???????FrÀmsta anledningen till att kontant rörlig ersÀttning existerar Àr för att motivera ledningen till att arbeta mot aktieÀgarnas frÀmsta mÄl, vilket Àr en ökad avkastning  (Kaplan & Atkinson, 1998). Dock kan en rörlig kontant ersÀttning resultera i att ledningen endast arbetar efter kortsiktiga mÄl vilket kan leda till ett högt risktagande och Àr dÀrmed riskfullt för företaget (Jacobsson, 2010). Den 1 januari Är 2010 gav dÀrför Finansinspektionen ut nya regler, FFFS 2009:6, som innebar att för anstÀllda som har inflytande över ett företags risknivÄ ska minst 60 procent av deras rörliga ersÀttning betalas ut efter tre Är eller mer. Finansinspektionen ger Àven ut nya regler, CRD III, som Àr mer preciserad om den rörliga ersÀttningens form och trÀder i kraft 1 januari 2011.

Titel: Verksamhetssystemet - ProcesskartlÀggning och strategiimplemente-ring i mindre till medelstora företag Författare: Carl-Fredrik Bredberg Anna Daun Wester Christina Hansson Handledare: Everth Larsson, Institutionen för Teknisk Logistik Carl-Henric Nilsson, Företagsekonomiska Institutionen Problemformulering: Problemformuleringen Àr uppdelad i tre fokusomrÄden som löper genom hela examensarbetet. FokusomrÄde 1 ? Utveckling av Verksamhetssystemet. För att sÀker-stÀlla att alla i företaget arbetar pÄ ett samordnat sÀtt och levererar med samma höga kvalitet, Àven om företaget expanderar ytterligare, vill fö-retaget införa en ny form av struktur och styrning. Fallföretaget vill skapa ett interaktivt, webbaserat verktyg som baseras pÄ företagets processer.

Titel: Den kommunalt fÀngslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet Àr starkt pÄverkbar av sin omgivning och mÄste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strÀvar efter en förutsÀgbarhet. Denna komplexa miljö inverkar pÄ mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och dÀrför stÀlls det krav pÄ att man som chef Àr anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner pÄ sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka, beskriva och skapa en förstÄelse för chefers möjlighet att, pÄ olika hierarkiska nivÄer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang pÄverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vÄrt forskningsproblem valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssÀtt och ett abduktivt angreppssÀtt sÄ analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog Àr att ledarskapsutbildningens utformning och den begrÀnsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mÄl och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .

En uppfattning som rÄder pÄ Kvarnsvedens Pappersbruk, hÀdanefter förkortat KP, Àr att nyckeltalen som finns idag Àr för mÄnga, för svÄra att sÀtta in i ett större sammanhang och att de dessutom inte har en helt tillfredsstÀllande struktur. Detta bidrar till svÄrigheter med att förankra nyckeltalen i verksamheten och fÄ nödvÀndiga kopplingar mellan nyckeltal och verksamhet. Balanserade styrkort (BSC), utvecklat av Robert S. Kaplan och David P. Norton, Àr ett ledningsverktyg för strategisk styrning som gÄr ut pÄ att redovisa företagets verksamhet i fyra perspektiv.

Bakgrund: Ekonomisk, teknisk, medicinsk utveckling och medborgares förvÀntningar styr ökade krav pÄ god vÄrd. Arbetet i hÀlso- och sjukvÄrden Àr kunskapsintensivt och i stÀndig utveckling. Chefer ska kunna ge instruktioner, förtydliga arbetsuppgifter, stödja prioriteringar och ge medarbetare stöd och Äterkoppling. Detta sÀtter fokus pÄ ledarskap och lÀrande. Socialstyrelsen i Sverige menar att det behövs ökade kunskaper i hÀlso- och sjukvÄrden, om lÀrandestyrt förbÀttringsarbete.

Bakgrund: Under flera Ă„r har det förts diskussioner inom EU om att harmonisera och förbĂ€ttra reglerna av finansiell redovisning för noterade företag inom unionen. Det har Ă€ven funnits en strĂ€van att nĂ€rma sig de redovisningsnormer som tillĂ€mpas internationellt, framförallt IAS. År 2002 introducerade EU den största förĂ€ndringen i Europa pĂ„ 30 Ă„r gĂ€llande finansiell redovisning. De antog en ny redovisningsreglering som gĂ„r ut pĂ„ att alla EU-listade företag skall följa IFRS i deras finansiella rapporter. Dessa standarder har börjat gĂ€lla frĂ„n och med den 1 januari Ă„r 2005.Syfte: Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka om normförĂ€ndring, sĂ„som implementeringen av IFRS, leder till ökade kostnader för redovisning och revision för svenska börsnoterade företag samt undersöka varför dessa kostnader ökar.Metod: Vi har utgĂ„tt frĂ„n befintlig teori vilket medfört att vi har en deduktiv ansats.

Uppsatsen ?Maktrelation stat och kommun: debatten om den kommunala sjĂ€lvstyrelsen 2004-2010? Ă€r en beskrivande idĂ©analys som utifrĂ„n tidningars debatt- och ledarartiklar undersöker synen pĂ„ förhĂ„llandet mellan stat och kommun i Sverige. År 2004 startades en grundlagsutredning i vilken frĂ„gan om den kommunala sjĂ€lvstyrelsen ingick. Utredningen resulterade i en reformerad grundlag som antogs Ă„r 2011. Denna uppsats analyserar de argument för och emot kommuners ökade sjĂ€lvstyre som fördes fram i debatten under denna tid.

Even though many states have ratified the UN Convention on the Rights of the Child and sworn to protect human rights, viloations occur every day both in developed and developing countries. United Nations gave Sweden critique for not implementing the Convention conrerning article 11, which raises the question how respected the Convention is amongst other states? Does democracy contribute to a higher level of implementation?.

Different techniques for precision agriculture have been available during the last decade. Some of them are more widely used than others. The main purpose of this thesis was to investigate the different attitudes to precision agriculture that exists among farmers and advisors in Sweden. Eight advisors and sixteen farmers were asked for their opinion of a number of specific techniques for precision agriculture, such as yield-mapping, precision liming, the Yara Nitrogen Sensor and site-specific fertilization with phosphorous and potassium. They were also asked to describe the way in which the counselling in Swedish agriculture is used and also about it's importance for the adaptation of new techniques. The high costs are mentioned to be one of the most important reasons why precision agriculture hasn't been more widely spread. Several farmers refer to their farms as too small to bear the costs that come with the techniques. The individual interest for technique among the potential users plays an important role.

Titel: Den kommunalt fÀngslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet Àr starkt pÄverkbar av sin omgivning och mÄste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strÀvar efter en förutsÀgbarhet. Denna komplexa miljö inverkar pÄ mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och dÀrför stÀlls det krav pÄ att man som chef Àr anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner pÄ sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka, beskriva och skapa en förstÄelse för chefers möjlighet att, pÄ olika hierarkiska nivÄer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang pÄverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vÄrt forskningsproblem valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssÀtt och ett abduktivt angreppssÀtt sÄ analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog Àr att ledarskapsutbildningens utformning och den begrÀnsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mÄl och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .

I dagens lÀge saknas en sammanstÀllning av hur servervirtualisering Àr implementerat och hur det fungerar hos olika verksamheter i Sverige. Detta arbete har dÀrför, genom en enkÀtundersökning, besvarat frÄgestÀllningen: "Hur ser servervirtualiseringen ut hos kommuner och landsting i Sverige?" Resultaten visade bl.a. att servervirtualisering Àr vÀl implementerat av kommuner och landsting i Sverige. Resultaten var dessutom vÀldigt lika mellan dessa organisationer.

The goal and purpose of this essay is to study if and how multimodality is used within a Swedish school in Kalmar. This is accomplished by observing the different modalities inside the classroom and how the use of different modalities affects the teaching. Unstructured observations combined with a material-based thematic presentation leads up to an analysis based on social semiotics and multimodality. The essay shows how the teaching uses lots of modalities: sound, images, movies, speeches and literary text in lots of different ways. These different types of modalities are used in a multimodal context, providing good conditions for learning..

Den hÀr rapporten beskriver hur en radarextraktor kan implementeras med hjÀlp av en signalprocessor (DSP). En radarextraktor extraherar viktig information ur en radarvideosignal och skapar plottar. En plott anger bÀring och avstÄnd till ett mÄl, t.ex. ett fartyg eller ett flygplan. Plottarna levereras vanligtvis till en mÄlföljare.

Bakgrund och problem Redovisningen har under den senaste tiden haft en stark utveckling och har dĂ€rigenom blivit allt mer komplex. Komplexiteten innebĂ€r att reglerna blir svĂ„ra att tillĂ€mpa och implementeringen blir svĂ„r. Införande av nya redovisningsregler innebĂ€r förĂ€ndringar för företagen och detta stĂ€ller krav pĂ„ att företagen hĂ„ller sig uppdaterade. Syfte Syftet med uppsatsen Ă€r att studera hur företag implementerar nya regler i sin verksamhet och hur processen kring att hĂ„lla sig uppdaterad gĂ„r till. Författarna avser att undersöka vad de nya reglerna i ÅRL 5 kap.

Dagens samhÀlle prÀglas av en ökad internationell konkurrens och snabb teknisk utveckling. Detta stÀller allt högre krav pÄ företagens verksamhetsstyrningar. Traditionell mÀtning som fokuserar pÄ extern bokföring blir allt mer kritiserad. Kritikerna anser att det traditionella systemet blivit förlegat eftersom det uppmanar till ett alltför kortsiktigt tÀnkande som leder till suboptimering av verksamheten. Det finns styrmodeller vilka kompletterar de finansiella nyckeltalen med andra mÀtetal.