I denna komparativa analys av den interpersonella nivån jämförs Polisens och Arbetsmiljöverkets kommunikation med allmänheten på Facebook. Analysen har som syfte att undersöka hur de två myndigheterna försöker förlika sig med Facebookanvändarna och skapa relationer genom språket. Utgångsunkten för analysen och jämförelsen är att myndigheter verkar ha svårt att anpassa sitt språk på Facebook eftersom myndigheter är en offentlig verksamhet medan Facebook är en verksamhet som främst är privat. Resultatet visar att Polisen och Arbetsmiljöverket har olika strategier för att kommunicera på Facebook och att Arbetsmiljöverket har kommit längre i sin anpassning till idén om webb 2.0. Polisen utövar mer kontroll på vilket sätt Facebookanvändare kan interagera med dem.

SyfteStudiens syfte är att få kunskap om hur ungdomar som får någon form av särskilt stöd i no-ämnena, upplever skolans stödinsatser. Studien söker svar på följande frågor:? Vilket särskilt stöd upplever elever i år 9 i grundskolan att de får i no-ämnena?? Vilka fördelar och nackdelar ser eleverna med det särskilda stödet i no-ämnena?? Hur kan skolan tillvarata elevernas eventuella önskningar för att bättre kunna tillgodose deras behov?Metod Studien bygger på en kvalitativ metod där halvstrukturerade samtalsintervjuer har använts. Sju grundskoleelever i år 9 har bidragit med sina upplevelser, sina livsvärldar. Studien har genomförts med utgångspunkt i en fenomenologisk livsvärldsansats.Resultat Eleverna i studien gör ingen distinkt skillnad på stöd och särskilt stöd.

Det är en stor manlig dominans inom ledarpositioner i idrotten och många kvinnliga idrottare på befinner sig i en miljö med endast manliga tränare och ledare. För en elitidrottare är utveckling och prestation en väldigt viktig del i vardagen och för att komma dit krävs bra kommunikation med tränare och ledare. Syftet med studien är att få en djupare förståelse och utveckla kunskap om hur kvinnliga elitidrottares lärande påverkas av att endast kommunicera med manliga ledare. Studien är kvalitativ med en hermeneutisk ansats och materialet består av telefonintervjuer med fem elitidrottare inom Svenska skidförbundet. Tolkningen av materialet är gjord med hjälp av Illeris lärandeteori och ur ett sociokulturellt perspektiv.

Vid större olyckor och kriser kan Försvarsmaktens helikoptrar nyttjas för bland annat sjukvårds-, transport-,släck-, flygräddnings- och sjöräddningsuppdrag. Sedan 2010 är Rakel det kommunikationssystem som används av de så kallade blåljusorganisationerna (Polis, Räddningstjänst, Ambulans, etc) samt vid krisledning i Sverige. I och med införandet av Rakel tappade Försvarsmaktens helikoptrar förmågan att kunna kommunicera och samverka effektivt vid olyckor och kriser med blåljusorganisationerna. Rakel är operativt i Försvarsmakten och Helikopterflottiljen men systemet finns inte att tillgå i helikoptrarna där behovet är störst.Målet med detta examensarbete var att ta fram ett tekniskt och taktiskt underlag för att undersöka om det är möjligt att installera Rakelsystemet i Försvarsmaktens helikoptrar och undersöka behovsbilden av Rakel vid insatser av civil karaktär..

Organisationskultur har länge varit föremål för en mängd studier då den anses ha en stor påverkan på organisationerna. En organisations värderingar är en del av dess kultur och värderingarna sägs ha många positiva effekter på organisationen. Organisationsvärderingar hjälper organisationens medarbetare i deras handlande och det är därför möjligt att styra organisationen och dess agerande genom värderingarna. Organisationsvärderingarna kan också bidra till att göra organisationen mer effektiv på så sätt att de gör att alla i organisationen fokuserar på rätt saker, vilket i sin tur leder till goda resultat. En förutsättning för att detta ska ske är att organisationens medarbetare känner till värderingarna och för att de ska göra det så måste värderingarna kommuniceras till dem.

Syftet med studien är att undersöka vad som upplevs som förutsättningarna för intern kommunikation uppåt i en organisation, från medarbetare till närmsta chef, samt på vilka olika sätt medarbetarna själva kommunicerar med sin chef.  I studien söks svaren på frågeställningarna; Hur ser förutsättningarna ut för kommunikation från medarbetare till chef? Vilka kanaler använder medarbetarna för att kommunicera till chefen? En kvalitativ metod har används, där det empiriska materialet samlats in med hjälp av sex stycken semistrukturerade intervjuer. Genom arbetsprocessen har en hermeneutisk tolkning gjorts av empirin. Resultatet visar på att en liten organisation, samt en lyhörd och synlig chef, är förutsättningar för en god intern kommunikation, från medarbetare till närmsta chef. Kommunikationskanaler som används för en kommunikation till chefen är bland annat mejl, möten, personliga samtal och medarbetarsamtal..

Palliativ vård bedrivs på alla vårdinrättningar i Sverige. Vi ville med denna studie belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan bedömning och värdering av smärta hos patienter som är döende. Vår avsikt var att uppmärksamma hur viktigt det är att sjuksköterskan gör en korrekt bedömning av smärta. Alla patienter förtjänar att dö smärtfria. Syftet med studien var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans bedömning av smärta i den palliativa vården.

I arbetet mot en hållbar stadsutveckling läggs idag allt större fokus på lokalt agerande och att informera om och uppmuntra en allmän miljömedvetenhet. Denna uppsats behandlar ämnesområdet miljöinformation och beskriver hur detta kan användas som ett verktyg för kunskapsutveckling, attitydförändring och vidare ett aktivt deltagande i den hållbara utvecklingen. Enligt teorier bör miljöinformation formas utifrån mottagarnas behov och situation för ökade förutsättningar att nå ut med miljöbudskap. Miljöinformationen i denna uppsats fokuserar på Lomma Hamns miljöprogram och vi har tagit fram metoderna miljöbarometer, broschyr och miljödag för att förmedla detta till invånarna i Lomma Hamn. Metoderna grundas på en kombination av teorier, enkätundersökningar och dialoger förda med invånarna i Lomma Hamn.

Den här undersökningen belyser hur Norrköpings Auktionsverks image ser ut och vad som kan göras för att deras grafiska profil ska överensstämma bättre med den. Genom att skicka ut en enkät till auktionsverkets kunder samlades åsikter och attityder kring företaget och deras nuvarande grafiska profil. Utifrån enkäten kunde man utläsa att kunderna förknippar Norrköpings Auktionsverk med professionalitet, tradition, seriositet samt förtroendeingivning. Många tyckte dock att logotypen kunde utvecklas till något mer än bara typografi och att man tydligare borde visa att man arbetar med äldre och antika föremål. Idag använder sig företaget av en logotyp utformad på 1990- talet, som innehåller företagsnamnet skrivet i en vinröd färg, samt ett horisontellt streck som löper längs textens överkant.

?Vad genererar närvaron i sociala medier för svenska kollektivtrafikbolags vardagsverksamhet och hur kan de användas vid en kris??Syftet med uppsatsen är att belysa problematiken med att kollektivtrafikbolag i Sverige idag inte tar tillvara på möjligheterna med sociala medier. Vi ser ett behov att belysa fördelarna och nackdelarna i samband med användningen av Facebook och Twitter för kollektivtrafikbolag. Studien syftar till att visa att sociala medier är en bra kommunikationskanal som även blir användbar vid en krissituation. Uppsatsen syftar till att förmedla de fördelar som interaktion via sociala medier innebär i vardagsverksamheten och vid en kris.Uppsatsprocessen genomfördes kvalitativt och en induktiv ansats tillämpades.

Sociala medier är idag, framförallt i Sverige, ett utbrett sätt att kommunicera såväl det privata livet som den egna världsbilden. Allt vanligare blir det att på dessa medier diskutera politik och länka artiklar, bilder samt filmer för att stärka sina politiska åsikter. Studiens syfte är att jämföra om den politiska diskursen skiljer sig mellan s.k. face to face-situation samt på sociala medier, i detta fall Twitter. Med hjälp av intervjuer samt textanalys av twitterflöden har denna undersökning sökt få ökade kunskaper med hänsyn till diskursteorier byggda på en socialkonstruktionistisk syn med anti-essentialistiska inslag.

Bakgrund: I grundskolans läroplan synliggörs tydligt att eleven i matematikundervisningen skall utveckla olika förmågor och att dessa är centrala. En av dessa är kommunikationsförmågan, som är särskilt betydelsefull genom att den sammanlänkas till alla de övriga, såsom de som gäller representation, resonemang och problemlösning. Av denna anledning har kommunikationsförmågan i matematik och medvetenheten kring och utvecklingen av denna hos lärare och elever undersökts i denna studie. En grundförutsättning är att individuell färdighetsträning i lärobok är otillräckligt. Elever bör tidigt få möjlighet till exempelvis arbete i grupp med ett matematiskt problem, då de i tal och skrift kommunicerar matematiska begrepp och metoder.

Det finns mycket tidigare forskning och litteratur om hur design som kommunikationsmedel kan tilla?mpas i praktiken, ba?de genom estetisk och strategisk design. Da?remot framga?r inte huruvida tilla?mpningen av design som kommunikationsmedel a?r branschspecifik eller generellt ga?llande fo?r fo?retag oavsett bransch. Fo?retag kan nyttja design som ett kommunikationsmedel fo?r att kommunicera sin varuma?rkesidentitet till konsumenterna sa? att deras syn pa? imagen blir liksta?lld med identiteten.

Vårt mål har varit, i enlighet med läroplanens kursmål, att genom problemlösning i grupp ge elever möjlighet att på olika sätt kommunicera matematiska idéer och tankesätt. Under fyra veckor utförde vi vårt arbete i två parallella klasser som läste kursen matematik C på Komvux i Luleå. Grupperna fick arbeta enligt en modell där den kommunikativa biten betonades starkt, i såväl problemlösningen som redovisningen. Med stöd av våra egna observationer och elevernas utvärderingar vill vi påstå att det matematiska problemet och dess lösning får en bättre belysning om eleverna tillsammans i grupp diskuterar lösningarna än om man löst problemet på egen hand. Av undersökningen framgår att enskilda elever bidrar med lösningar av olika matematiska kvaliteter.

Syftet med mitt arbete var att belysa hur pedagogerna definierar avvikelse och normalitet i förskolan, samt vilken syn förskollärarna har på det enskilda barnet och hur det kommer till uttryck i utvecklingssamtalet. Metoden som jag har valt och använde i undersökningen är kvalitativa intervjuer med fem förskollärare från fem olika förskolor i södra Skåne. Jag har spelat in intervjuerna och där-efter transkriberat dem. Det insamlade materialet har jag analyserat utifrån ett kritiskt utvecklingspsykologiskt perspektiv med koppling till pedagogisk- och specialpedagogisk forskning. Resultaten i denna studie visar att förskollärarna betraktade barn som avvikande om deras emotionella och sociala kompetens är bristande. Barn med språklig avvikelse var också betraktade som avvikande. De flesta intervjuade förskollärare har svårt att ge definition för begreppet normalt förskolebarn och ifrågasatte ordet normalt.