AbstraktI kampen mot inaktivitet och för tidig död startade man i Västerås 1975 en aktiveringskurs för sjukskrivna som riktade in sig på sjukskrivna människor. Fem år senare startade Läkarordinerad motion med ASEA som initiativtagare. Verksamheten LOM fanns i Västerås till 1996 då den avvecklades. Syftet med studien är att visa hur verksamheterna såg ut mellan 1975-1996 och varför verksamheten LOM avvecklades. Dessa delar kommer att redovisas genom en dokumentanalys som genomfördes på landstingsarkivet i Västerås.

Många företag idag implementerar fortfarande system som inte stödjer verksamheten i tillräcklig omfattning. Det verkar som om det saknas tillräcklig förståelse för det arbete som ska utföras med stöd av IT-systemen vilket kan bero på bristfällig kravinsamling. Därför har denna undersökning genomförts med två huvudsakliga syften:Att bedriva kravinsamling inför ett labbdatasystemAtt utvärdera de valda teknikerna för kravinsamlingen Kravinsamlingen har genomförts på Expancel Produktkontroll, som är laboratoriet för kvalitetskontroll på Expancel, en kemisk tillverkningsindustri i Sundsvall.De tekniker för kravinsamling som var mest intressanta i denna undersökning var sådana som anses ska skapa större förståelse för verksamheten genom att kravinsamlaren medverkar mer aktivt i verksamheten, här kallad kravinsamling genom ?omvänd användarmedverkan?. De tekniker som användes var deltagande observation och kontextuella intervjuer.

Matematik i förskolan - ur förskollärarens perspektiv?En kvalitativ studie om hur synen på matematik i förskolan ser ut bland förskollärare och hur det påverkar verksamhetenSyftet med studien var att undersöka hur verksamma förskollärare ser på matematik. Spelar synen påmatematik en avgörande roll på hur verksamheten erbjuder och möjliggör matematisk utveckling för barnen. Detta har varit syftet och frågeställningarna som har besvarats under studiens process. För att tagit reda på detta har en enkätundersökning genomförts och besvarats av 15 slumpmässiga och verksamma förskollärare.

Inom ramen för projektet ?Kiruna referenskommun? har Tekniska Kontoret gett i uppdrag åt Metria IT i Kiruna att utarbeta en applikation i ArcView för hantering av det kommunala VA-nätet. Uppgiften för detta examensarbete var att bygga en del av applikationen. Arbetet inleddes dock med en förstudie av alternativa system för ledningshantering. Bland andra kan nämnas KORDAB och Vabas/Duf vilka båda är specifika VA-program med ett omfattande antal funktioner.

I avloppsvattnet förekommer både naturliga och antropogena ämnen som kan orsaka en negativ miljöpåverkan, såsom eutrofiering och en syrefattig recipient. Förekomsten av näringsämnen och organiskt material kan också vara en värdefull resurs, för det slam som återstår efter reningsstegen i avloppsreningsverket kan användas för att höja näringshalten i till exempel skogar och på åkermark. För att minska risken för skador på reningsprocessen, en negativ miljöpåverkan på recipienten genom skadliga ämnen som passerar genom avloppsreningsverket samt en negativ miljöpåverkan på grund av ett förorenat slam är det betydelsefullt att fokusera på mängden skadliga ämnen som förs till anläggningen. Syftet med examensarbetet är att kartlägga förekomsten av hushållskemikalier hos sex hushåll i Västerås som är anslutna till det kommunala reningsverket, studera befintlig litteratur som beskriver vad som sker med utvalda kemikalier då de når avloppsreningsverk i allmänhet, och sedan jämföra detta med Kungsängsverket. De sex hushållens sammanlagda antal produkter var 293 stycken, varav 66 var rengöringsprodukter, 16 tvättprodukter, 112 badrumsprodukter och 99 stycken var garageprodukter.

Syftet med examensarbeten är att undersöka demokrati- och inflytande frågor. Vi har valt att fokusera på pedagogernas arbetssätt och även på barnens uppfattning om demokrati och inflytande i den dagliga verksamheten. Därför kommer vi att utgå från barnperspektiv och barns perspektiv. Studien avgränsas till en undersökning på två förskolor. Vi har följande frågeställningar: #1; Hur ser pedagogerna på barns inflytande och delaktighet i förskolorna? #1; På vilket sett får barnen möjlighet att påverka och vara delaktiga i den dagliga verksamheten? #1; Vilken uppfattning om demokrati och inflytande har barnen på de undersökta förskolorna? Vi har använt oss av kvalitativa metoder och genomfört vår undersökning på två förskolor som tillhör våra partnerområden.

I dagens läge finns det lärarutbildningar som inte erbjuder utbildning inom musik, trots att musik enligt läroplanen för förskolan ska vara en del av alla förskolors verksamhet. Forskning tyder på att många pedagoger uppvisar en osäkerhet gentemot utövande av musik i barngrupp. Denna osäkerhet tycks i många fall grunda sig på bristen av musik i lärarutbildningen. Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur verksamheten kan se ut på en musikförskola. Metoderna som används är intervjuer och observationer och fyra pedagoger på musikförskolan intervjuas.

Allt fler människor söker efter upplevelser och upplevelsenäringen har kommit att bli en av de stora framtidsbranscherna. Tidigare har Boden varit en utpräglad militärstad men neddragningar inom det militära har gjort att Bodens kommun måste satsa på en ny industri för att stanna kvar på kartan. Den ekonomiska föreningen Boden Turism anser att upplevelseindustrin i Boden är en viktig del i framtiden. Har Bodens kommun logi- och aktivitetsaktörer idag en samverkan sinsemellan och med kommunala aktörer och kan detta stärka Bodens kommun att bli en stad som fokuserar på upplevelser i deras turismnäring. Då upplevelseindustrin är viktig för Bodens kommun framtid kan en strategi som fokuserar på upplevelser innebära positiva effekter för Bodens kommun.

Syftet med denna uppsats var att undersöka förskollärares reflektioner kring litteraturanvändning i verksamheten. Studien var uppbyggd utifrån tre frågeställningar. Dessa frågeställningar har fokus att ta reda på hur lärare reflekterar kring högläsning, boksamtal och litteratur. Vi använde oss av enkätundersökning för att få fram denna information. Antalet medverkande var 5 förskolor och det samlades in 12 enkäter från förskollärare.

Syftet med studien är att belysa och jämföra hur två jämnstora kommuner i Sverige har implementerat lagen om det kommunala uppföljningsansvaret för ungdomar mellan 16 och 20 år som inte studerar på ett nationellt eller specialutformat program. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem personer i tre olika funktioner för att få olika perspektiv på det vi studerade. Vi fann att det praktiska arbetet skiljer sig åt mellan de båda kommunerna trots att målet är detsamma: att hitta och kartlägga alla ungdomar som befinner sig utanför gymnasieskolan och sedan erbjuda hjälp baserat på individuella intressen, behov och förutsättningar. Kommunerna har liknande verktyg för att hitta och motivera ungdomarna som t.ex. samma registreringssystem, centralt placerade utanför skolan, liknande kontaktsätt och trycker lika starkt på frivilligheten som en viktig faktor.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Bakgrund och problem: Målet med undersökningen är att beskriva kommunens styrsätt avgymnasial utbildningsverksamhet. Eftersom användningsområdet är lite utforskat är sättetolika nivåer i offentlig utbildningsförvaltning använder informell information, formella ochmindre formella styrmedel väsentligt. Undersökningen försöker ta reda på om det modernarebehovet av icke finansiella mått i en decentraliserad organisation är tillgodosett och hurinformation hämtas och används för att styra mot pedagogiska och finansiella mål.Syfte: Att beskriva hur beslutsfattare använder finansiell och icke finansiell information ioffentlig verksamhet för att styra en utbildningsförvaltning.Metod: Intervjuer har genomförts på tre nivåer i organisationen, gymnasieenheter,utbildningsförvaltning och kommunnämnd.Resultat och slutsatser: Största delen av chefernas informationsanvändning kommer fråninformella källor och verksamhetsrapporter. Ekonomin är överordnad och styrs med formellastyrmedlet budget och verksamheten styrs främst med information från informella källor ochverksamhetsrapporter från många typer av möten men även en del bearbetade rapporter somhar betydelse för att budgeten hålls används.Riktningen av uppmärksamhet på problem görs utifrån avvikelser från budget,verksamhetsrapporterna och informella källor.Ansvarsstyrningen utgår från finansiella mått i budgeten och måluppfyllelsen i verksamheten.Beslutsunderlagen hämtas från alla typer av rapporter och informella källor men påverkas avindividerna i verksamheten, politiken och regelverk för hur skolan ska bedrivas.Förslag till fortsatt forskning:? Vilken betydelse för verksamheten och medarbetarna får beslut grundade på muntliginformation istället för rapporter?? Hur påverkar den kommande användningen av BSC på gymnasiet styrningen iutbildningsverksamheten?.

Syftet med mitt arbete är att undersöka progressionen i friluftsundervisningen på två grundskolor utifrån pedagogers och rektorers perspektiv samt undersöka om deras arbete korrelerar med kurs- och skolplaner för ämnet och för de aktuella skolorna. Jag har i min undersökning använt mig av kvalitativa intervjuer samt studerat kursplanen och de berörda kommunala skolplanerna. Tack vare mina intervjuer med både rektorer, idrottslärare och fritidspedagoger tycker jag mig fått en inblick i hur ett par skolor arbetar med friluftsliv. Genom att jag studerat de berörda skolplanerna tycker jag mig fått en uppfattning om hur kommunerna ser på friluftsliv och progression. Mitt resultat visar att mängden friluftsliv beror på idrottslärarnas samt rektorernas intresse till momentet, vilket gör att det kan skilja otroligt mycket från skola till skola.

Avsikten med denna undersökning var att ta reda på om de kommunala bostadsbolagen hushåller ekonomiskt med sina resurser genom att undersöka hur de gör sina investeringsbedömningar. Avsikten var också att ta reda på om de tar välgrundade investeringsbeslut i enlighet med den finansiella teorin. Vad som är rätt investeringsbeslut i en viss situation beror på en mängd faktorer men att ha ett fungerande arbetssätt och metoder för lönsamhetsberäkning är en förutsättning.Undersökningen har vi valt att genomföra genom kvalitativa intervjuer med representanter från sex kommunala bostadsbolag i Västsverige. Bolagen är Åmåls Kommunfastigheter AB, Kilsbostäder AB, Grums Hyresbostäder AB, Karlstad Bostads AB, Hyresbostäder i Karlskoga AB och Forshagabostäder AB.Vår undersökning visar att samtliga undersökta bolag definierar en investering likt den definition som ges i teorin, nämligen som en åtgärd för att skapa framtida värden och nyttor. Syftet i vilket bolagen genomför en investering kan dock variera och stämmer inte alltid överens med bolagens definition av en investering.

De senaste decennierna har miljö- och klimatfrågor fått allt större uppmärksamhet på lokal såväl som global nivå. Idag kräver allt fler konsumenter att näringslivet engagerar sig i sociala och ekologiska frågor. Hållbarhetsredovisning är idag frivillig och är ett relativt nytt sätt att redovisa på där företagets ekonomiska, sociala och miljömässiga resultat tas upp. Miljömedvetenhet har även blivit en konkurrensfördel för företag inom skogsindustrin då jordens största hot mot miljön är den industriella användningen av trä. Viktigt för att nå framgång är dock inte enbart ökad reglering utan det är även essentiellt att skapa en kultur kring miljöarbetet där alla medarbetare är engagerade och känner delaktighet.