Livsmedelsinspektörernas arbetsuppgift Àr att kontrollera att lagen om hantering av livsmedel efterföljs av restaurangÀgare. För att göra detta krÀvs ett gott samarbete med en effektiv kommunikation. Syftet med denna studie Àr att analysera hur kommunikationen upplevs mellan livsmedelsinspektörer och restaurangÀgare. Vilka hinder förekommer vid kommunikationen mellan livsmedelsinspektörer och restaurangÀgare samt vad som kan förbÀttras? Den metod som anvÀnds inför denna studie Àr intervjumetodik med analysformen öppna men strukturerade intervjuer.

Bakgrund: The Standish Group, CompTI, (Computing Technology Industry Association) och Good ? to ? great visade i sina studier att de frÀmsta faktorerna för ett lyckat IT-projekt handlar om att bjuda in aktörerna i utvecklingsarbetet, förbÀttra kommunikationen mellan berörda parter samt att anvÀnda rÀtt personal pÄ rÀtt plats. Detta medför att konsulten mÄste inneha en mellanmÀnsklig kunskap för att kunna förtydliga den kommunikation som uppstÄr vid interaktionen med anvÀndaren. Syfte: Att undersöka vilka mellanmÀnskliga kommunikationskunskaper yrkesverksamma systemvetare inom konsultbranschen upplever sig sakna och möjligtvis behöva efter avslutade studier i systemvetenskap.Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats baserad pÄ fem intervjuer. Materialet har transkriberats, kodats och strukturerats enligt beskriven bearbetningsmetoden.Resultat: I resultatet framkom det tvÄ olika kategorier; viktiga aspekter och avsaknad av kunskaper.Slutsatser: Denna studie pÄvisar att konsulter saknar kunskaper inom mellanmÀnsklig kommunikation efter avslutade studier frÄn olika systemvetenskapliga program i Sverige.

Syftet med denna uppsats Àr att, pÄ Företag X, undersöka arbetsledarnas upplevelse av kommunikationen mellan arbetsledarna och medarbetarna samt att undersöka hur arbetsledarna upplever att medarbetarna motiveras och hur arbetsledarna motiverar sig sjÀlva.Faktorer som undersöks mer ingÄende Àr arbetsledarnas upplevelse av:hur uppÄtriktad kommunikation frÀmjasatt kommunicera impopulÀra budskapeventuella hinder i kommunikationenickeverbal kommunikationhur feedback fungeraratt skapa mÄl för motivationövriga sÀtt att skapa motivationarbetsledarnas sÀtt att motivera sig sjÀlvaFrÄgestÀllningarna Àr följande:Hur upplever arbetsledarna kommunikationen mellan arbetsledarna och medarbetarna?Vilka eventuella hinder upplever arbetsledarna för kommunikationen?Hur upplever arbetsledarna att medarbetarna motiveras?Hur motiverar arbetsledarna sig sjÀlva?Undersökningen Àr kvalitativ och intervjuer har anvÀnts för att samla in empiri. Sex intervjuer har genomförts med arbetsledare pÄ Företag X.VÄrt resultat och analys visar att arbetsledarna beskriver att de har för avsikt att frÀmja uppÄtriktad kommunikation för att minska ryktesspridning och ŽgnÀllŽ/klagomÄl. De beskriver att de informerar impopulÀra budskap pÄ ett genomtÀnkt sÀtt genom att informera tydligt i mindre grupper. Arbetsledarna beskriver vissa hinder i kommunikationen sÄ som att de inte utbildats i kommunikation och attityd bÄde deras egen och medarbetarnas.

Det finns idag ett antal kommunikationskanaler för tandlĂ€kare och tandtekniker att anvĂ€nda sig av i deras dagliga arbete med varandra. FörutsĂ€ttningarna Ă€r stora för att kommunikationen skall fungera effektivt mellan tandlĂ€kare och tandtekniker. En tydlig och effektiv kommunikation Ă€r ett mĂ„ste om tandteknikern skall kunna tillverka ersĂ€ttningar av god kvalitet. MĂ„nga tandtekniker Ă€r ofta missnöjda med den information som arbetsordern tillhandahĂ„ller. Även om kommunikationen mellan tandlĂ€kare och tandtekniker har blivit bĂ€ttre och att tandteknikern har fĂ„tt en mer jĂ€mbördig status med tandlĂ€karen sĂ„ kvarstĂ„r fortfarande brister i kommunikationen. NĂ„gra av frĂ„gorna som uppstĂ„r Ă€r: Vad kan man göra för att fĂ„ tandvĂ„rdsteamet att förstĂ„, att effektivare arbetsrutiner leder till avsevĂ€rt förbĂ€ttrad kommunikation? Kan man standardisera arbetsordern pĂ„ nĂ„got sĂ€tt, och att detta tillsammans med en bra undervisning pĂ„ tandvĂ„rdshögskolorna, leder till förbĂ€ttrad kommunikation? Syftet med studien Ă€r att ta reda pĂ„ hur kommunikationen mellan tandlĂ€kare och tandtekniker Ă€r, frĂ„n tandteknikers synvinkel med fokus pĂ„ arbetsordern.

Titel: Riksdagspartiernas kommunikation pÄ Facebook.Författare: Kristin Claréus WÀstlund, Jakob SÀw, Klara SchÄltz Bodinson.Handledare: Nicklas HÄkansson.Kurs: Examensarbete i Media- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistikoch kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2014.Syfte: Syftet med studien Àr att systematiskt analysera hur de politiska partierna kommunicerar pÄ Facebook.Sidantal: 53Metod: Kvantitativ innehÄllsanalys.Material: Studien undersöker riksdagspartiernas publicerade inlÀgg pÄ Facebook under de tre sista veckorna innan riksdagsvalet Är 2014.Huvudresultat: Studiens resultat visar att kanalen Facebooks anvÀndning för politisk kommunikation Àr under utveckling. Medan samtliga svenska riksdagspartier Àr aktiva pÄ kanalen sÄ differentierar sig sÀttet det faktiska bruket. De mest frekventa publiceringarna innehÄller text ihop med bild eller video och framförallt syftar de till att sakpolitiskt informeraeller kampanjuppdatera. Vidare konstateras att Facebook anvÀnds fristÄende frÄn de traditionella massmedierna och vid lÀnkning sker det framförallt till andra sociala medier.Kanalen nyttjas flitigast bland de mindre partierna exempelvis Miljöpartier och Folkpartiet men nÀr det kommer till att anvÀnda kanalens interaktiva funktioner för relationsarbete sÀrskiljer sig partierna. DÄ gÄr det istÀllet att se att de bland somliga partier finns en strÀvan att interagera med sina publiker medan samspelet helt exkluderas hos andra.

Sjuksköterskan har ett ansvar att stödja anhöriga till patienter i palliativ vÄrd dÄ det Àr betydelsefullt för att de skall kunna medverka i och förstÄ den vÄrdande situationen. Varje möte Àr unikt och det krÀvs en anpassningsbarhet och en fungerande kommunikation. Kommunikationen mellan sjuksköterskan och anhöriga leder till tolerans, samverkan och tillfredsstÀllande av behov. Syftet med studien var att beskriva möten mellan sjuksköterskor och anhöriga till patienter i palliativ vÄrd. Metoden som har anvÀnts var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Syftet med uppsatsen ?r att bidra till den historiska slavistiken genom att skapa och utv?rdera en modell baserad p? maskininl?rning f?r handskriftsigenk?nning av halvuncial ?stslavisk handskrift samt att utv?rdera hur den data som produceras genom automatisk handskriftsigenk?nning (HTR) kan anv?ndas f?r att komplettera mer traditionella metoder. Uppsatsen ?r teoretiskt grundad i utvecklingen av textkritisk metod och teori sedan 1800-talet och s?rskilt relationen mellan kopia och text som diskuterats av b?de f?respr?kare f?r och kritiker av den genealogiska metoden. Likv?l som att den medeltida kopian av en historisk text ?r ett medium mellan forskaren och det utforskade, kan den elektroniska kopian och dess transkription ses som ytterligare mellanh?nder.

VÄrt syfte med denna studie Àr att belysa förskolebarns kommunikation, samarbete, motivation och deras uppfattning om vad de lÀr sig. Detta har vi undersökt ur ett sociokulturellt perspektiv pÄ vÄr litteraturbakgrund och sedan kopplat till observationer med efterföljande intervjuer. Vi har bearbetat vÄrt insamlade material genom att kategorisera olika sÀtt att interagera. LitteraturgenomgÄngen visar att det Àr en fördel att anvÀnda datorn tillsammans med andra, vilket vi ocksÄ sett i vÄr undersökning. Barnens konstanta sprÄkande för att förklara och beskriva vad de ser pÄ datorskÀrmen stimulerar sprÄkutvecklingen och fÄr dem att reflektera över sitt eget lÀrande..

Denna studie handlar om sprÄkets betydelse för barnets sociala integration i förskolan. Idag Àr förskolan en verksamhet riktad till alla barn. Institutionerna för barn med funktionshinder lades ner pÄ 70-talet och barn med funktionshinder integreras sedan dess i befintlig barnomsorg, som idag benÀmns förskola. Flertalet av barnen som har ett funktionshinder har ocksÄ problem med talet. Det kan bero pÄ olika saker, till exempel specifik sprÄkstörning, utvecklingsstörning, grava rörelsehinder, medfödda eller förvÀrvade hjÀrnskador, autism, Asperger, ADHD eller hörselnedsÀttning/dövhet (Heister Trygg, 2003).

Svensk titel: Att vara eller inte vara delaktig? Medarbetares delaktighet i en offentlig organisations budgetprocessFörfattare: Mette Eriksson och Sofia MÄrtenssonFÀrdigstÀlld: 2013-05-21Uppsats nivÄ: Kandidatuppsats i verksamhetsstyrningHandledare: Titti EliassonNyckelord: Delaktighet, Motivation, Kommunikation, ArbetsprestationSyfte: Syfte med vÄr studie Àr att skapa en förstÄelse för vad medarbetares delaktighet kan leda till i en budgetprocess inom en offentlig organisations olika nivÄer. FrÄgestÀllning: Vad kan medarbetares delaktighet i en budgetprocess leda till?Metod: För att besvara frÄgestÀllningen har en kvalitativ undersökning genomförts med en abduktiv ansats. PrimÀrdata har samlats in genom personliga intervjuer med respondenter inom Halmstad kommun.Resultat: Resultatet visar att medarbetares delaktighet i budgetprocessen leder till positiv motivation, god kommunikation och förbÀttrade arbetsprestationer.

Palliativ omvÄrdnad Àr nÄgot de flesta sjuksköterskor kommer i kontakt med under sitt yrkesverksamma liv. Syftet med litteraturstudien var att belysa upplevelser i omvÄrdnaden ur ett patientperspektiv.  Nio artiklar valdes för granskning, ur artiklarnas resultat framkom sex teman: Upplevelser av; omvÄrdnadsrelationer, kommunikation och information, vÄrdmiljön, symtomkontroll, tillgÀnglighet och sjÀlvbestÀmmande. I resultatet framkom att en förtroendefull relation och kommunikation skapade god omvÄrdnad. Brister i kommunikationen kunde Àven förekomma. En bra sjuksköterska upplevdes som nÄgon som lyssnade och hade bred kunskap.

I det ha?r examensarbetet underso?ktes hur biblioteksbeso?kare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfo?rdes ett designpedagogiskt projekt pa? Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Da?r erbjo?ds beso?karna att delta i formgivningen av en bordsduk.

I det ha?r examensarbetet underso?ktes hur biblioteksbeso?kare kan delta i en kollektiv designprocess. Under tre dagar genomfo?rdes ett designpedagogiskt projekt pa? Dieselverkstadens bibliotek i Sickla, Stockholm. Da?r erbjo?ds beso?karna att delta i formgivningen av en bordsduk.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera vad som kan leda till konflikt i beslutsprocesser.En kvalitativ undersökning har gjorts av en fallstudie, rekryteringen av rektor vid Lunds universitet 2002. Den kvalitativa metoden valdes för att möjliggöra en djupare förstÄelse för processen. Risken med en sÄdan djupstudie var att intressanta infallsvinklar kunde försvinna. DÀrför valdes en bred teoretisk referensram för analysen.TvÄ grundlÀggande orsaker till konflikt i beslutsprocesser i professionella byrÄkratier har identifierats. För det första ser vi att ökat inflytande frÄn nÀringslivet i sig inte Àr nÄgon större orsak till konflikt utan att det Àr centraliseringen av makten i beslutsprocesser i starkt decentraliserade organisationer som leder till konflikt.

I lÀroplanen för förskolan lyfts bemötandet med förÀldrar fram, att oavsett hur omstÀndigheterna ser ut nÀr barnen blir lÀmnade och hÀmtade pÄ förskolan sÄ ska pedagogen bemöta förÀldern pÄ ett vÀlkomnande sÀtt Lpfö 98 (skolverket 2010). VÄrt syfte med studien Àr att ge en bild av kommunikationen mellan pedagoger och förÀldrar pÄ en mÄngkulturell förskola nÀr den verbala kommunikationen Àr begrÀnsad. Studien omfattar tre frÄgestÀllningar och dessa Àr; vad pedagoger och förÀldrar samtalar om, hur informationsutbytet ser ut för att förÀldrar ska förstÄ den, samt vilka kommunikationssÀtt som anvÀnds i mötet under lÀmning och hÀmtning av barn pÄ förskolan..