Det finns idag mÄnga verksamheter dÀr mÀnniskor tillsammans med befintlig teknik bildar komplexa system som ska samverka pÄ ett effektivt men ÀndÄ sÀkert sÀtt. Trots verksamhetens höga sÀkerhetskrav kan en olycka eller incident ÀndÄ ske, och denna kan dÄ bli föremÄl för en utredning för att hitta de bakomliggande orsakerna till hÀndelsen. En olycksutredning ska resultera i ÄtgÀrdsförslag som bidrar till att liknande hÀndelser inte sker igen och att sÀkerheten i systemet och verksamheten i stort förbÀttras. Det finns mÄnga olika teorier och metoder kring hur en utredning bör gÄ tillvÀga vad gÀller hÀndelseanalys och identifiering av brister i systemet, men processen att skapa och implementera ÄtgÀrdsförslagen Àr mindre utforskat.Denna studie Àr utförd pÄ Svensk KÀrnbrÀnslehantering AB (SKB) som ansvarar för att ta hand om och lagra det anvÀnda kÀrnbrÀnslet frÄn Sveriges kÀrnkraftverk. Syftet med studien var att undersöka hur SKB arbetar vid olycksutredningar för att skapa ÄtgÀrdsförslag och implementera dessa, samt att belysa de svÄrigheter som kan upplevas med detta arbete.

Aktivitetsbaserad kalkylering (ABC) Àr en kalkyleringsmetod som blev populÀrt under slutet av 80-talet och har sedan dess engagerat mÄnga forskare och praktiker. Konceptet vÀxte allteftersom konsultbolag sÄlde implementeringar, mjukvara togs fram och vetenskapliga artiklar publicerades. Metoden kom dock att kritiseras för att vara komplex och resurskrÀvande och det skapades en bild av att det endast var stora företag som var lÀmpade att anvÀnda sig av metoden. PÄ senare tid har studier gjorts som visat att mindre företag framgÄngsrikt kunnat implementera och anvÀnda sig av ABC och rekommendationer och riktlinjer för dessa har tagits fram. Vi finner dock en avsaknad pÄ studier riktade mot mikroföretags tillÀmpande av ABC.

The purpose of this essay was to find an understanding of what factors whichaffect refugee reception in two municipalities in the southern part of Sweden, themunicipality of Vellinge and the municipality of Landskrona. Three interviewswere made with three local politicians and these interviews were then analysedusing postcolonial theory. With the help of Matthew J. Gibney we identified sevenfactors which aided us in the analysis these were: Integration history, Ethnicaffinity, Determining who is a refugee, The wealth of the municipality, Thehousing market, The labour market and The action of other municipalities.We found that these factors were all useful in creating an understanding ofrefugee reception in the two municipalities. However they affected themunicipalities differently.

NÀr vÀgverket idag planerar och berÀknar vÀgprojekt Àr det en kostnadsbild som utelÀmnas. Det Àr den kostnad som trafikanterna möter under den tid dÄ sjÀlva projektet/ÄtgÀrden pÄgÄr. Denna kostnadsbild innehÄller bland annat ökade miljö-, olycks-, komfort- och fordonskostnader. Utöver dessa kostnader drabbas trafikanterna och dÀrmed samhÀllet Àven av ökade tidskostnader. Syftet med denna uppsats Àr att diskutera nödvÀndigheten av innovativa anbudsförfaranden som tar hÀnsyn till ökade externa samhÀllsekonomiska kostnader i samband med vÀgbyggen.

NÀr kraven frÄn omvÀrlden ökar hittar organisationer nya sÀtt att vara sÄvÀl det mest effektiva som det mest legitima företaget. Detta gÀller gentemot kunder, anstÀllda, konkurrenter och samhÀllet i stort. Syftet med denna kandidatuppsats Àr att med hjÀlp av nyinstitutionell teori undersöka hur ett kommunalt bostadsbolag jobbar med arbetsmiljö. Fokus ligger pÄ att belysa hur arbetsmiljöarbetet samverkar med legitimitetsskapande faktorer, exempelvis standardisering av arbetsmiljöarbetet. Kandidatuppsatsen Àr en kvalitativ studie och utgörs av dokumentstudier samt intervjuer.

Bakgrund: Va?ld mot kvinnor i na?ra relation a?r ett globalt ha?lsoproblem. Ett svenskt universi- tetssjukhus har tagit fram en handlingsplan fo?r omha?ndertagande av va?ldsutsatta kvinnor och det finns evidens fo?r att avdelningschefer spelar en stor roll fo?r implementeringen av hand- lingsplaner.Syfte: Syftet med fo?religgande studie a?r att underso?ka avdelningschefers erfarenheter av att implementera en handlingsplan om va?ldsutsatthet; ?Va?ldsutsatta kvinnor - en handlingsplan fo?r omha?ndertagande?, samt att underso?ka vilka hinder och underla?ttande faktorer som ligger bakom implementeringen.Metod: Studien genomfo?rdes med en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Sju avdelningschefer fra?n sju olika avdelningar inom fem divisioner intervjuades vid ett svenskt universitetssjukhus som har en handlingsplan fo?r omha?ndertagande av va?ldsutsatta kvinnor.

This study is about state officials who handle applications for sickness benefits and about municipal officials who handle applications for financial assistance. The purpose of this study is to explore the differences between the two professional roles regarding their conception about their exercise of authority, in terms of flexibility, individual adjustment, empathy and legal security.The study has a qualitative approach and is based on structured interviews with two state officials and two municipal officials. The questions that this study aims to answer are:- Is there a difference between state officials and municipal officials regarding their experience and use of flexibility? - Is there a difference between state officials and municipal officials regarding their perceptions of legal security, individual adjustment and empathy in their exercise of authority? - What kind of bureaucracy can you find in the two organizations?The results show that the state officials in this study have very limited flexibility due to legislation which makes their exercise of authority neither empathic nor individual. The municipal officials in this study state in their turn that the law entails broad flexibility and the opportunity for them to be empathic and to make individual decisions.

SammanfattningSyftet Àr att undersöka hur implementeringen av FaRŸ ser ut frÄn landsting till primÀrvÄrd, samt om och hur folkhÀlsoinstitutets implementeringsmodell anvÀnds. Genom intervjuer med ansvariga för omrÄdet inom sex utvalda landsting ska studien belysa vad som enligt informanterna fungerar, och vad som eventuellt saknas i processen med att fÄ igÄng ett effektivt arbete med FaR pÄ landstingsnivÄ. Utefter insamlad data analyseras huruvida det faktiska implementeringsarbetet utgÄr ifrÄn utvald teoretisk implementeringsmodell.FrÄgestÀllningar:- Hur ser implementeringen ut i förhÄllande till utvald teoretisk modell?- Vad har gett framgÄng respektive motgÄng i implementeringen?MetodSex stycken telefonintervjuer med informanter frÄn slumpvis utvalda landsting i Sverige har genomförts. Intervjuerna var av semistrukturerad art och utgick frÄn en intervjuguide med utgÄngspunkt i syfte och frÄgestÀllningar.ResultatHuruvida den utvalda teoretiska modellen finns med i landstingens implementeringsarbete visar resultatet en stor spridning.

Syfte: Med utgÄngspunkt i frÄgan om K-projektet innebÀr en förenkling för företag i Sverige Àr studiens syfte att utvÀrdera effekter pÄ svenska företag under K-projektets implementering.Metod: Studien anvÀnder en induktiv ansats dÀr en egen forskningsdesign med en kombination av kvalitativ och kvantitativ metod anvÀnds för att med revisionsarvodets utveckling och tidigare studier studera effekter pÄ svenska företag under tiden K-projektet implementeras.Resultat: Resultatet av studien visar tvÄ effekter, aggregerat revisionsarvode och, frÄn 16 tidigare studier, respondenters uppfattningar om K-projektet innebÀr en förenkling. Revisionsarvodet har ökat under perioden 2001-2010. Trots att effekter sÄ som inflation och ökad kundstock har justerats bort, ser vi en markant kostnadsökning för revision för svenska företag samtidigt som de tidigare studiernas respondenter inte anser att K-projektet innebÀr en förenkling. I denna studie har 10 av 23 uppfattningar tolkats som förenklande, medan 13 uppfattningar har tolkats som komplicerade. Dessa tolkningar mÀts i en analys som visar vÀrdet 4,35 pÄ en 10-gradig skala dÀr 10 innebÀr att samtliga tolkningar tyder pÄ att K-projektet innebÀr en förenkling.

VÄr ambition med den hÀr studien har varit att belysa hur rÀttsÀkerheten och kvaliteten bibehÄlls utifrÄn de beviljade besluten till det nÄr de individer besluten gÀller för i de praktiska verksamheterna. Vi har studerat vissa insatser inom hemtjÀnsten. De insatser som varit aktuella för studien Àr de insatser inom hemtjÀnsten som krÀver att det upprÀttas en mÄlstyrd arbetsplan. Vi har tagit hjÀlp av teorier som belyser organisationer och teorier som handlar om implementering för att kunna ge en förklaring till det framkomna resultatet. Vi har ocksÄ tagit hjÀlp av viss lagstiftning samt föreskrifter som anger hur och vad som ska göras för att uppnÄ rÀttsÀkerhet och kvalitet i den undersökta verksamheten.För att öka förstÄelsen med mÄlstyrt arbete beskrivs Àven de inblandade parterna i den implementeringsprocess vi valt att fokusera pÄ.Vi har i studien anvÀnt oss av enbart textmaterial för att komma fram till ett resultat.

Denna uppsats handlar om hur lÀrare ser pÄ elevinflytande i undervisningen. Uppsatsen fokuserar pÄ lÀrarnas upplevelser och inte pÄ faktiskt genomförda klassrumsobservationer. Studien genomfördes med ett kvalitativt syfte genom att ett antal lÀrare pÄ en högstadieskola i VÀsterÄs fick svara pÄ frÄgor via en utskickad enkÀt.  Resultatet visar frÀmst tvÄ saker som Àr vÀsentliga att redovisa: Att lÀrare tenderar att rikta fokus pÄ problematiken med att implementera elevinflytande i undervisningen nÀstan uteslutande pÄ de enskilda eleverna. Samt att kunskap om styrdokumenten och avsaknaden av en gemensam handlingsplan för denna implementering saknas.

Med stöd av Precede-Proceed-modellen syftar denna studie till att kartlÀgga invÄnarnas intresse för ett kommunalt hÀlsofrÀmjande kostarbete i Kungsbacka kommun. UtgÄngspunkt finns i de nationella folkhÀlsomÄlen sÄvÀl som i Kungsbacka kommunfullmÀktiges prioriterade mÄl för demokrati och hÀlsa. En i huvudsak kvantitativ enkÀt utformades för att svara pÄ om invÄnarna Àr intresserade av kommunens kostarbete och i sÄ fall hur de vill ta del av ett sÄdant arbete. EnkÀten delades ut i pappersform pÄ valda platser samt publicerades som en webbenkÀt pÄ kommunens hemsida och Facebooksida, i ett försök att nÄ ut till invÄnare frÄn olika delar av kommunen och i olika Äldrar. Sammanlagt 167 personer svarade pÄ enkÀten varav 100 var intresserade av kommunens arbete.

Bakgrund: Trots all forskning och kunskap om vikten av fysisk aktivitet ökar livsstilrelaterade sjukdomar. WHO (VÀrldshÀlsoorganisationen) har klassificerat fysisk inaktivitet som en av fyra ohÀlsosamma levnadsvanor som vid minimering kan förebygga sjukdom och för tidig död. Fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) inkluderar hÀlsofrÀmjande hÀlso- och sjukvÄrd och ökad fysisk aktivitet som Àr tvÄ av Sveriges elva folkhÀlsomÄl. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur fysisk aktivitet pÄ recept pÄverkar den fysiska aktivitetsnivÄn. Metod: En litteraturstudie gjordes och sökning utfördes i LibHub och Academic Search Elite av artiklar publicerade mellan 2005 och 2012.

SAMMANFATTNINGSjuksköterskan tillÀmpar omvÄrdnadsprocessen genom att observera, vÀrdera, prioritera, dokumentera och vid behov ÄtgÀrda och hantera förÀndringar i allmÀntillstÄndet, samt motverka komplikationer i samband med sjukdom, vÄrd och behandling. Andningsfrekvens (AF) Àr den vitalparameter som först förÀndras och signalerar en förÀndring i allmÀntillstÄndet. Vid de flesta hjÀrtstopp pÄ sjukhus finns tecken till försÀmring hos patienten redan nÄgra timmar eller upp till ett dygn före. Syftet var att undersöka sjuksköterskans instÀllning och följsamhet till att mÀta och bedöma AF hos akuta sjuka patienter, för att tidigt upptÀcka en försÀmring i patientens hÀlsotillstÄnd. Genom en litteraturstudie framkom fyra teman. Rutiners betydelse, sjuksköterskans instÀllning till AF och varför den inte mÀttes, vÀrdet av förÀndringsarbete samt möjliga arbetssÀtt för att undvika vÄrdskador.

I Sverige kan man för nÀrvarande skönja ett ökat intresse för matlagning. Detta reflekteras bland annat i ett ökat utbud av matlagningsprogram i tv och antalet sökningar efter recept pÄ Google uppgÄr till nÀstan 2 miljoner varje mÄnad, enbart i Sverige. Samtidigt slÀngs ungefÀr 25 % av all mat som inhandlas och mÄnga förÀldrar uppger att de kÀnner att det Àr svÄrt att experimentera mera i köket.I ett försök att uppmuntra till experimentering i köket och samtidigt minska matsvinnet har det i denna uppsats implementerats och testats en proof of concept metod för att rekommendera ingredienser som passar tillsammans. Tesen Àr att om anvÀndare fÄr ett stöd med kombinationer av ingredienser som passar tillsammans kommer de sÄ smÄningom att vÄga experimentera mera med sin matlagning.Flera algoritmer analyserades men algoritmen som implementerats bygger pÄ en viktning av ingredienserna i PlanEatSmiles receptdatabas. NÀr en ingrediens förekom tillsammans med en annan i ett recept ökades vikten med 1.