Arbetet behandlar chefer i kommunal verksamhet och vad de ska ha fokus på i sitt chefskap för att öka uppfattningen hos sina medarbetare att de är bra chefer. Syftet med studien är att på ett överskådligt vis redogöra för hur stor betydelse olika delar av ledarskapet har för hur medarbetare uppfattar chefer som helhet. Den övergripande frågeställningen är: Vad ska chefer i kommunal verksamhet fokusera på för att ha nöjda medarbetare? För att besvara vår frågeställning har vi utgått från ett kvantitativt insamlat material som består av enkätundersökningar utförda i åtta svenska kommuner, mellan åren 2004 till 2006. Antalet svarande totalt sett är 30 318 personer, varav nära 2 300 är chefer.

Current technology offers many possibilities for remotecommunication. Nevertheless, people with cognitive and communicativedisabilities have limited access to common communication technology like textmessaging via a mobile phone. This study is part of the project Text messagingwith picture symbols - a possibility for AAC users and people with cognitiveimpairments. Semi structured interviews were used to investigate three menand four women?s experiences of using Windows mobiles with adaptedfunctions for text messaging.

Titel: Samordning vid implementering av miljömål ? en beskrivning om hur implementeringav miljömål kan samordnas vid nybyggnation i ett kommunalt fastighetsbolagFörfattare: Louise Fernholm och Antonia HarrisonHandledare: Jan-Olof MüllerUppsatsnivå: Kandidatuppsats - företagsekonomiSeminarium: 2014-05-20Syfte: Denna studie syftar till att beskriva och analysera hur samordning kan se ut vid implementering av miljömål i en kommun, med fokus på nybyggnationer av offentliga fastigheter. Vi har studerat hur aktörer på olika nivåer inom Varbergs kommun ser på implementeringen av miljömål. Studien syftar vidare till att se om det finns en koppling mellan samordningsmekanismer, styrning och målfokuserad investeringsverksamhet.Bakgrund: Kommunen är inte en vinstdrivande organisation, så beslutsprocessen kring mål blir därmed mer komplex jämfört med den privata marknaden. Svenska kommuner står för ca 15 % av fastighetsbeståndet, vilket är en betydande andel.

Denna studie syftar till att o?ka fo?rsta?elsen fo?r fenomenet chefssto?d ur chefernas eget perspektiv. Med en induktiv ansats har detta gjorts genom en fallstudie pa? ett kommunalt hyresbolag. Vi utfo?rde kvalitativa intervjuer med nio linje- och mellanchefer samt organisationens VD.

Syftet med uppsatsen är att analysera en debatt i Sydsvenska Dagbladet om Vellinge ska eller inte ska ta emot ensamkommande barn. Debatten intensifierades under perioden november 2009, till och med mars 2010 med anledning av att antalet ensamkommande barn under 2009 ökade kraftigt och därmed behovet av att fler kommuner tar emot dessa barn. För att granska de argument som förts fram för och emot att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn används ett argumentationsanalytiskt perspektiv medan diskursanalys används för att klarlägga bakomliggande diskurser i debatten. I debatten identifieras olika aktörer som argumenterar för och emot Vellinges mottagande av ensamkommande barn. Resultatet av argumentationsanalysen visar att de aktörer som argumenterar för att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn har starkare och mer hållbara argument.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer definieras som fysiskt, psykiskt och sexuellt v?ld eller stalkning fr?n en n?rst?ende person. Konsekvenserna ?r omfattande, varierande och individuella. V?ld i n?ra relationer kan drabba alla, men i majoriteten av fallen uts?tts kvinnor av m?n, d?r 30 % av v?rldens kvinnor n?gon g?ng har upplevt v?ld fr?n sin partner. Akutmottagningen kan vara viktig f?r identifiering av v?ld i n?ra relationer.

Syftet med denna uppsats är att beskriva, analysera och jämföra effektiviteten i ett kommunalt bolag och en förvaltning.För att möjliggöra analysering av studieobjekten behövdes effektivitetsbegreppet karaktäriseras, vilket utfördes genom konstruktionen av en modell, baserad på en teoretisk undersökning. Vidare genomfördes en kvalitativ undersökning i form av intervjuer på de utvalda studieobjekten Kärnfastigheter och Linköpings kommunala fastigheter. Empirin baseras till största delen på intervjuer med personer i varierande positioner inom organisationerna. Dessa är för respektive studieobjekt fyra till antalet. Slutsatsen är att det endast går att identifiera enstaka skillnader vad gäller effektiviteten.

Bakgrund: Trots omfattande reformer inom psykiatrin och ambitioner om att erbjuda st?d i vardagen, visar forskning att ensamhet, brist p? meningsfulla aktiviteter och att begr?nsad sj?lvst?ndighet fortfarande ?r ett vanligt inslag i vardagen p? socialpsykiatriska boenden Syfte: Syftet med denna studie var att unders?ka hur personal som arbetar p? ett socialpsykiatriboende beskriver ett idealiskt boende som fr?mjar aktivitet och delaktighet. Metod: Studien genomf?rdes med en kvalitativ ansats i form av tv? fokusgrupper med 4 respektive 5 deltagare vid tillf?llena. Materialet transkriberades, analyserades induktivt och kodades efter kondensering Resultat Det kom fram stor m?ngd konkreta f?rslag p? hur socialpsykiatriska boendemilj?er kan optimeras f?r att fr?mja aktivitet och delaktighet, sammanfattat i tre huvudkategorier: Fysiska utrymmen f?r aktivitet, Utbud av olika aktiviteter och personal som resurs p? olika s?tt.

SAMMANFATTNING BAKGRUND Levnadsvanor som innefattar p?verkningsbara riskfaktorer s?som ?verkonsumtion av alkohol, r?kning, motionsvanor och matvanor samt negativ stress leder till bland annat hypertoni. Hj?rt-k?rlsjukdomarna ?r idag den vanligaste d?dsorsaken i v?stv?rlden. Sjuksk?terskan har en viktig roll i det h?lsofr?mjande arbetet.

Titel: Corporate Social Responsibility inom fastighetsbranschen, en fallstudie om bostadsföretaget Bostad AB MimerSeminariedatum: 2013-05-29Högskola: Mälardalens högskola, VästeråsInstitution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik (EST)Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15hp (FÖA300)Författare: David Berg, Alexandra Bredahl, Kristoffer KarlssonExaminator: Cecilia ErixonHandledare: Birgitta SchwartzSidantal: 36Bilagor: 4Nyckelord: CSR, kommunalägda bostadsföretag, hållbar utveckling, samhällsansvarFrågeställning:? Hur och varför arbetar Mimer med CSR?? Hur kombinerar Mimer affärsmässighet med samhällsansvar?? Vilka förbättringsmöjligheter finns i Mimers CSR-arbete?Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen varför ett kommunalt bostadsföretag som Mimer väljer att investera i hållbar samhällsutveckling samt undersöka om det finns något samband mellan samhällsansvar och ekonomisk vinst.Metod: En kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats som genomfördes med  semistrukturerade intervjuer från ett urval av anställda på ett kommunalägt bostadsföretag.Slutsats: För att uppfylla sitt lagliga ansvar om att agera utefter affärsmässiga principer måste ett kommunalägt bostadsföretag som Mimer kombinera ett  miljömässigt, socialt och ekonomiskt ansvar. Genom att kombinera dessa delar kan Mimer agera som ett ansvarsfullt företag och uppfylla intressenternas förväntningar och krav. Mimer använder CSR som en sätt att förbättra sitt anseende och skapa ekonomisk vinning på lång sikt. Genom att kommunicera detta internt och externt kan Mimer stärka sitt varumärke och skapa konkurrensfördelar.

Syftet med följande arbete är att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns för ett ämnesöverskridande arbete på industriprogrammet med inriktning mot Träteknik. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om ämnesöverskridande arbete. Med hjälp av kvalitativa intervjuer ville jag se hur arbetslaget, som består av fyra lärare, på ett industriprogram såg på ett sådant arbete. Jag har även intervjuat platschefen för att få skolledningens syn på ämnesöverskridande arbete. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att förutsättningarna finns för ett ämnesöverskridande arbete. De jag intervjuade såg positivt på möjligheterna för ett ämnesöverskridande arbete. De hinder respondenterna såg har med tid och samordning att göra.

Denna studie syftar till att skapa kunskap om hur svenska myndigheter upplever f?r?ndringar i cyberhotbilden samt hur de arbetar med att f?rebygga, hantera och anpassa sina interna s?kerhets?tg?rder i en f?r?nderlig omv?rldsbild. Analysen utg?r fr?n tv? teoretiska perspektiv. Rutinaktivitetsteorin anv?nds f?r att f?rst? myndigheter som kapabla v?ktare i den digitala milj?n och hur s?kerhets?tg?rder kan minska tillg?ngligheten f?r motiverade angripare. Teorin om risksamh?llet anv?nds f?r att analysera hur myndigheter agerar proaktivt i en kontext pr?glad av os?kerhet, d?r riskbed?mningar ofta grundar sig p? framtida hot snarare ?n faktiska h?ndelser.

Although gang violence has gained much attention in Swedish media in recent years, women in gang environments remain unexplored. Recently the Swedish Gender Equality Agency (J?mst?lldhetsmyndigheten) published a report in March 2024 showing that women are being sexually exploited in gang environments, and the report has brought attention to women in gangs. This study examines gender-based violence in gang environments in Sweden. The aim of this study is to examine how intimate relationships with men in gang environments affect womens? agency to enter and leave gangs.

Syftet med studien är att belysa och jämföra hur två jämnstora kommuner i Sverige har implementerat lagen om det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar mellan 16 och 20 år som inte studerar på ett nationellt eller specialutformat program. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem personer i tre olika funktioner för att få olika perspektiv på det vi studerade. Vi fann att det praktiska arbetet skiljer sig åt mellan de båda kommunerna trots att målet är detsamma: att hitta och kartlägga alla ungdomar som befinner sig utanför gymnasieskolan och sedan erbjuda hjälp baserat på individuella intressen, behov och förutsättningar. Kommunerna har liknande verktyg för att hitta och motivera ungdomarna som t.ex. samma registreringssystem, centralt placerade utanför skolan, liknande kontaktsätt och trycker lika starkt på frivilligheten som en viktig faktor.

Enligt l?roplanen ?r det arbetslagets ansvar att se till att en god introduktion erbjuds till barn och familj. V?rdnadshavarna ska ?ven f? m?jlighet till delaktighet i verksamheten samt att ett gott samarbete m?jligg?rs mellan parterna. Syftet med unders?kningen ?r att genom v?rdnadshavares erfarenheter och uppfattningar bidra med ?kad kunskap och f?rst?else f?r hur trygghet skapas under barnets introduktion tillsammans med v?rdnadshavare och pedagoger.