verbal kommunikation. I dessa specifika fall mÄste sjuksköterskan finna andra sÀtt att kommunicera med patienterna, oavsett Älder och sjukdomstillstÄnd. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vilka faktorer som hÀmmade eller stimulerade kommunikationen med patienter som inte kunde kommunicera verbalt. Studien genomfördes med en metod för systematiska litteraturöversikter och med en deduktiv ansats utifrÄn förutbestÀmda frÄgestÀllningar. FrÄgestÀllningarna fokuserar pÄ kommunikation med prematura barn och sederade/intuberade vuxna samt likheter och skillnader mellan de bÄda grupperna.

Problem Företag och organisationer tvingas idag att öppna upp sina innovationsprocesser för att kunna konkurrera med andra företag och vÀxa till en stark aktör pÄ marknaden. I de öppna innovationsprocesserna samarbetar organisationerna med externa parter inom olika ÀmnesomrÄden, detta Àr en process med nya arbetssÀtt dÀr nytÀnkande och kreativitet har stor betydelse.  I en sÄdan innovationsprocess stÀlls det höga krav pÄ en god kommunikation mellan ledare och övriga deltagare. Vi har dÀrför valt att studera öppna innovationsprojekt dÀr vi sÀrskilt tittat pÄ kommunikationen mellan ledare och projektgrupp.Syfte Syftet med denna studie Àr att ge en bild av kommunikationssÀtt som har betydelse mellan ledare och projektgrupp. Detta ligger till grund för att skapa riktlinjer för en god kommunikation inom öppna innovationsprojekt.Metod I denna studie anvÀnds en kvalitativ metod dÀr empirin har samlats in via intervjuer samt enkÀter.Slutsats Studien visar bland annat pÄ att det Àr viktigt att ledaren fungerar mer som en administrativ person Àn att den besitter en teknisk kompetens samt att den kan hÄlla mÄnga bollar i luften och kan vara kontaktskapande dÄ det gÀller att ledaren kan hÄlla ihop sin projektgrupp. Gemensamma mÄl Àr viktiga för projektgruppen för att alla ska ha nytta av varandra i nÀtverket.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka tvÄ företag med olika ÀgarförhÄllande och vinstintresse, för att se om de skiljer sig Ät avseende vad de prioriterar att kommunicera av sitt CSR-arbete till sina intressenter, samt vilka CSR-kategorier företagen vÀljer att arbeta med. VÄr avsikt Àr att undersöka om och hur ÀgarförhÄllande och vinstintresse kan bidra till att forma företagens CSR-strategier. OmrÄdet Àr intressant att undersöka dÄ ÀgarförhÄllande och vinstintresse som bidragande faktorer till att forma CSR-arbete och kommunikationen av detta Àr relativt outforskat..

Syftet med studien Àr att genom en deltagande observation pÄ Intersport i Falun City skapa förstÄelse för vilka faktorer som leder till att omsÀttningen hÀmmas. Vi har kommit fram till att det Àr kommunikationen och samarbetet som Àr de mest betydande faktorerna som pÄverkar omsÀttningen i butiken. Kundfokus och kunskap har Àven de en betydande roll men vi tror inte att den Àr lika stor. Vi anser att om kommunikation och samarbete förbÀttras kan personalen tillsammans behandla de problem som dyker upp och kundfokus och kunskapen följer med..

Bakgrund: Kejsarsnitt kan utföras bÄde som ett planerat respektive akut ingrepp. Allt flerkvinnor önskar genomgÄ planerat kejsarsnitt. En förlossning Àr en individuell upplevelse. Föratt sjuksköterskan ska kunna bemöta en kvinnlig patient pÄ bÀsta sÀtt, bör hon förstÄ kvinnansupplevelse i samband med kejsarsnitt.Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser i samband med kejsarsnitt.Metod: En litteraturstudie av vetenskapliga artiklar. Analys av resultatet inspirerades avinnehÄllsanalys.Resultat: UtifrÄn analysen skapades fyra huvudteman: kÀnslomÀssiga reaktioner, bemötande,kommunikation och delaktighet.

Eget arbete, fördjupningsnivÄ I Sjuksköterskeprogrammet.

Studien Àr en deltagande observation av kommunikativa mönster i matematikundervisning pÄ gymnasiet. Studien har det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrandet som teoretisk utgÄngspunkt. Materialet som samlades in bestÄr av fyra direkt efterföljande matematiklektioner i matematik 1b i en klass som observerats genom deltagande observation. Dessutom har materialet spelats in med videokamera och kompletterats med ljudinspelning, fÀltanteckningar och en lÀrarintervju.Studien fokuserar pÄ att synliggöra kommunikativa mönster och deras pÄverkan pÄ möjligheten för eleverna att kommunicera ett matematiskt innehÄll. Analysen utgÄr frÄn transkriberat material av samtal mellan lÀrare och elever i plenarundervisning.

NÀr mÀnniskor kommunicerar sÀnds bÄde medvetna och omedvetna signaler. Dessa signaler Àr socialt och kulturellt bundna och dÀrmed inget som mÀnniskor till vardags reflekterar över i möten inom den egna kulturgemenskapen. För vuxna andrasprÄksinlÀrare i Sverige kan det dÀremot vara svÄrt att fÄ syn pÄ de tysta, sociala konventioner som gÀller vid kommunikation, om dessa kunskaper inte belyses i undervisningen.Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka hur den tysta kommunikationen pÄverkar mÀnniskors möjligheter till samförstÄnd och möten över kulturgrÀnserna. Fokus har varit pÄ andrasprÄksinlÀrares förhÄllningssÀtt i samtal betrÀffande ögonkontakt, turtagning, intonation och avstÄnd till motparten.Tidigare forskning inom Àmnet svensk kommunikation Àr tÀmligen bristfÀllig. Stor vikt har fÀsts vid Allwoods och Dauns kulturbegrepp och deras tankar kring svenska kommunikationsmönster.Studien Àr kvalitativ och intervjuer har genomförts med fyra verksamma och behöriga lÀrare inom Sfi.Resultatet i studien visar att andrasprÄksinlÀrares kÀnnedom om svenska sociala koder Àr av nytta för vÀlfungerande kommunikation.

Vilken roll har kommunikationen i offentliga organisationer under tider av förÀndring? För att ta reda pÄ detta har vi valt att undersöka det förÀndringsarbete som Arbetsförmedlingen och FörsÀkringskassan genomfört de senaste Ären. De Àr tvÄ av Sveriges största myndigheter och har viktiga funktioner i vÀlfÀrdssamhÀllet. BÄda har genomgÄtt omfattande förÀndringar och varit hÄrt ansatta i media, bÄde innan och under respektive förÀndringsprocess. Vi har undersökt hur deras interna och externa kommunikation fungerat under förÀndringsarbetet.

Syfte: Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för och analysera hur kommunikation kan utgöra ett hjÀlpmedel vid radikal omorganisation i företag/organisation.Metod: I min undersökning har jag anvÀnt kvalitativ metod. Teoretisk data har samlats via böcker vilket i studien representerar sekundÀrdata. För att kunna samla information för empirin har jag anvÀnt intervjuer vilket i studien representeras av primÀrdata.Resultat & slutsats: För att göra en radikal omorganisation, drar jag slutsatsen att företag/organisation behöver utveckla sina kommunikativa fÀrdigheter att gÄ framÄt och göra en förÀndring. Speciellt nÀr kommunikationen i företag/organisation Àr dÄlig, finns det ett behov att engagerar personaler för förÀndring som ska hÀnda. Kommunikation spelar en central roll i omorganisationen, och fungera som ett verktyg för att hantera motstÄnd mot förÀndring och förbÀttra personalers engagemang pÄ arbetsplatsen.

Sammanfattning Titel: Dramaturgi och kommunikativ rationalitet ? nÄgot om professionella serviceföretags externa kommunikation Författare: Erik Tarras-Wahlberg Handledare: Maria Boklund och Anna Stafsudd Syfte: Att belysa professionella serviceföretags externa (kund)kommunikation, samt att ge ett par reflekterande kommentarer angÄende denna Metod: Enskild observation med en vÀl förankrad teoretisk referensram som utgÄngspunkt bÄde vid insamlingen, sorteringen och tolkningen av det empiriska materialet Teori:Socialkonstruktionistisk utgÄngspunkt med en goffmanbaserad dramaturgisk rollteori som referensram, en av denna anledning dramaturgisk syn pÄ Impression Management (IM) samt enintegrering av dramaturgi och Habermas teori om kommunikativ rationalitet Slutsatser: Uppsatsen pekar pÄ att professionella serviceföretag bör beakta den sociala dominansens betydelse vid kundkommunikation. Kommunikationen bör ses som en sammanhÀngande enhet, dÀr de enskilda delarna skapar ett helhetsintryck. Behovet av förberedelse, noggrannhet, detaljer etc, poÀngteras, dÀr den faktiska utformningen i alla avseenden bör vara underlagd en intrycksbaserad (och dÀrmed dramaturgisk) styrning. Det handlar om att behÀrska och upprÀtthÄlla definitionen av situationen och det argumenteras för att ?massmöten? i en inledande kundkontakt kan vara ett lÀmpligt forum för detta.