Bakgrund: Munnen kan inte ses som separat från resten av kroppen eftersom munhälsan påverkar den generella hälsan. Syfte: Syftet var att belysa betydelsen av användandet av munbedömningsinstrument för vårdpersonalen. Metod: Allmän litteraturstudie. Resultat: Genom en innehållsanalys framkom de två subkategorierna; Ger möjlighet att upptäcka och Tydliggör fortsatt behov av munbedömning. Dessa ledde till kategorin; Munbedömningsinstrumentet ger struktur.

Den kommunala revisionen har som uppgift att granska den kommunala verksamheten. Uppdraget att granska kommunens verksamhet är stor. En kommun kan bestå av en mängd olika nämnder, bolag och styrelser och alla är föremål för den granskning som den kommunala revisionen har som sin uppgift. Omfattningen på uppdraget innebär att inte allt som sker i kommunen kan granskas och därför krävs det prioriteringar från den kommunala revisionens sida. Syftet med denna uppsats var att ta reda på vilka faktorer som påverkar den kommunala revisionens prioriteringar.

Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om idrottslärares arbetssätt med fokus på delaktighet för inkluderade grundsärskolelever i den kommunala grundskolan.En kvalitativ halvstrukturerad intervjuform har används med ett systematiskt urval av informanter baserat på grundsärskolelevers deltagande i undervisningen samt en spridning över flera kommuner.Resultatet visar att resurser i form av elevassistenter och specialgymnastik saknas i högstadiets idrott och hälsa, enligt lärarna, vilket leder till att en lyckad inkludering för alla grundsärskoleelever i undervisningen inte kan genomföras. Idrottslärarnas arbetssätt för att möjliggöra delaktighet uppgavs bestå av nivåanpassning av aktiviteter, olika aktiviteter att välja bland, fokus på struktur i undervisningen samt konkreta och upprepade instruktioner.Slutsatser är att förutsättningarna till delaktighet för grundsärskolelever i högstadiets idrottsundervisning är begränsad. Kommunens resurstilldelning till den enskilda skolan, anses enligt lärarna, avgöra om rätt förutsättningar kan ges till enskilda grundsärskoleelever och till de aktiva idrottslärarna. I och med detta läggs ett stort ansvar på idrottslärarna och deras kunskaper för att utföra inkluderande undervisning och möjliggöra delaktighet..

Syftet med uppsatsen är att undersöka karaktären och omfattningen av sponsring och samarbete mellan skola och näringsliv samt andra utomstående aktörer på en gymnasieskola i Dalarna. Hur är sponsringspolicy reglerad och hur ser de inblandade aktörerna på sponsring och dess framtid i skolan? Undersökningen baseras på intervjuer, innehållet av skolans och kommunens styrdokument. Intervjuerna analyseras med hjälp av hermeneutisk tolkningsmetod. Resultatet visar att samtliga intervjuade har ett väldigt positivt och öppet förhållningssätt till sponsring.

Utvecklingen i dagens samhälle är snabbt ökande och likaså utvecklingen av produkter i alla branscher. För att idag följa med i snabba förändringar och behålla sina marknadsandelar krävs struktur för framtagningen av nya produkter. Som en följd av detta har vi i detta arbete utgått från stålindustriföretaget Outokumpu som under 2011 och 2012 har tagit fram en ny arbetsmodell för att jobba med produktframtagning. Denna modell är under vårt arbete inte färdigställd och implementerad vilket har lett oss till de frågeställningar och syfte som besvaras i rapporten. Syftet med denna rapport är således att undersöka vilka rutiner som bör finnas vid produktframtagning i stålindustrin och göra utvecklingsprocessen så effektiv som möjligt utan att kvaliteten på den framtagna produkten blir lidande.

Syftet med studien är att ta reda på vad en ungdom med utvecklingsstörning har för drömmar efter avslutad skolgång. Syftet är också att kartlägga vilka omkringliggande faktorer på olika nivåer som påverkar elevens möjligheter till att förverkliga sina drömmar. Vi redogör och diskuterar vilka individuella möjligheter och hinder som finns, vi tar även att ta upp närmiljöns och samhällets betydelse. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med en elev, dennes lärare samt yrkesvalsläraren på en gymnasiesärskola. För att få en vidgad syn på elevens situation har vi även genomfört observationer.

Denna explorativa studie beskriver hur den interna kontrollen i organisationer kan påverkas under implementeringen av ett ERP system. Intern kontroll är en del av organisationens ekonomistyrning och består av organisationens rutiner och aktiviteter för att undvika risker och säkerställa att organisationens mål uppfylls. Eftersom implementeringen av ett ERP system är en riskfylld process är det viktigt att förstå hur den interna kontrollen påverkas. För att undersöka detta används i studien ramverket Internal Control - Integrated framework. Datainsamlig genomfördes på en stor IT-organisation där ERP systemet Navision 2009 implementeras och 10 respondenter från olika avdelningar intervjuades.

Syftet med denna studie är att få större kunskap om NT-projektet, vilket är en kommunalsatsning på naturvetenskap och teknik, och om denna satsning gjort någon skillnad när det kommer till pedagogernas arbete med kemi i kommunens förskolor. Vidare kommer det också undersökas om de som arbetar med NT-projektet har någon särskild utbildning. Detta då det finns intresse att utvärdera NT-projektet och deras ?NT-lådor? samt införskaffa kunskap inom detta område inför framtida arbete inom kommunen ifråga. Kvalitativ- och kvantitativforskningsmetod har använts för att nå fram till frågeställningen.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i den allt mer ökade efterfrågan av produkter som producerats i överensstämmelse med mänskliga rättigheter. Uppsatsen behandlar Lunds kommunstyrelses beslut att rekommendera dess förvaltningar att använda Rättvisemärkt kaffe och te. Syftet med uppsatsen är att se på vilket sätt, och i vilken omfattning beslutet har implementerats i organisationen. För detta har vi använt såväl en teoretisk referensram i form av nyinstitutionalistisk organisationsanalys som empiriskt material. Det empiriska materialet utgörs av interjuver med anställda inom kommunens förvaltningar. Till detta har ett bakgrundkapitel som behandlar den innehållsmässiga innebörden av begreppet hållbar utveckling, utifrån såväl en internationell, nationell som lokal aspekt lagts. Avslutningsvis är slutsatserna att det inom kommunen finns en konkret vilja att vidga innebörden av begreppet hållbar utveckling.

Abstract The aim of this paper is to investigate whether Vara municipality has a continuous picture of their identity, profile and image. Globalization has contributed to the increasingly growing of place marketing. Therefore, the study goes on to using the concepts of identity, profile and image to find out if Vara Municipality communicates similar throughout the whole organization and find out their all through core values. Globalisation will be an interpretive framework for the work that describes why the place marketing is becoming more pressing. The sense of place will be a central part of this study as it is the feelings and images of different places that will be described by the municipality together with the identity, profile and image.

Vårt huvudsakliga syfte med denna studie är att se hur föräldrasamverkan upplevs i förskolorna idag men även synliggöra åsikter kring ämnet från vårdnadshavares samt förskollärares perspektiv. I vetenskapliga artiklar och i styrdokumenten för förskolan beskrivs föräldrasamverkan som en betydelsefull kvalitetsfaktor för förskolan. Denna åsikt speglas i vårt resultat där majoriteten av respondenterna anser att föräldrasamverkan är värdefullt. Grunden för föräldrasamverkan är lyhörd personal som främjar goda sociala relationer. Det är också en verksamhet som delger vårdnadshavare tydlig information om verksamheten för att kunna skapa möjlighet till delaktighet och inflytande.

Titel: Kommun i aktion via kommunikation ? en studie om Vara kommuns profil och imageFörfattare: Sophia Drejenstam och Susanna OdinKurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Marie GrusellAntal ord: 19 968Syfte: Att beskriva vilken uppfattning nyinflyttade till Vara kommun har om kommunen samt förklara varför uppfattningarna ser ut som de gör.Metod: Kvalitativa samtalsintervjuer.Material: Studien bygger på sex stycken intervjuer av respondentkaraktär.Huvudresultat: Individens uppfattning om Vara kommun (innan, under och efter flytten) beror på i vilken fas av flytten som individen befinner sig. Beroende på i vilken fas i flytten individen befinner sig får också individuella förklaringsfaktorer, såsom individens sociala förutsättningar, individens samhällssyn och individens medieanvändning, genomslag för individens uppfattningar om kommunen. De nyinflyttade till Vara kommun uppfattar olika aspekter av Vara kommun på ett positivt eller negativt sätt. Studiens huvudresultat inbegriper också att det finns en diskrepans mellan Vara kommuns profil och den image som de nyinflyttade har av kommunen, framförallt vad gäller kommunens satsning på entreprenörskap..

Barn skrivs in på sjukhus när deras behandling och omvårdnad inte längre kan tillgodoses i hemmet. För barn innebär sjukhusvistelse stora förändringar i deras fysiska och emotionella liv. Barns begränsade förmåga till kognitivt tänkande kan göra förändringarna svåra att hantera. När barn har svårt att förstå och tolka vad som sker under en sjukhusvistelse kan det leda till lidande som kvarstår lång tid efter upplevelsen. En vårdmiljö som ser till barnets behov kan minska lidande under och efter en sjukhusvistelse.

Vårt syfte med denna studie var att spegla hur ett arbetslag bedriver den pedagogiska undervisningen runt en elev med autism. Vi utgick ifrån en kvalitativ undersökningsmetod och gjorde samtalsintervjuer med fyra pedagoger på en särskola. Studien visar att autism handlar om ett annorlunda sätt att förstå, tänka och uppfatta omvärlden. Det kom fram att det är viktigt att pedagogerna runt eleven ser vilka behov som finns och ger det stöd som behövs för att skapa trygghet så utveckling kan ske. Det är viktigt med rutiner och struktur, det ger eleven förförståelse om hur dagen ser ut vilket leder till trygghet och motivation i lärandet.

Syftet med uppsatsen var att belysa hur biståndshandläggare reflekterar och agerar vid överväganden kring självbestämmande och integritet vid handläggningen av ärenden med personer över 65 år med demenssjukdom. Våra frågeställningar handlar om hur bistånds-handläggarna hanterar rätten till självbestämmande och integritet när en person har en demenssjukdom, i vilken utsträckning kan och ska biståndshandläggarna lyssna på den enskilde när den har en demenssjukdom samt hur biståndshandläggarna ser på personer med en demenssjukdoms förmåga till självbestämmande. För att få svar på frågeställningarna har vi intervjuat tio biståndshandläggare inom äldreomsorgen i Göteborgs stad. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med en semi-strukturerad intervjuguide. Teorierna som har använts är synen av människan som subjekt eller objekt, normativ etik samt pastoralmakt.