Syfte: Syftet med studien är att undersöka och presentera vilka investeringskriterier som svenska Kommuner använde år 2011 vid byggnadsinvesteringar, samt i vilken utsträckning extern hjälp vid investeringsbedömning och utförande av byggnadsinvesteringar användes.Frågeställning: Vilka samband fanns mellan investeringsandel per omsättning och i hur stor utsträckning beslutade byggnadsinvesteringar blev dyrare än beräknat?Vilka skillnader fanns mellan större och mindre Kommuner med hänsyn till investeringsbedömningar i byggnader?I vilken utsträckning förekom samarbete mellan Kommuner gällande byggnadsinvesteringar?I hur stor utsträckning anlitades extern hjälp med projektledning och kalkylering vid byggnadsprojekt?Metod: Studien är baserad på en webbenkätundersökning med 44 deltagande Kommuner och en personlig intervju. Denna undersökning analyserades och jämfördes sedan med en referensram baserad på sekundära källor.Slutsats: Större Kommuner behöver förbättra sina planeringar och kontrollera sina byggnadsinvesteringar i och med att investeringarna ofta är större och fler saker kan gå fel än för mindre Kommuner.Fler Kommuner borde samarbeta mer vid byggnadsinvesteringar för att på det viset kunna matcha byggföretagen vid upphandling.Kommunerna bör fortsätta kontrollera den externa hjälp de använder vid byggnadsinvesteringar och göra tydliga kontrakt..

Elektronisk handel erbjuder företag nya sätt att göra affärer på och är ett sätt för företag att bli mer konkurrenskraftiga. Elektronisk handel passar även den offentliga sektorn med ungefär samma fördelar som i näringslivet. Omfattande satsningar har de senaste åren gjorts inom Kommuner för att införa elektronisk handel. Trots att omfattande projekt har genomförts är det endast en bråkdel av landets Kommuner som infört elektronisk handel och även inom dessa Kommuner är användningen begränsad. Denna uppsats undersöker varför elektronisk handel inte används i större utsträckning inom Kommuner.

I detta arbete undersöks vilka juridiska konsekvenser som uppstår då Kommuneranvänder sig av det sociala nätverket Facebook. Arbetet är riktat ur ettkommunalrättsligt perspektiv med syftet att komplettera de riktlinjer som förnärvarande finns på ämnet. Arbetet ställer Facebooks funktioner mot lagstiftning somberör offentlighet och sekretess, grundläggande rättsprinciper och den kommunalakompetensen. Slutligen exemplifieras ämnesområdet genom en fallstudie av Luleåkommun, som använder Facebook för att kommunicera med allmänheten. Slutsatsersom dras i arbetet är bl.a.

Rådet för kommunal redovisning utkom 2006 och 2009 med nya rekommendationer för hur Kommuner ska värdera sina anläggningstillgångars nyttjandetider. Syftet med detta arbete är att öka förståelsen för hur Kommuner värderar och fastställer materiella tillgångars nyttjandetider. Arbetet syftar till att identifiera och beskriva Kommuners värderingsmetoder, arbetsprocesser samt att utveckla en modell för fastställande av tillgångars nyttjandetider. Arbetets data är insamlad genom två delstudier där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Insamlad data analyserades med hjälp av teorin om ansvarsskyldighet, agentteorin, teorin om förvaltarskap, institutionell teori samt Life cycle costing teorin.

Sveriges Kommuner har många verksamhetsområden, vilket gör IT-driften komplex och många Kommuner har flera hundra IT-system i drift. Vår hypotes är att detta är negativt för användarnöjdheten. Genom en fallstudie vid en avgränsad del av en mellanstor kommun undersöks användarnöjdheten med en enkätundersökning och intervjuer. Resultatet av undersökningen visar att många användare har behov av utbildning inom IT. Vår analys behandlar användarnas behov och förbättringsförslag presenteras.

Ett utmärkande drag för flertalet av de organisationsförändringar som har skett i svenska Kommuner under de senaste decenierna är att de hämtar idéer från företagsvärlden. Borgerliga Kommuner brukar betraktas som mer mottagliga för dessa organisationsförändringar, däribland de reformer som går under namnet företagisering. Dock tycks spridningen av dessa idéer vara stor, vilket föranleder oss att pröva hypotesen om att de ideologiska skälen till företagisering är underordnade andra skäl.Genom att studera spridningen av företagisering hos ett antal Kommuner med stabila vänster- respektive borgerliga majoriteter kan denna hypotes falsifieras. Ett visst positivt samband mellan graden av företagisering och befolkningsstorlek går att se. Ett intressant undantag från dessa två slutsatser är att de centerledda Kommunerna intar en betydligt mer organisationskonservativ hållning.Efter en granskning av två Kommuner som avviker från det generella mönstret i vänstergruppen respektive den borgerliga gruppen, kan vi konstatera att förklaringar på individnivå tycks spela en betydande roll för inställningen till företagisering..

Det nuvarande Internetprotokollet (IPv4) utvecklades under tidigt 70-tal och har sedandess införande kommit och bli det dominerande protokollet för adresshantering. Vid dess skapelse så fanns det betydligt mindre enheter som behövde kommunicera med varandra. Idag så finns det betydligt fler enheter som behöver kommunicera och IPv4 klarar då inte av att hantera de krav som ställs. IPv4:s uppföljare IPv6 (IPng) står dock redo för att ta över facklan som det dominerande Internetprotokollet. Rapporten fokuserar på Skaraborgs Kommuner och hur deras status för Ipv6 implementationen.

Svenska Kommuner har sedan länge samverkat med varandra men det har skett en ökning av samverkan under de senaste åren. Syftet med denna undersökning var att kartlägga nätverket mellan Norrbottens läns Kommuner, men även se hur dessa Kommuner samverkar med varandra, med landsting, med Kommuner i andra län och utanför Sverige. Teorier som ligger till grund för denna studie är nätverks- och samverkansteorier. Enkätundersökningen visade att det finns stor variation i hur många samverkans relationer Kommunerna i Norrbottens län har. Främsta syftet till samverkan är att få en starkare region och därmed öka attraktionskraften i norr.

Många Kommuner i Sverige har höga ambitioner att antal cyklister ska öka i just deras kommun. Men faktum är att bara två Kommuner i hela Sverige, Linköping och Malmö, har lyckats tagit fram en cykelplan som har blivit godkänd av Trafikverket. En av många Kommuner som blivit underkända är Södertälje. Att cykelvägar mellan Kommuner inte byggs beror i stor del på den bristande finansieringen, både inom kommunen och från Trafikverket. Men också av att kommunens eget planeringsunderlag för regionala cykelvägar är bristfälligt.Syftet med examensarbetet är att utifrån ett arbetspendlingsperspektiv ge underlag för planering av Södertäljes regionala cykelvägar och utgör ett exempel på metod som kan tillämpas vid projektering av cykelvägar över kommungränser.

Den ha?r studien analyserar olika strukturella faktorer som kan fo?rklara variationen i nettokostnader fo?r ra?ddningstja?nst mellan Sveriges Kommuner. Studiens syfte a?r att studera om Kommuner med ho?ga strukturella ra?ddningstja?nstkostnader blir kompenserade fo?r dessa via det kommunala kostnadsutja?mningssystemet eller ej. Underso?kningen bygger pa? regressions- och ja?mfo?relseanalys med data fo?r samtliga svenska Kommuner o?ver a?ren 2005- 2011.

Syftet med denna uppsats har varit att ta reda på om skillnader finns i hur stora miljöhänsyn som tas vid offentliga upphandlingar i Kommuner där en aktiv miljöstrategi finns integrerad i förvaltningarna än i Kommuner där de inte integrerats.Jag har utfört en fallstudie på tre Kommuner i Sverige där jag kvantitativt samt kvalitativt jämfört förfrågningsunderlag från tre typer av offentliga upphandlingar. Den kvantitativa undersökningen har utgått från Miljöstyrningsrådets och Vägverkets kriteriedokument som ger rekommendationer för hur miljökrav kan ställas vid offentliga upphandlingar.Utifrån tidigare teorier om hur institutioner över tid formar normer och värderingar samt påverkar individers handlingar har jag utformat tre hypoteser där slutsatsen kunde dras att en av hypoteserna stämde. Jag kom fram till att oavsett om kommunen hade integrerat en aktiv miljöstrategi eller inte syns inga större skillnader i hur stora miljöhänsyn som tas vid offentliga upphandlingar. .

Det ökade miljömedvetandet i samhället har medfört att företag i allt större utsträckning väljer att redovisa miljöinformation till sina intressenter. Att använda sig av gröna nyckeltal i sin miljöredovisning är ett sätt för företag och Kommuner att presentera det aktuella miljötillståndet och det miljöarbete som bedrivs för att uppnå en hållbar ekologisk utveckling. Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka strategiska aspekter med dess miljöredovisning som ett urval av Sveriges Kommuner, som använder sig av gröna nyckeltal, har gentemot sina externa intressenter. Vidare beskrivs upplevda möjligheter och svårigheter vid upprättande, mätning och användningen av de gröna nyckeltalen i hållbarhetsredovisningen. Uppsatsens syfte undersöktes genom att utifrån ett kvalitativt synsätt genomföra en fallstudie i form av telefonintervjuer med 6 av de 15 Kommuner som i samråd med Kommunförbundet år 2000 tog fram 25 gröna nyckeltal för Kommuner.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de skånska kustKommunerna planerar för de kustnära områdena. Undersökningen utgår ifrån framtida exploateringar och fritidshus, erosionsrisker och havsnivåhöjningar samt länsstyrelsens rekommendationer. För att genomföra undersökningen har studien baserats på Kommunernas översiktsplaner.Resultatet påvisar att Kommunerna försöker förhålla sig till miljöbalkens riksintresse rörande kustzonen i största utsträckning som möjligt, dock visade det sig att några Kommuner hade planeringar som inte var helt samstämmig med riksintressets villkor. Samtidigt så hänvisade Kommunerna till att exploateringarna inte skulle skada kustens värde. Kommunerna menar på att fritidshusområden inte ska byggas inom kustområdet, dock finns det Kommuner som planerar in sådana områden.

Uppsatsens syfte är att beskriva jämställdhetsarbete, jämställdhetskunskaper och jämställdhetsmål vid skolor och skolförvaltning i Norrbotten. Materialet är en empirisk undersökning som diskuteras med ett feministiskt förhållningssätt och vetenskaplig litteratur om skolors organisationers jämställdhetsarbete. Slutsatsen är att Norrbottens skolor och skolorganisationer har jämställdhet på dagordningen, men vissa Kommuner arbetar mer frekvent med frågorna och andra Kommuner mindre. Jokkmokk och Arvidsjaur är de Kommuner i Norrbotten som går i täten för länets skolorganisationers jämställdhetsarbete. Arvidsjaur är den enda kommunen i Norrbotten som har såväl jämställdhetsplan, som en särskild handlingsplan för jämställdhetsarbete på kommunal nivå för barn- och ungdomsförvaltningen, samt särskilda handlingsplaner för jämställdhetsarbetet för varje enskild skolenhet..

Utvecklingen i Sverige de senaste åren kännetecknas av befolkningsminskning i landets gles- och landsbygder medan storstädernas befolkningsmängd ökar. Syftet med arbetet är att undersöka om det finns några metoder och strategier som de krympande Kommunerna har använt sig av för att försöka vända stagnationen samt att jämföra dessa med hur problemet hanteras i andra delar av världen. För både krympande städer och Kommuner är problemet detsamma, befolkningsminskning. Lösningen på problemet är att försöka skapa en befolkningstillväxt. Det finns många olika strategier för att vända befolkningsutvecklingen.