Sök:

Sökresultat:

21888 Uppsatser om Kommunalt miljöarbete - Sida 12 av 1460

Det Kommunala LOK-stödet : En kvalitativ analys av kommuners vÀrderingar kring det kommunala lokala aktivitetstödet och dess utformning i VÀsterbottens lÀn

This bachelor thesis aim to highlight the values that form the basis for the formulation of the municipal local activity support to sports clubs. Key questions was, what are the criteria for the distribution of support, what are the conditions for the support in the municipalities, and what thoughts on development of the local sports club are behind these criteria. The study is based on one policy document from each municipality and 15 interviews that revealed a large spread in mindset and resources between the municipalities, but also similarities in the supports criteria and evaluation work. 14 out of 15 municipalities distribute the support, but the conditions are different. One interesting result the study shows is how little some municipalities really know about the money that goes out to the clubs.

Kommunernas markanvisningar för bostÀder : En studie av markanvisningar i Malmö, Lund och VÀxjö

En stor del av de nyproducerade bostÀderna byggs pÄ mark som ursprungligen Àgts av en kommun. Marken fördelas dÄ till byggherrar genom det som kallas ?markanvisning?. En markanvisning ger en byggherre rÀtt att ensam förhandla med en kommun om en exploatering pÄ mark som kommunen Àger. För kommunerna ger markanvisningarna möjligheter att vÀlja byggherre och bestÀmma hur exploateringen ska genomföras.

PERSONCENTRERADE VIRTUELLA PATIENTFALL ? EN V?G ATT ST?RKA PATIENTS?KERHET? En kvalitativ pilotstudie

Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs. Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av kliniska f?rdigheter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys. Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.

Redan f?r sent? En analys av begreppet beaktansv?rd kroppslig f?rs?mring och l?ngsamt framskridande skada i svensk r?tt

Denna uppsats utreder den skadest?ndsr?ttsliga problematiken som uppst?r vid l?ngsamt framskridande skador, med s?rskild inriktning p? H?gsta domstolens avg?rande i NJA 2023 s. 916. R?ttsfallet r?r fr?gan om personskada ska anses ha uppst?tt till f?ljd av att ett kommunalt vattenbolag har levererat dricksvatten f?rorenat med PFAS, vilket har lett till att inv?nare i byn Kallinge f?tt kraftigt f?rh?jda PFAS-niv?er i blodet.

Deltagares upplevelser av ett kommunalt aktiveringsprogram : -En kvalitativ studie om möjligheter och hinder för inflytande

The purpose of this study was to examine participants' experiences and descriptions of a municipal activation program, and how participants perceive their opportunities for influence on their own needs and requirements. The results are based on statements from six semi-structured, individual interviews conducted by the qualitative method. Empowerment, paternalism and social capital are among the study's theoretical frame of reference. The main results show that more participants are critical of aspects of coercion and involuntary willingness in participation. Motivation for participation seems to mainly be linked to whether the activity is experienced as meaningful, as well as to the attitude of the staff.

Tillsynsmetodik inom kommunalt miljö- och hÀlsoskydd

Syftet Àr beskriva och analysera tillsynen som arbetssÀtt samt att utifrÄn nÄgra miljö- och hÀlsoskyddsinspektörers tankar och erfarenheter reflektera över om det gÄr att finna möjligheter att utveckla tillsynsmetodiken. FrÄgestÀllningar Àr: Vilka uppfattningar och erfarenheter har inspektörerna nÀr det gÀller tillsynsmetodiken? Hur ser de pÄ sin yrkesroll och arbetsvillkoren? Hur tÀnker inspektörerna kring möjligheter och svÄrigheter nÀr det gÀller att utveckla inspektörsjobbet? Studien har genomförts med hjÀlp av intervjuer, observationer och observationsschema. Resultatet visar att mÄnga miljö- och hÀlsoskyddsinspektörer ofta Àr utelÀmnade att pÄ egen hand utarbeta sÀtt att arbeta pÄ. Utvecklingsmöjligheterna för inspektörerna Àr begrÀnsade.

Tidpunkten för marköverlĂ„telser som styrinstrument vid kommunala markanvisningar : En jĂ€mförelse av förfaranden som tillĂ€mpas i Örebro och GĂ€vle

Denna studie har gjorts i syfte att utreda vilka effekter som kommun, byggherre och bank upplever dĂ„ en exploateringsfastighet överlĂ„ts till en byggherre först efter att byggnationer pĂ„börjats inom ramen för en kommunal markanvisning. Studien har gjorts pĂ„ förslag av GĂ€vle kommun som sökt svar pĂ„ om en överlĂ„telsetidpunkt efter byggstart kan vara ett instrument att uppnĂ„ rĂ€tt resultat dĂ„ exploatering görs pĂ„ kommunalt Ă€gd mark. För att belysa effekterna har studien gjorts genom jĂ€mförelse av hur aktörer upplever förfarandet som tillĂ€mpas av Örebro kommun med hur aktörer upplever förfarandet som tillĂ€mpas av GĂ€vle kommun. I Örebro kommun genomförs marköverlĂ„telsen till byggherren först efter att byggnationer pĂ„börjats pĂ„ fastigheten. I GĂ€vle kommun sker normalt överlĂ„telsen innan byggstart Ă€ven om svĂ€varvillkor ibland förekommer vilket fördröjer byggherrens möjlighet att erhĂ„lla lagfart. För att förstĂ„ hur aktörerna kommun, byggherre och bank upplever effekterna har (1) semi-strukturerade, kvalitativa telefonintervjuer gjorts med aktörer pĂ„ respektive orter. (2) Avtal om markanvisning har granskats för att förstĂ„ hur kommunerna reglerar sina respektive överlĂ„telsetidpunkter. Resultatet visar att tidpunkten för exploateringsfastighetens överlĂ„telse kan anvĂ€ndas som instrument att förhindra spekulation med kommunalt Ă€gd mark.

Anv?ndning av bildst?d i f?rskolan

Studien unders?ker den allm?nna anv?ndningen av den alternativa kompletterande kommunikationsformen (AKK) bildst?d p? tv? olika f?rskolor. Syftet med studien ?r att unders?ka hur bildst?d i den fysiska milj?n p?verkar kommunikationen p? f?rskolan s?v?l som mellan barn och vuxen, och barn till barn. Metoden f?r studien ?r observation, och det valdes f?r att g?ra en kvalitativ studie som visar hur det egentligen ?r p? f?rskolan f?r att f? ett s? sanningsenligt resultat som m?jligt.

FörÀndringsarbete inom skolans organisation : ? möjligheter och hinder ur ett specialpedagogiskt perspektiv

Syftet med denna studie var att fÄ kunskap om och förstÄelse för hur pedagoger upplever ett kommunalt förÀndringsarbete för tidiga insatser. FörÀndringsarbetet syftar till att minimera antalet elever som inte nÄr mÄlet för utbildningen. Studien har genomförts genom att kartlÀgga, beskriva och analysera pedagogernas upplevelser och erfarenheter, utifrÄn enkÀter och intervjuer. Resultatet visar pÄ ett förÀndringsarbete som kan beskrivas som toppstyrt och, pÄ samtliga undersökta skolor, initierat av rektor. I resultatet framkommer att förÀndringsarbetet Àr mer förankrat bland specialpedagoger/lÀrare och rektorer Àn bland skolans övriga pedagoger.

Vad pÄverkar en kommuns beslut att bli en "Fairtrade city"? : En studie av Sveriges kommuner

The aim of this thesis is to examine the properties of the municipalities in Sweden that influence the choice of being a certified Fairtrade city. The independent variables which are used in the statistical analysis are municipal governance, local tax rate, whether there is an university and/or university college in the municipality, average income and higher education in the municipality. The variables are examined by logistic regression. Since there are no statistical data on ethical procurement, this exogenous variable isn?t included in the regression.

V?STERHAVETS V?RBLOMNING AV FYTOPLANKTON En analys av potentiella f?r?ndringar ?ver tid

De s?songsbundna blomningarna av fytoplankton utg?r en livsn?dv?ndig f?dobas i marina ekosystem samtidigt som de har en mycket viktig roll i den globala kolcykeln och d?rmed p?verkar klimatet i stort. I V?sterhavet domineras v?rblomningen till en b?rjan av kiselalger f?ljt att dinoflagellater. D? fytoplankton p?verkas av en rad olika biotiska och abiotiska faktorer har flera betydande skiften i v?rblomningens struktur observerats till f?ljd av klimatf?r?ndringar.

Ledningens intentioner bakom belöningssystem : En studie gÀllande ledningens intentioner bakom utformningen och anvÀndningen av belöningssystem i tvÄ företag

Skollagen Àr det regelverk som styr hur verksamheten i skolan ska vara utformad, den betonar bland annat alla elevers rÀtt till stöd och likvÀrdiga förutsÀttningar. Som skolans lokala huvudman ansvarar kommunerna för att utbildningen sker i samklang med lagar och förordningar. Forskning och rapporter har dock visat att det inte alltid Àr lÀtt att omsÀtta skollagens krav pÄ att alla elever ska fÄ stöd i en verklighet dÀr den kommunala budgeten ofta sÀtter ramarna och har tolkningsföretrÀde i verksamheten. Den hÀr studien undersökte hur rektorer uppfattade de skyldigheter de har enligt skollagen i relation till de ekonomiska medel de tilldelas av kommunen. Anledningen till att just rektorer valdes för undersökningen var att de har rollen som statens representant i skolan, och i den rollen ingÄr det att garantera att skollagen efterföljs.

Dalens Ande : ett konstprojekts transformation till en etik- och moralfrÄga

?Dalens Ande? Àr ett kommunalt konstprojekt i SÀter. Enligt den ursprungliga planeringen skulle det pÄgÄ under tre somrar. Det ingÄr i hela SÀterdalsprojektet, vilket syftar till att lyfta fram en sÀregen miljö och natur.KonstutstÀllningen Dalens Ande var redan den första sommaren (1998) mycket uppmÀrksammad, inte minst i lokalpressen.Efterhand följde den affekterade insÀndardebatt som lett till den ?etiska vÀndning? som denna uppsats huvudsakligen avser att belysa och analysera.De tolv berörda konstnÀrerna har beslutat att avsÀga sig vidare samarbete med SÀters kommun sedan den insÀndarskribent som de sett sig krÀnkande behandlade av utsetts till kommunens kulturpristagare.HÀr presenteras förutom ett urval av nÀmnda skriverier Àven som referenser en kort sammanfattning av Kants sedelÀra samt övrigt artikelmaterial som behandlar problemstÀllningens delfrÄgor; yttrandefrihet kontra ÀrekrÀnkning, pressetik och begreppet ?konstskandal?..

Skollagen eller budgeten? : Rektorers uppfattningar om styrdokumentens krav i relation till den tilldelade budgeten.

Skollagen Àr det regelverk som styr hur verksamheten i skolan ska vara utformad, den betonar bland annat alla elevers rÀtt till stöd och likvÀrdiga förutsÀttningar. Som skolans lokala huvudman ansvarar kommunerna för att utbildningen sker i samklang med lagar och förordningar. Forskning och rapporter har dock visat att det inte alltid Àr lÀtt att omsÀtta skollagens krav pÄ att alla elever ska fÄ stöd i en verklighet dÀr den kommunala budgeten ofta sÀtter ramarna och har tolkningsföretrÀde i verksamheten. Den hÀr studien undersökte hur rektorer uppfattade de skyldigheter de har enligt skollagen i relation till de ekonomiska medel de tilldelas av kommunen. Anledningen till att just rektorer valdes för undersökningen var att de har rollen som statens representant i skolan, och i den rollen ingÄr det att garantera att skollagen efterföljs.

Matematik ? ?överflödiga kunskaper?? - En studie om hur förskollÀrare arbetar med matematik pÄ förskolan

I detta examensarbete har vi kartlagt förskollÀrares instÀllning till matematik. Hur förskollÀrare arbetar med Gelman och Gallistels fem principer i matematik, samt hur medvetna de Àr om principerna. Tidigare forskning pekar pÄ vikten av att barn fÄr förstÄelse fo?r Gelman och Gallistels fem principer, för att utveckla en grundlÀggande matematisk förstÄelse. I vÄr studie visar vi pÄ hur man kan arbeta med principerna pÄ förskolan.

<- FöregÄende sida 12 NÀsta sida ->