Bakgrund och problem: I och med globaliseringen befinner sig världen i en mer och mer integrerad tillvaro där våra tidigare separerade ekonomier är mer och mer sammankopplade. Den senaste finanskrisen som startade i USA har haft kraftigåterverkan på den europeiska ekonomin. Vissa europeiska stater har dock klarat sig bättre än andra vilket får oss att fundera över varför och om fallet verkligen är sådant. Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka om den gemensamma valutan som vissa stater i Europa har implementerat har någon betydelse i dess förmåga att hantera och bekämpa den senaste finanskrisen 2008.Metod: Arbetet har utförts med hjälp av ett kvantitativt tillvägagångsätt då vi behandlar utvalda europeiska börsindex för att beräkna nödvändiga faktorer. Dessa faktorer används sedan i utvalda modeller och teorier för att kunna analyseras på ett tillförlitligt sätt.

Problem/Bakgrund: Med den nationella IT-strategin inom vård och omsorgs uppmaning till ökad tillgänglighet inom vården som bakgrund, har landstinget Blekinge påbörjat ett projekt Syster Gudrun Fullskalelabb för IT i vård och omsorg. Inom projektet prövas informationsteknologiska lösningar som ska göra vårdplanering på distans möjlig. Lösningen påpekar att vårdplaneringen på så sätt ska bli mer tillgänglig. Den här uppsatsen inriktas till att söka insikt i berörd primärvårdspersonals uppfattning och erfarenhet om vårdplanering och dess tillgänglighet, lik väl hur informationsteknologiska lösningar ska komma att påverka vårdplaneringen som aktivitet.Syfte: Att få en djupare förståelse för primärvårdspersonalens erfarenheter av och uppfattning om begreppet tillgänglighet inom aktiviteten vårdplanering. Likafullt är studiens syfte att söka insikt i hur informationsteknologiska lösningar kan komma att påverka aktiviteten vårdplanering och begreppet tillgänglighet enligt primärvårdspersonal.Kortfattad beskrivning av uppsatsens utgångspunkter och undersökningens uppläggning: Uppsatsen tar ansats från en kvalitativ metod med en fenomenologisk hermeneutisk analysmodell.Slutsatser/Resultat: Resultatet vilar på teman som visar att begreppet tillgänglighet är svårdefinierat och att vårdplaneringen uppfattas ha en hänsyns- och tillgänglighetsproblematik.

M?let med denna studie ?r att unders?ka vad vithetsnormen har f?r betydelse f?r arbetsmetoder och beslutsfattande p? Changers Hub samt p? vilka s?tt strukturer kopplade till detta begrepp interagerar med Changers Hubs arbete f?r att skapa en parallell, positiv samh?llsber?ttelse g?llande f?rortens inv?nare. Studien fokuserar p? hur personalen navigerar externt och internt gentemot majoritetssamh?llet och r?dande normer. Uppsatsen ?r skriven p? svenska och baserad p? ?tta veckors f?ltstudie hos Changers Hub Hj?llbo.

Syfte: Uppsatsens syfte är att utifrån IFRS 8 beskriva och förstå regleringsprocessen vid antagandet och godkännandet av nya internationella redovisningsstandarder. Uppsatsen ska bidra med information till redovisningskunniga personer om vilka aktörer som har makt att påverka i denna process och hur besluten legitimeras. Metod: Denna uppsats är en dokumentstudie med kvalitativ ansats. En fallstudie av IFRS 8 har genomförts för att kunna beskriva regleringsprocessen. Studiens syfte är deskriptivt och tillvägagångssättet induktivt.

SammanfattningDetta är en rättsdogmatisk utredning om Eskilstuna kommuns befogenhet att lämna ekonomiskt bidrag till Mälardalens högskola. Syftet är att utreda huruvida kommunallagen medger att en kommun lämnar ekonomiskt bidrag till en högskola med staten som huvudman. Sveriges kommuner har en viss självbestämmanderätt som är lagstadgad, dock sätter kommunallagen 2:1 gränser för vilka angelägenheter en kommun får engagera sig i. Paragrafen ställer krav på att det finns allmänintresse hos kommunmedborgarna för att kommunen ska kunna engagera sig i angelägenheten, att det finns en anknytning till kommunens område och medlemmar, samt att det är en angelägenhet som inte ankommer på någon annan att sköta. I uppsatsen visas Eskilstuna kommuns ekonomiska bidrag till Mälardalens högskola och dessa jämförs med gällande rättspraxis genom ekonomiska beräkningar.

Uppsatsens syfte är att Bidra till forskningens taxonomi genom att utveckla begreppen kring fenomenet sociala nätverk och använda taxonomi på fallföretagen: Salongen och Nova100. Ansatsen gör skillnad på frågeställning och syfte och är i grunden deskriptiv; vi vill beskriva sociala nätverk och bidra till hur forskningen hanterar fenomenet. Frågeställningen lyder: ?Vad är sociala nätverk och vilka dimensioner är centrala i analysen av dem?? Uppsatsen utgår från att någon form av värde uppstår i sociala nätverk och att om så inte var fallet hade de inte existerat. Teorierna har hämtats från flera discipliner, främst från företagsekonomi och ekonomisk historia men även i viss utsträckning derivat från forskning inom socialantropologi samt psykologi.

Att vara ideellt engagerad ses av många som en faktor som leder till positiva effekter för individer. Problemet med detta resonemang är att de flesta som engagerar sig aktivt även ärde som redan har dessa fördelaktigaegenskaper.Frågan är därför om det är en kausal effekt eller en stark korrelation som lett till bilden av att ideellt engagemang är positivt för individers livsstandard.Syftet med denna uppsats är att undersöka om ett aktivt engagemang inom ideella organisationer i sig gereffekter hos individerna. Studiengörs med utgång från hypotesen att socialt kapital skapas inom grupper av aktivt ideellt engagerade medlemmar och att detta i sin tur leder till positiva yttringarhos individen.Undersökningen sker genomen kvantitativ longitudinell studie som använder sig av propensity score matchingför att uppskatta den kausala effekten aktivt engagemang kan ha.Studiens resultat indikerar att ingen statistisk signifikant skillnad existerar mellan en person som varitaktiv i en ideell organisationoch en person som ej varit det, vilket tyder på att det aktiva engagemanget inom en ideell organisation i sig inte ger någon effekt. Dessa resultat förkastar därmed hypotesen att aktivt engagemang inom ideella organisationer i sig leder till positiva effekter genom det sociala kapital som skaffas inom denna form av nätverk..

Denna sociologiska uppsats behandlar den subjektiva upplevelsen av moderskapet. Det som problematiseras är vilka normativa förväntningar kvinnorna upplever i moderskapet samt hur de upplever att familjelivet förändras efter att paret fått barn. Uppsatsen belyser dessa problem utifrån ett före- och efterperspektiv relaterat till hushållet, yrkesarbete och föräldraskap.  Modersbilden i dagens samhälle vrids mellan ett husmors ideal och den framgångsrike yrkeskarriäristen. Den goda modern lever upp till hushållsidealet, har en framgångsrik karriär och vårdar sitt yttre efter dagens alla hälso- och skönhetsideal.

Syftet är att studera hur medarbetare inom förskolan uppfattar sina egna bidrag till ett bra samarbetsklimat samt synliggöra faktorer som bidrar till gynnsamma förutsättningar för samarbete och därmed främjar ändamålsenliga handlingsmönster.Vilka föreställningar har personalen om hur ett bra samarbetsklimat skapas?Vilka föreställningar har personalen om hur de själva kan bidra till att förändra klimatet?Studien utgår från samspelet mellan medlemmar i arbetsgruppen för att öka förståelsen av samarbetes vikt i kunskapsintensiva verksamheter där medarbetarna är beroende av varandra för att nå målen. Fokus är på interaktionen mellan medarbetarna men jag har även ett behov av att se bakomliggande mekanismer som påverkar på olika nivåer bland annat organisation- ledning- medarbetare och tvärtom då dessa är beroende av varandra för att nå målen. Genom att belysa orsakssammanhang och samband mellan olika fenomen samt analysera de teorier och begrepp som är relevanta i förhållande till mitt empiriska material, som består av fokusgrupp, enskilda intervjuer och två mötesobservationer på arbetsplatsen, synliggörs syftet. Jag har tolkat materialet utifrån en tematisk innehållsanalys och kom fram till att personalen har vetskap om vad som gynnar klimatet och även använder vissa av de strategier som finns inom forskningen.

Syftet med studien var att undersöka hur behandlare upplever högkänslighet hosungdomar med psykosocial problematik. För att få en vidare förståelse förhögkänslighet ville vi även se hur personer med högkänslighet upplever sittkaraktärsdrag. Detta ville vi undersöka utifrån ett genusperspektiv. Studien baserades påtotalt tolv kvalitativa intervjuer varav åtta behandlare inom Hem för vård eller boendeoch Familjehem, samt fyra medlemmar från Sveriges Förening för Högkänsliga.Högkänslighet är ett karaktärsdrag hos 15-20 procent av befolkningen. Detta innebär attman är extra känslig för sinnesintryck och bearbetar dessa mer noggrant.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida det i praktiken råder religionsfrihet i Turkiet. Metoden som jag använt mig av är det kvalitativa fallstudiet. Intervjuer har skett med två företrädare från den kristna minoritetskyrkan i Turkiet. Fallstudiet är deskriptivt. Djupintervjuerna tolkas fenomenologiskt.

Diagnoser är ett ämne som diskuteras både på skolor och i samhället, det finns mycket forskning om bland annat för- och nackdelar kring medicinering, kosthållning, pedagogiska förhållningssätt samt uppfostringstekniker. Lärare och pedagoger möter oftast dagligen barn i behov av särskilt stöd samt deras föräldrar. Men hur präglas och utformas familjens vardag när det finns ett barn med atypiskt beteende, det vill säga när ett barn har ett beteende som inte passar in i alla situationer? Vilka tankar har syskon, föräldrar och barnet själv angående familj, vänner och relationer? För att undersöka detta togs kontakt med fem familjer. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med hjälp av diktafon som senare transkriberades.

Denna rapport syftar till att undersöka hur Siemens Industrial Turbomachinery AB i Finspång har valt att arbeta med processförbättringsmetoden Six Sigma, som är en mycket populär metod för att genomföra processförbättringsprojekt och mycket attraktiv för företag som ska arbeta med sådana. Metoden bygger på statistik och att fatta välinformerade beslut. Detta görs genom att samla team-medlemmar från den process som ska förbättras och genom att göra mätningar inom sagda process.  Man börjar ett projekt genom att definiera problemet, går vidare med att mäta den aktuella processen, analyserar sedan de data man fått in, försöker komma på lösningar och slutligen implementerar man den lösning man bedömt som bäst. Vi gjorde en kvalitativ fallstudie på företaget och intervjuade över ett dussin personer som hade olika grader av bekanthet med Six Sigma, för att få utsagor från personer med olika perspektiv på metoden.  Av detta fick vi veta att de som har varit med i ett förbättringsprojekt eller har utbildat sig inom Six Sigma var begränsade till en knapp tiondel av de anställda på företaget, men att de som var insatta i metoden var ganska väl insatta. Vi går igenom ett antal faktorer inom Six Sigma och projekt baserade på metoden och ställer dessa mot relaterade teorier så att vi kan dra slutsatser. Slutligen tar vi upp våra slutsatser och avslutande reflektioner där vi kommer fram till att mycket av problemen med metoden ligger i om man inte använder den fullt ut utan försöker klara sig utan att ge de resurser som krävs men att metoden annars ger ett stabilt ramverk för processutveckling..

Fackförbundet är en politiskt styrd organisation, vars syfte är att förbättra medlemmarnas villkor genom att förhandla med arbetsgivare, teckna kollektivavtal, se till att avtalet följs, hantera tvister och utbilda sina medlemmar. Vår studie inventerar olika mötesformer i ett fackförbund. Formella och informella möten i organisationer är viktiga för att förstå hur informationsspridning sker i en organisation. Hur deltagarna upplever och deltar i mötena har betydelse för hur effektiva mötena är.Studien är kvantitativt inriktad och syftar på hur mötena fungerar på förbundet, vilka eventuella brister det finns samt hur ny teknik stödjer informationsspridning. I denna fallstudie använder vi oss av en enkät, intervjuer och i viss mån observation.

I dagens arbetsliv har manliga chefer en o?verordnad sta?llning. Denna o?verordning bottnar dels i att ma?nnens ko?nstillho?righet utgo?r norm i en samha?llelig ko?nsmaktsordning och dels i att chefsbefattningen inneba?r en inflytelserik position. Intresseomra?det fo?r denna studie har varit att utforska manliga chefers tva?faldiga o?verordning na?r de utgo?r minoritet pa? en kvinnodominerad arbetsplats.