Klamydia har ökat de sex senaste åren, vilket kan inverka negativt på flickor förutsättningar för att bli fertila senare i livet. Inriktningen på uppsatsen är ungdomars kunskaper och inställning till kondomanvändning och klamydia. Föresatsen var att även få en överblick av det förebyggande arbete som redan pågår i samhället. Sammantaget var avsikten att undersöka om ungdomarnas kunskaper är tillräckliga, varifrån kommer deras kunskaper och även inställning till kondomanvändning samt vilka faktorer påverkar att kondomen används.En kvantitativ studie har genomförts på två olika ungdomsmottagningar. Resultaten visar att ungdomar har kunskaper om kondomanvändning och klamydia och att det är många olika faktorer som påverkar att kondomen inte används.

Kommunikation finns alltid närvarande i mellanmänskliga möten. Afasi innebär att språkförmågan är nedsatt på flera sätt och kan påverka hörförståelse, läsning, muntlig kommunikation, språk och skrivande. Personer med afasi är en sårbar grupp och svårigheter att kommunicera har en betydande påverkan på deras livskvalitet, varför ökad förståelse är viktig. Syftet med studien var att beskriva upplevelsen av kommunikation hos personer med afasi. Den systematiska litteratursökningen resulterade i nio vetenskapliga studier som kvalitetsgranskades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010, Lpfö 2011) ger förskollärarna det övergripande pedagogiska ansvaret i verksamheten. Detta medförde att jag valde att intervjua fyra förskollärare för att få svar på hur de använder sig av barnsamtal. Mitt syfte var att beskriva hur pedagoger uppfattar och använder samtal i arbetet med barnen i förskolan. De tre frågeställningarna som jag sökte svar på var; Vad ser pedagogerna inom förskolan som grundläggande vid barnsamtal? Varför är barnsamtal viktiga? Vem gynnas av barnsamtal? Studien utgår från en kvalitativ forskningsansats och jag har använt mig av intervjuer som informationshämtande metod.

Fokus för ledarskapsforskningen har under det senaste århundradet genomgått en rad förändringar. Sedan början av 1900-talet har man intresserat sig för olika aspekter i ledarskapets utformning. Idag fokuserar forskningen på det situationsanpassade ledarskapet, det vill säga att det inte finns ett bästa sätt att leda, utan att det är omständigheterna som avgör hur ledarskapet skall utformas. Organisationer befinner sig enligt Alvesson (2009) i ständig förändring. För att en organisation ska vara effektiv är det av avgörande vikt att ledningen är villig att implementera förändringar och planera för dem.

Rapporten grundar sig på en delmängd av ett projekt som utfördes åt uppdragsgivaren SocialWorks. Projektet innefattade bland annat att arbeta mot externa webbtjänster.Genom webbtjänster kan webbaserade datorprogram kommunicera och skicka data till varandra. Då en webbtjänst nyttjas behöver utvecklaren sätta sig in i API:et för webbtjänsten. Denna rapport tar upp ett antal problem som kan uppstå vid användandet av en sådan webbtjänst och hur dessa problem kan lösas genom att skapa ett mellanlager i form av en serviceklass. Alla API-anrop ska gå genom serviceklassen och därmed behöver kodförändringar endast göras i serviceklassen ifall API:et förändras.Som ett resultat av arbetet togs en serviceklass fram som underlättar användningen av Facebooks Graph API tillsammans med PHP-ramverket Zend Framework.

 Ingen ledarskapsmodell kan på egen hand representera en fulländadledarstil. Olika ledarstilar passar bättre, eller sämre, in i olikasammanhang. Vilka egenskaper en chef bör besitta, är något som bådechefer och medarbetare har synpunkter kring. Syftet med studien var attundersöka vad som uppfattas vara bra respektive dåliga egenskaper hosen ledare utifrån ett chef- och medarbetarperspektiv. Kvalitativaintervjuer genomfördes med sex anställda inom olika yrken/befattning.Intervjuerna var halvstrukturerade och bearbetades med hjälp avinduktiv tematisk analys.

På logistikföretag är det viktigt att de anställda är väl informerade för att de ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett korrekt sätt och få fram godset i tid. Studiens syfte är att undersöka hur kommunikationen mellan ledningen och nattchaufförerna på logistikföretag ser ut. Vi har i vår undersökning valt att studera kommunikationskanaler, vertikal och horisontell kommunikation, informell och formell kommunikation, organisationskultur och kommunikationsproblem. Vi har avgränsat studien till att innefatta nattchaufförerna på företaget och deras upplevelser kring kommunikation. Till analysen har vi tagit fram en modell som kallas kommunikationszoner för att beskriva olika skeden som karaktäriseras av olika sätt som nattchaufförerna kan kommunicera på.

Språket är en del av människan och utan ett utvecklat språk kan vi inte kommunicera med omgivningen. Hos barn i förskoleåldern är utvecklingstempot högt och barnets mottaglighet och motivation till att lära lägger grunden för ytterligare lärande (Eriksen Hagtvet, 2004). Syftet med studien är att se hur pedagoger arbetar med barn i ålder 1-3 år för att stimulera deras språkutveckling. Vi utgick ifrån följande frågeställningar:Hur kommunicerar pedagoger med barn för att utveckla deras språkliga medvetenhet?Hur använder sig pedagoger av språket för att stimulera barns språkutveckling?Hur skapar pedagogerna en stimulerande språkmiljö?För att svar på dessa frågeställningar så gjorde vi observationer på pedagoger i förskolan.

Denna rapport redogör för skapandet av varumärket Deco Retro. Samt den tillhörandedesignprocessen för att skapa en visuell identitet och profil för varumärket. VarumärketDeco Retro togs fram som ett undervarumärke till Kitsch Sweden AB som behövde ettvarumärke som passade deras nuvarande och framtida produkter. Deco Retro ska bidra meden stärkt identitet och värde för de produkter som ska säljas under varumärket. Designarbetetkring varumärket strävade framförallt efter att kommunicera den idé, identitet och de värdensom under projektet tagits fram för varumärket, samtidigt som det ska ha bidragit med enestetiskt tilltalande grafisk design.

Syftet med undersökningen var att undersöka klassrumsinteraktionen i två sjundeklasser med elever med blandade språkbakgrunder. Undersökningen innehåller ett undervisningsförsök där eleverna i smågrupper skulle omsätta innehållet i en faktatext till en bild. Genom observationer, bandinspelningar och intervjuer undersöktes kommunikationen i smågrupperna. Bilder samlades in och analyserades. Det visade sig att klassruminteraktionen mestadels var monologisk men med en strävan från lärarens sida att få eleverna mer delaktiga. Kommunikationsmönstret skilde sig åt mellan grupperna, några diskuterade mycket medan andra ritade under tystnad.

Jag har genomfört ett examensarbete i ämnet informationsdesign med inriktning textdesign, i samarbete med Eskilstuna Kommunfastigheter AB. Syftet med detta var att komma fram till en eller flera lämpliga informationskanaler att kommunicera gentemot målgruppen nyinflyttade studenter, och därefter producera ett informationsmaterial som passar i den valda informationskanalen. Informationen som EskilstunaKommunfastigheter ville nå ut med var att informera om sig själva, och de möjligheter de erbjuder studenter, vilket kortfattat har utgjort innehållet i informationsmaterialet. Jag har använt mig av både kvantitativ metod (genom en enkätundersökning) samt kvalitativ metod (genomutprovningar) vid genomförandet av informationsmaterialet.Jag kom fram till att den informationskanal som nyinflyttade studenter föredrar är internet, och på andra plats direktutskick från Eskilstuna Kommunfastigheter. Således har jag producerat ett informationsmaterial, i form av en tidning, som bör läggas på webben, men som också kan användas som direktutskick till målgruppen..

Syftet med denna studie var att fördjupa våra kunskaper i hur interaktionen mellan pedagogen och eleverna bidrar till att skapa kön i samlingen. Vårt fokus har varit på pedagogens bemötande av barnen och hur flickor och pojkar kommunicerar i samlingen. Empirin samlades in med hjälp av kvalitativa observationer i en skolklass, årskurs ett, och en förskoleklass. I vårt resultat framgår det hur pojkar får mer utrymme i samlingen och flickor har mer tålamod att vänta på sin tur. Det visade sig även att pojkarna hade djupare samtal med pedagogerna och fick fler följdfrågor än vad flickorna fick.

År 2000 infördes lagen om väjningsplikt i Sverige. I samband med att lagen infördes minskade antalet obevakade övergångsställen i Sverige med cirka 15-20 procent. De kommuner som tog bort obevakade övergångsställen använde främst material från Vägverkets kampanj Zkona Zebrafolket för att informera invånarna.År 2009 beslutade Eskilstuna kommun att ta bort majoriteten av de obevakade övergångsställena i centrala Eskilstuna. I detta examensarbete har retoriska analyser genomförts på tre tidningsannonser från kampanjen Zkona Zebrafolket. Utifrån teorier om hur grafisk form kan väcka mottagarens uppmärksamhet samt om hur information kan anpassas till en heterogen målgrupp har ett annonsförslag tagits fram.

Vi undrade hur arbetsprocessen för att översätta ett företags identitet till en grafisk identitet såg ut och vad som krävdes för att den skulle kommunicera det företaget ville. För att kunna göra detta gjorde vi en teoretisk del och en praktisk del. Den teoretiska delen baserades på litteraturstudier samt intervjuer. Denna information blev grunden till den praktiska del som bestod av en kommunikativ plattform och en grafisk manual till företaget. Genom att arbeta oss genom hela processen kom vi fram till att det viktigaste för att skapa en bra visuell identitet var att skaffa sig kunskap om företaget, vad dom ville förmedla och hur konkurrenssituationen såg ut.

Genom att föra samman människor med olika bakgrund och utbildning kan åtskilliga idéer skapas, nya metoder utvecklas och mer kreativa och originella designlösningar produceras. Baksidan är, att ju fler olika människor med olika bakgrund som är involverade i ett projekt desto svårare blir det att kommunicera inom gruppen av olika individer och svårare att komma vidare i en design- och utvecklingsprocess. Vi har under våren deltagit som en del i ett större programvaruutvecklingsprojekt och skapat och använt oss av flera olika designartefakter som medel för att främja samarbete, kommunikation och designarbetet av den produkt vi utvecklade. I denna uppsats beskriver vi hur dessa designartefakter har kommit till, förändrats och hur de har påverkat oss och vårt designarbete. Syftet med uppsatsen är att visa på vilket sätt man kan integrera metoder från olika discipliner i ett programvaruutvecklingsprojekt och framförallt hur arbetet med, och kring designartefakter spelar en viktig roll i utvecklingen av en produkt..