Uppsatsen syftar till att undersöka vilka skillnader som föreligger i grad av användande av ekologiskt hållbara IT-lösningar i den interna verksamheten hos svenska kommuner utifrån förekomst av styrdokument inom området samt kommunstorlek i antal invånare. Med ekologiskt hållbara IT-lösningar åsyftas ageranden, beteenden, infrastruktur och system som kan kopplas till miljöarbete inom IT-­verksamhet eller där IT används som miljöåtgärd i övrig verksamhet. Datainsamling har skett via en utfärdad enkät riktad till Sveriges kommuner. Respondent för respektive kommun har bestått av en enskild individ med insikt i dels kommunens IT­-verksamhet men även i hur kommunens miljöarbete inom IT fungerar på en organisatorisk nivå. Datainsamlingen har genererat kvantitativ data om i vilken utsträckning olika ekologiskt hållbara IT-lösningar används i respektive kommun.

Kundval innebär att kunder, som är i behov av en vara, en tjänst eller någon form av service, ges större inflytande och får större möjlighet att påverka verksamheten de är beroende av. Kundvalsmodeller införs i snabb takt idag i flera Kommuner och landsting. Lagen Om Valfrihet (LOV) som infördes 1 januari 2009 underlättar denna utveckling. Idag har de kunder som har behov av hemtjänst möjlighet att välja utförare i de kommuner som valt att införa LOV. När nu kommunerna i framtiden ska möta den konkurrens som de kommer att utsättas för i och med LOV, är det intressant att titta på vad de kunder som i dagsläget har möjligheter till valfrihet anser om denna.Mitt syfte var att göra en undersökning av brukarmodellen som används i Bodens kommun.

I privat sektor utvecklas det ständigt nya ekonomistyrningsmodeller i syfte att kunna effektivisera organisationer. Vid 1990-talets ingång började dessa ekonomistyrningsmodeller även sprida sig till offentlig sektor, ett fenomen som ofta går under samlingsnamnet New Public Management. The Balanced Scorecard eller Balanserad styrning är en av de vanligaste ekonomistyrningsmodeller som offentlig sektor fångat upp. Norrbottens läns landsting är en offentlig organisation som kommer att införa Balanserad styrning, vilket kommer att påbörjas under år 2013. Syftet med denna studie är att beskriva vilka förväntningar som politiker har vid införandet av Balanserad styrning samt förklara varför politikerna har dessa förväntningar.Efter en genomgång av teorier, litteratur samt tidigare forskning inom ämnet kunde vi se att politikers förväntningar vid Balanserad styrning kan påverka införandet av styrmodellen.

Uppsatsen är en studie av hur förvaltningsideal påverkar vid rekrytering av chefer till den offentliga förvaltningen och hur förvaltningsidealet är under förändring. Den ger också en kort genomgång av de två vanligaste förvaltningsidealen, Weber och New Public Management, men presenterar även ett tredje alternativ kallat New Public Service.Genom att studera vilka typer av chefer som kommuner önskar rekrytera har vi härigenom observerat vilket förvaltningsideal som styr vid rekryteringsprocessen och om detta ideal är under förändring.Vår metod är huvudsakligen baserad på kvalitativa intervjuer med personalchefer i den kommunala förvaltningen.I uppsatsen stärks vår hypotes om att den kommunala förvaltningen rör sig ifrån ett New Public Management inriktat ideal, som under 1980-talet och 1990-talet haft stor inverkan på kommuner, och att förvaltningen inte strävar mot ett weberianskt ideal utan istället söker sig mot ett mera individ- och medborgarcentrerat ideal som kan liknas vid New Public Service..

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur de skånska kustkommunerna planerar för de kustnära områdena. Undersökningen utgår ifrån framtida exploateringar och fritidshus, erosionsrisker och havsnivåhöjningar samt länsstyrelsens rekommendationer. För att genomföra undersökningen har studien baserats på kommunernas översiktsplaner.Resultatet påvisar att kommunerna försöker förhålla sig till miljöbalkens riksintresse rörande kustzonen i största utsträckning som möjligt, dock visade det sig att några kommuner hade planeringar som inte var helt samstämmig med riksintressets villkor. Samtidigt så hänvisade kommunerna till att exploateringarna inte skulle skada kustens värde. Kommunerna menar på att fritidshusområden inte ska byggas inom kustområdet, dock finns det kommuner som planerar in sådana områden.

Uppsatsen undersöker empiriskt orsaker till de e-tjänster som utvecklas av kommuner. Metodologiskt gemomförs studien med en kvalitativ fallstudie av ett samarbete mellan ett antal kommuner, där syftet är att samverka kring e-tjänsteutveckling. De teoretiska utgångspunkterna för studien är hämtade från förvaltningsteoretiska idealmodeller och en skola kallad Social Shaping of Technology, vilket är en teori som fokuserar på sociala omständigheters påverkan av och på teknikutveckling. Resultatet av studien pekar på att kommuner i val av e-tjänster och utvecklandet av dessa i första hand effektiviserar sin egen verksamhet och att det medborgarperspektiv som används retoriskt mer framstår som en god bisak. Undersökningen visar också på att näringslivet är en viktig aktör i utvecklingen, medan medborgaren lämnas helt utanför processen..

Detta är en kvalitativ studie som har till syfte att undersöka hur de anställda sjuksköterskorna på Norrbottens läns landsting upplever sina möjligheter till att öka sin kompetens. För att besvara syftet har tre frågeställningar formulerats, ?Hur definierar sjuksköterskorna deras kompetens??, ?Upplever sjuksköterskorna att det finns faktorer som hindrar deras kompetensutveckling?? och ?Vilket ansvar anser sjuksköterskorna att de har för sin egen kompetensutvecklingsprocess??. Datainsamlingen har genomförts genom kvalitativa intervjuer där sju legitimerade sjuksköterskor anställda på Norrbottens läns landsting har deltagit. Urvalet har skett slumpmässigt och deltagandet har varit helt frivilligt och anonymt.

Syftet med denna studie är för det första att kartlägga om lägenheter med samma bruksvärde har olika hyror beroende på om de är privat eller allmännyttigt ägda. Studien syftar vidare till att undersöka om utfallen skiljer sig mellan kommuner där allmännyttans hyror är systematiskt satta och kommuner där så inte är fallet. Hypotesen är att hyresskillnaderna är mindre mellan bestånden i kommuner där allmännyttans hyror är systematiskt satta.De kommuner som ingår i studien är Borås, Göteborg, Helsingborg, Lund, Malmö, Stockholm, Södertälje, Umeå och Västerås. Av dessa är Lund, Södertälje, Umeå och Västerås systematiskt hyressatta. För att undersöka huruvida det finns någon generell skillnad i hyra mellan privat och allmännyttigt bestånd görs en regression där samtliga kommuner ingår.

Denna studie grundas på en kvalitativ forskning i form av empiriskt material från litteratur och semistrukturerade intervjuer. Syftet med studien är att finna klarhet i hur samverkan sker och hur konkurrenssituationer uppstår mellan kommuner i ett regionförstoringsperspektiv. En samverkan kan många gånger uppfattas som komplex eftersom den innefattar ett stort antal aktörer från olika nivåer. Studien belyser även hur kommuner ständigt arbetar för att anses som attraktiva för såväl invånare som näringsliv. För en grundläggande förståelse i samverkan och konkurrenssituationer har en fördjupning gjorts i två centrala planeringsfrågor, infrastruktur och näringsliv.

I samhället idag framkommer det allt fler barn som har någon form av språkstörning. Kunskapen bör därför hållas uppdaterad bland logopeder och talpedagoger med flera och att det även finns tillgång till stöd och hjälp för dessa barn. Kommunens översikt över behovet av hjälp är också viktigt för att barnen ska få de bästa möjliga förutsättningarna. Kommunen bör sedan göra det som krävs för att hjälpen för barn med språkstörning ska finnas tillgänglig i kommunen.I denna studie är vårt syfte att se vad det finns för hjälp för barn med språkstörning i olika kommuner och om hjälpen skiljer sig åt beroende på om kommunen är större eller mindre. Den frågeställning vi valt till denna undersökning är: Skiljer sig hjälpen åt för barn med språkstörningar i större respektive mindre kommuner och i så fall varför?Denna studie är kvalitativ och består av en strukturerad intervju.

Sveriges miljömålssystem implementerades 1999 och har sedan dess varit en nationell utmaning till Sveriges kommuner. När systemet antogs i Sveriges riksdag så angavs 2020 som systemets slutår, till vilket den miljömässiga kvaliteten som miljömålen definierade skulle ha uppnåtts. I dagsläget har Naturvårdsverket dock bedömt att enbart två av de sexton nationella miljömålen kommer att nås, vilket påvisar hur Sveriges samhällsutveckling inte är i linje med den som miljömålssystemet förespråkar.I undersökningar som gjorts har det påvisats att det främst är mindre kommuner som upplever att systemet är en stor utmaning. I denna fallstudie studeras således på vilket sätt som dessa kommuner upplever en problematik med miljömålen och vad som händer då beslut ska tas som främjar en miljömässig hållbarhet. I fallstudien har dokumentanalyser och intervjuer genomförts i en representativ kommun i Mellansverige.Fallstudien påvisar hur ekonomi ofta får vara den bestämmande faktorn vid kommunala beslut och projekt, vilket bidrog till att miljömålen fick en lägre prioritet.

En demenssjukdom kan ha flera orsaker och risken att drabbas av denna sjukdom ökar med åldern. Typiska tecken på demenssjukdom är att minnet och den intellektuella förmågan hos en person gradvis och stadigvarande försämras. Behandlingen är inriktad på att ge den som fått en demenssjukdom ett så bra liv som möjligt och att bromsa sjukdomens utveckling. För den anhöriga kan det vara svårt att acceptera att den närstående drabbas av demenssjukdom och det blir en förlust som kan orsaka sorg, allt eftersom den närståendes sjukdom fortskrider och personligheten förändras. Syftet med studien var att undersöka vilket stöd som kommunen och landstinget kunde erbjuda till människor som drabbats av en demenssjukdom i åldersgruppen 65 ? 75 år, samt omfattningen av respektive huvudmans utformning av anhörigstöd.

Rätten till politisk delaktighet är en central kärna i MR-perspektivet. Syftet med denna studie var att undersöka om medborgardialog, initierade av kommuner, bidrar till främjandet av politisk delaktighet och inkludering av utrikes födda kvinnor. Med avstamp från den deliberativa demokratimodellen och med hjälp av centrala begrepp såsom deltagande, politisk jämlikhet och grupprepresentation så har studien på övergripande plan kunnat undersöka hur svenska kommuner tillämpar medborgardialog och i vilken utsträckning kvinnor blir inkluderade respektive exkluderade. Efter att ha undersökt tre olika kommuner med högst andel utrikes födda kvinnor så visar resultatet på att medborgardialog är ett effektivt instrument för att främja politisk delaktighet i en svensk kontext. Kommunernas fortsatta arbete med att utveckla medborgardialogerna är därför av största vikt och i synnerhet genom att utveckla riktlinjer explicit för att inkludera utrikes födda kvinnor..

Vårt syfte är att beskriva och analysera utformning, använd- ning och syfte med prissättningsmodeller för internhyror i kommunal verksamhet. Studien har genomförts utifrån en hermeneutisk metodansats, och en kvalitativ och en induktiv forskningsstrategi. Empiriskt material har samlats in via semistrukturerade intervjuer. Teorikapitlet är strukturerat för att ge övergripande förståelse för målkongruens, organisationsstruktur och internhyror i kommunal administration. Vi har studerat fem kommuner med ett invånarantal mellan 30 000 och 50 000.

För att komma till rätta med kommunernas och landstingens mångåriga underskott i början av 1990-talet, infördes god ekonomisk hushållning år 1992 för att skapa balans mellan inkomster och utgifter. Då det inte finns någon tydlig definition på god ekonomisk hushållning infördes balanskravet år 1998 som ett komplement. Balanskravet innebär att intäkterna ska vara större än kostnaderna, det vill säga att ekonomin ska vara i balans. Grundtanken och syftet med införandet av balanskravet är att varje generation ska bära ansvar för de kostnader som den generationen beslutar om och konsumerar samt skapa en långsiktig stabil utveckling av ekonomin. Om en kommun inte får ekonomin i balans och redovisar underskott ska det negativa resultatet enligt 8kap 5a§ Kommunal Lagen kompenseras inom tre år om det inte föreligger synnerliga skäl och kan därmed frångå en budget i balans.