Genom att granska Kommuners förvaltningsberättelse ska vi beskriva hur och i vilken utsträckning Kommuner lever upp till lagstiftarens krav av god ekonomisk hushållning. Vi skall även pröva faktorer som kan ligga till grund för hur Kommunerna efterlever lagkravet. Resultatet av vår studie påvisar att efterlevnaden av god ekonomisk hushållning är bristfällig i många av landets Kommuner. Vidare kan vi framhäva samband mellan uppföljning av mål och Kommuners storlek. Vi påträffar även samband mellan uppföljningen av mål och om Kommuner är belägna nära en större stad eller ej..

Den ha?r studien analyserar olika strukturella faktorer som kan fo?rklara variationen i nettokostnader fo?r ra?ddningstja?nst mellan Sveriges Kommuner. Studiens syfte a?r att studera om Kommuner med ho?ga strukturella ra?ddningstja?nstkostnader blir kompenserade fo?r dessa via det kommunala kostnadsutja?mningssystemet eller ej. Underso?kningen bygger pa? regressions- och ja?mfo?relseanalys med data fo?r samtliga svenska Kommuner o?ver a?ren 2005- 2011.

Sveriges befolkning ökar, men ökningen sker mycket ojämnt över landets olika delar. Främst ökar befolkningen i storstadsregionerna och i anslutning till högskole- och universitetsstäder, detta samtidigt som stora delar av landets gles- och landsbygd istället har en negativ befolkningsutveckling. Mer än hälften av Sveriges Kommuner har idag en negativ befolkningstrend. Dessa Kommuner, här kallade krympande Kommuner, präglas inte sällan bara av ett minskat invånarantal utan även av låga födelsetal och en åldrande befolkning. Trenden och den ojämna fördelningen av Sveriges befolkning förväntas fortsätta, och enligt prognoser kommer en allt större andel av Sveriges invånare även fortsättningsvis bosätta sig kring landets större städer.Planering uppkom ursprungligen som ett verktyg för att hantera tillväxt och inflyttning till urbana områden.

Arbetet behandlar lärplattan som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Intervjuer har genomförts med såväl politiker och pedagoger i några Kommuner om varför eller varför inte lärplatta införts som pedagogiskt instrument i förskolan.Resultatet av intervjuerna visar att lärplattans möjligheter som ett pedagogiskt verktyg är outforskat; därför väljer vissa Kommuner att avvakta med att införa lärplatta i förskolan. De Kommuner som har valt att satsa, menar att de tillsammans med pedagogerna vill utveckla ett kompletterande verktyg till den traditionella verksamheten i förskolan. Syftet är att förstå de olika ställningstagande som politiker och pedagoger har valt att arbeta efter..

Det har genom den så kallade Sigtunadomen fastslagits att det finns möjlighet för Kommuner att ställa krav på djurskydd vid offentlig upphandling. Den offentliga sektorn är en mycket attraktiv marknad för den svenska produktionen av kött och krav på ett bättre djurskydd skulle ge det svenska köttet en möjlighet att konkurrera med importerat kött. Mitt mål med arbetet var att få fram ett underlag som Kommuner kan använda sig av för att få möjlighet att ställa krav på kvalité vid offentlig upphandling av kött. Jag har genom en intervju med utvalda Kommuner, som redan jobbar med dessa frågor, fått fram ett underlag för en litteraturstudie i ämnet. I litteraturstudien har jag fördjupat mig i vad som krävs för att kunna ställa krav på en högre kvalité vid offentlig upphandling av kött. Jag har tagit upp lagen om offentlig upphandling, vilka skall- krav som kan ställas på djurskydd i upphandlingen samt en jämförelse mellan EU:s direktiv för lägsta djurskyddskrav vid svinhållning och Sveriges djurskyddskrav vid svinuppfödning. Jag kom fram till att det finns möjlighet för Kommuner att ställa krav på kvalité vid offentlig upphandling av kött och att det finns Kommuner som redan arbetar med frågan. De intervjuade Kommunerna har en andel svenskt kött som ligger mellan 54 ? 82 % och jag kan därmed konstatera att genom att ställa krav på djurskydd så ökar det svenska köttets konkurrensförmåga..

En studie av hur Gävleborgs läns Kommuner tillämpar strandskyddsbestämmelserna vid dispensbeslut. Studien består av frågeenkäter, intervjuer samt en genomgång av dispensbeslut i tre utvalda län mellan 2002-2006. Resultatet visar på att det finns skillnader i såväl bedömningen av dispensansökningar som i dispensbeslutens formalia..

Denna uppsats gör ett försök att skildra hur tre Kommuner förhåller sig tillidrottsföreningars roll i det kommunala livet. Uppsatsen behandlar deförväntningar som de kommunala bidragen väntas generera för samhället, genomatt sätta fokusen på den bakomliggande policyn. Vidare försöker uppsatsen utrönaom det finns en gemensam syn på föreningarnas funktion i Kommunerna.Detta görs utifrån en teori om hur idrottsföreningar vinner sin legitimitet tilloffentliga resurser.Studien har innefattat en komparation av tre Kommuner, Lund, Landskronaoch Staffanstorp. I vardera kommun har även tre innebandyföreningars syn på sinroll undersökts..

Under de senaste årtionden har styrningen av den offentliga sektorn alltmer börjat likna den styrning som används inom den privata sektorn, förändringen kallas New Public Management (NPM). NPM består av en samling idéer som är lånade från näringslivet och de privata företagens metoder att styra sina organisationer. En av de styrmodeller som har blivit alltmer vanlig i svenska Kommuner är resultatenheter, trots att användandet av resultatenheter i Kommuner är relativt vanligt samt att det har använts i årtionden så finns det ingen omfattande forskning om resultatenheter i Kommuner. Utifrån att privata och offentliga organisationer skiljer sig åt i sin karaktär så är syftet att beskriva och kartlägga hur Kommuner använder sig av resultatenheter samt förklara varför användandet av resultatenheter i Kommuner ser ut som det gör.I den teoretiska referensramen förklaras hur litteraturen definierar resultatenheter samt de teorier som är kopplade till området. I den teoretiska referensramen presenteras även tidigare forskning om resultatenheter i Kommuner, skillnader på offentliga och privata organisationer beskrivs och institutionell teori förklaras.

Problem-formulering: Hur fungerar ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom den kommunala verksamheten? Hur sätter Kommuner mål och hur följs de upp? Är sättet att fastställa mål och mätmetoder likartade eller finns det skillnader?Syfte: Syftet med uppsatsen är att studera hur Kommunerna Gnesta, Nykvarn och Salem styr sina verksamheter via uppsatta mål och hur de följer upp dem ur ett ekonomiskt- och verksamhetsperspektiv.Metod: En fallstudie har gjorts vid tre Kommuner. Primärdata samlades in genom semistrukturerade intervjuer.Teoretiskreferensram: Den teoretiska referensramen baseras på olika formella och informella styrmedel. Som formellt styrmedel behandlas budget medan de informella styrmedel som tas upp är organisationsstruktur, målstyrning, balanserade styrkort, nyckeltal och benchmarking.Empiri: Kapitlet inleds med en presentation av kommunallagen. Vidare presenteras de undersökta Kommunernas sätt att styra sina verksamheter.Slutsats: Kommuner uppvisar både likheter och skillnader i sina sätt att fastställa mål och mätmetoder.

Utvecklingen i Sverige de senaste åren kännetecknas av befolkningsminskning i landets gles- och landsbygder medan storstädernas befolkningsmängd ökar. Syftet med arbetet är att undersöka om det finns några metoder och strategier som de krympande Kommunerna har använt sig av för att försöka vända stagnationen samt att jämföra dessa med hur problemet hanteras i andra delar av världen. För både krympande städer och Kommuner är problemet detsamma, befolkningsminskning. Lösningen på problemet är att försöka skapa en befolkningstillväxt. Det finns många olika strategier för att vända befolkningsutvecklingen.

Tobaksrökning är ett allvarligt hot mot en god folkhälsa i det västerländska samhället. Gällande tobakssnusning är forskningen dock inte enig. Världshälsoorganisationen anser att tobaksprevention ska innefatta policybeslutande samtidigt som Sveriges Kommuner och Landsting rekommenderar Kommuner att arbeta strategiskt för att uppnå tobaksrökfrihet bland deras anställda. I Sverige har 67 Kommuner antagit policyn Tobaksfri arbetstid. I detta examensarbete har intervjuer genomförts med politiker och tobakspreventivt ansvariga tjänstemän i tre Kommuner i Västmanlands län som har påbörjat en arbetsprocess med policyn Tobaksfri arbetstid.

De flesta av Sveriges Kommuner har sedan länge sökt samverkan med närliggande Kommuner för att uppnå kostnadsbesparingar och effektivisering. Ett av de områden som Kommunerna söker samverkan kring är IT. Genom ett gemensamt förvaltningsnät, delad Internetuppkoppling och samkörning av informationssystem finns en förhoppning om att uppnå effektivisering och kostnadsbesparingar.Vi har i denna uppsats genomfört vad som kan liknas vid två fallstudier. De två fallen består av två kommunkluster. Det första kommunklustret består av tre Kommuner; Köping, Kungsör och Arboga.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera hur Sveriges Kommuner förhåller sig till hållbarhetsmått. Vi ska studera vilka hållbarhetsmått som rapporteras samt vad som påverkar användningen av dessa hållbarhetsmått.Metod: Vi har använt oss av en enkätundersökning som skickats ut per mail för att samla in vårt empiriska underlag. Vi har sedan analyserat underlaget med hjälp av programmet IBM SPSS Statistics 22 för att sedan redovisa våra resultat i form av tabeller och löpande text.Resultat & slutsats: Resultatet av vår studie visar att Kommuner rapporterar hållbarhetsmått i genomsnitt i viss till måttlig utsträckning. Den visar även att Kommuner med drivande kommunledning tenderar att rapportera och använda hållbarhetsmått i större utsträckning än andra Kommuner. Den pekar också på att antal miljöprojekt som kommunen bedriver samt om kommunen låter sig inspireras av andra Kommuner även påverkar utsträckningen av rapporteringen och användningen av hållbarhetsmåtten.Förslag till fortsatt forskning: Vårt förslag till fortsatt forskning är att göra en mer ingående analys av Sveriges Kommuners hållbarhetsredovisning då vi på grund av tidsbegränsning inte kunnat göra någon mer ingående analys.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka skillnader som föreligger i grad av användande av ekologiskt hållbara IT-lösningar i den interna verksamheten hos svenska Kommuner utifrån förekomst av styrdokument inom området samt kommunstorlek i antal invånare. Med ekologiskt hållbara IT-lösningar åsyftas ageranden, beteenden, infrastruktur och system som kan kopplas till miljöarbete inom IT-­verksamhet eller där IT används som miljöåtgärd i övrig verksamhet. Datainsamling har skett via en utfärdad enkät riktad till Sveriges Kommuner. Respondent för respektive kommun har bestått av en enskild individ med insikt i dels kommunens IT­-verksamhet men även i hur kommunens miljöarbete inom IT fungerar på en organisatorisk nivå. Datainsamlingen har genererat kvantitativ data om i vilken utsträckning olika ekologiskt hållbara IT-lösningar används i respektive kommun.

Uppsatsen är en studie av hur förvaltningsideal påverkar vid rekrytering av chefer till den offentliga förvaltningen och hur förvaltningsidealet är under förändring. Den ger också en kort genomgång av de två vanligaste förvaltningsidealen, Weber och New Public Management, men presenterar även ett tredje alternativ kallat New Public Service.Genom att studera vilka typer av chefer som Kommuner önskar rekrytera har vi härigenom observerat vilket förvaltningsideal som styr vid rekryteringsprocessen och om detta ideal är under förändring.Vår metod är huvudsakligen baserad på kvalitativa intervjuer med personalchefer i den kommunala förvaltningen.I uppsatsen stärks vår hypotes om att den kommunala förvaltningen rör sig ifrån ett New Public Management inriktat ideal, som under 1980-talet och 1990-talet haft stor inverkan på Kommuner, och att förvaltningen inte strävar mot ett weberianskt ideal utan istället söker sig mot ett mera individ- och medborgarcentrerat ideal som kan liknas vid New Public Service..