Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vad som driver den kommunala revisionens effekt utifrån granskarnas och de granskades perspektiv. Uppsatsen är en kvalitativ fallstudie av tre kommuner utifrån en deduktiv ansats. Fallstudien har genomförts via personliga intervjuer med förtroendevalda revisorer, sakkunnigt biträde och nämndordförande från samtliga kommuner. Vår teori grundar sig främst på institutionalia och relevant teori inom området kommunal revision. Utöver detta har vi använder vi oss av agentteorin och förväntansteori, som våra två analysteorier.

Syftet med arbetet är att undersöka barnlitteraturens skildring av kost och måltidsvanor samt förskolans arbete med en ökad kostmedvetenhet hos barnen. Vidare är tanken att se hur barnlitteraturen kan användas som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor. Metoder som används är enkätundersökning, kvantitativ litteraturundersökning samt kvalitativa intervjuer. Sammanfattningsvis visar resultatet att majoriteten av barnlitteraturen skildrar någon form av måltidsvanor och kost kopplad till måltidsvanor samt att den hälsosamma kosten skildras i större omfattning än den ohälsosamma kosten. Resultatet av de kvalitativa intervjuerna visar att alla förskolor som deltog i intervjun har pedagogiska måltider där personalen deltar samt att tre av fyra förskolor tycker att de använder barnlitteraturen mycket i verksamheten, dock arbetar ingen av förskolorna medvetet med barnlitteraturen som ett verktyg i verksamheten, för att tydliggöra sunda kostvanor.

Denna studie undersöker vilka förändringar som har skett ute på förskolor efter revideringen av Läroplanen för förskolan år 2010. Undersökningen ger perspektiv från sex förskolor med olika förutsättningar och tre förskolechefer i en medelstor stad. Dokumentation som används på rätt sätt, är bra för att lyfta fram verksamheten. I Förskolan håller dokumentationen på att bli en naturlig del av planerings- och utvärderingsarbetet, där tanken är att man kontinuerligt ska använda dokumentation som medel för reflektion kring arbetet som görs samt att reflektionerna ska leda till ett utforskande arbetsätt. Detta har visat sig vara en stor utmaning för en del förskolor.

Syftet med studien är att undersöka fritidspedagogers skilda uppfattningar av IKT, exempelvis, mobiltelefoner, datorer och surfplattor, som pedagogiskt redskap på fritidshemmet. Metoden har varit kvalitativa intervjuer som sedan har sedan tolkats utifrån en fenomenografiskt inspirerad analys. Tidigare forskning pekar på att kompetens och fortbildning saknas för att integrera IKT i den pedagogiska verksamheten, den fortbildning som existerar ges främst till lärarna i skolan. Bristen på fortbildning bidrar således till en ökad osäkerhet och okunskap hos pedagogerna i fritidshemmet. Denna kunskap är viktig för att IKT ska kunna bidra till ett ökat lärande, då det främst är genom pedagogiskt planerade aktiviteter detta sker. Andra aspekter som berörs i forskningsbakgrunden är den ökade risken för mobbning och kränkningar som är svåra för pedagogerna att övervaka och uppmärksamma. Våra resultat tyder på att det finns en stor brist på kompetens hos pedagogerna i fritidshemmet och att utvecklingen av IKT i verksamheten har stannat av på grund av att det råder stor brist på stöd hos ledning och beslutsfattare.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka vilka orsaker, samt dessa orsakers betydelse, som ungdomar uppger för deltagande i Svenska kyrkans ungdomsverksamhet. Utifrån syftet formulerades frågeställningarna: Vilka skäl anger ungdomar för att delta i Svenska kyrkans ungdomsverksamhet? Vad i kyrkans verksamhet värdesätts av ungdomarna? Vilken, om någon, betydelse har den kristna tron för ungdomarnas val att delta och för deras uppfattning om verksamheten?Teori: Lövheim & Sjöborg (2006) har studerat orsakerna till ungdomars engagemang i Svenska kyrkan och konstaterar att motiven till att välja kyrkans verksamhet är i stort sett de samma som för andra fritidsaktiviteter och att få uppger skäl som relaterar till den kristna tron.Metod: Genom fokusgruppsintervjuer har 19 ungdomar i åldern 16-18 år i en församling i Göteborgs stift fått diskutera kring varför de väljer att komma till kyrkans verksamhet, vad de tycker om med att var där och vilken betydelse den kristna tron har för deras val att delta och för deras uppfattning om verksamheten.Resultat: Utifrån intervjuresultaten går det att utläsa att den främsta orsaken till att ungdomarna kommer till verksamheten är för gemenskapen och för att träffa vänner. Det tycker det är kul att vara där och menar också att det är enkelt att komma till verksamheten eftersom de inte upplever någon press att närvara varje gång och att det inte finns några krav på prestationer. I övrigt värdesätter ungdomarna att verksamheten är åldersblandad och ger möjlighet att lära känna framför allt äldre ungdomar, att man kan utveckla den egna personligheten och att en speciell atmosfär gör att kyrkan känns som en paus från vardagen.

Vårt arbete syftar till att uppmärksamma de prioriteringsskillnader som görs av rektorer och lärare i den pedagogiska verksamheten. Dessa prioriteringsskillnader studeras utifrån två perspektiv, vilka är maktstrukturer och intensifiering. Som metod använde vi oss av enkät under ledning och respondenterna var verksamma rektorer och lärare i årskurserna 1-3. Det som var mest framträdande i vårt resultat var att flertalet rektorer och lärare upplevde en tydlig intensifiering av deras arbete och att de påverkades av maktstrukturer. Däremot visar vårt resultat på spridda prioriteringar.

Syftet med studien är att beskriva förskollärares förhållningssätt gentemot naturvetenskap och hur ämnet kommer till uttryck i verksamheten. Respondenterna arbetar i en kommun i Norrbottens län, med barn i åldern 1-6. Metoden som har kommit till användning är kvalitativa intervjuer, som även har spelats in för att underlätta efterarbetet. Respondenterna har gett uttryck för hållbar utveckling och de traditionella ämnena som kemi, biologi och fysik när de väljer att beskriva hur de arbetar med naturvetenskap i verksamheten. I hållbar utveckling är det främst källsortering och att tänka på miljön som förskollärarna nämner.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares uppfattningar om den fria leken och dess betydelse för barns utveckling och lärande, och i vad mån dessa uppfattningar avspeglar sig i verksamheten. Detta för att jag anser att fri lek är ett begrepp som inte beskrivs särskilt tydligt i litteratur och läroplan för förskola. De frågeställningar jag har använt mig av är: Hur definierar förskollärare fri lek? Vad anser förskollärare att den fria leken har för betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan? Hur ser förskollärare på sitt deltagande i barns fria lek? Hur avspeglar sig pedagogernas syn på den fria lekens betydelse för barns utveckling i hur de planerar verksamheten?  För att få svar på mina forskningsfrågor har jag använt mig av kvalitativa intervjuer och totalt har sex förskollärare intervjuats. Förskollärarna i denna studie uttrycker att fri lek är betydelsefull för barns utveckling och lärande utan att ha helt klart för sig hur de definierar begreppet.

Studiens övergripande syfte var att undersöka några chefers attityder till en personalsatsning ämnad för att uppnå bättre arbetsklimat och hälsa i en organisation, vidare var syftet att med utgångspunkt ur dessa chefers attityder till personalsatsningen undersöka möjligheter till hur personalsatsningen och dess verksamhet skulle kunna få ett starkare genomslag i den aktuella organisationen. Studien presenterar inledningsvis en forskningsöversikt över de delar som verksamheten skulle kunna beskrivas utifrån, där behandlas begreppen fritid, gemenskap, hälsofrämjande, engagemang, ledarens roll som förebild och normbildare i företaget liksom det för studien centrala begreppet attityder. Studien är en fallstudie i ett av Nordens ledande företag inom bygg och anläggning där kvalitativa intervjuer har genomförts med åtta chefer inom det aktuella företaget för att samla in det empiriska materialet. Resultatet visade att de intervjuade chefernas syn på personalsatsningen och dess verksamhet är positiv, dock skiljer sig deras syn på och deras faktiska engagemang i verksamheten och dess aktiviteter åt. Resultatet presenteras i form av fyra övergripande områden: perspektiv på personalsatsningen, engagemang och delaktighet, framtidsmöjligheter och attityder till verksamheten.

Syftet i denna studie var att ta reda på hur ett antal verksamhetschefer inom förskolan arbetar med genus och jämställdhet samt hur de ser på vikten av att motverka stereotypa könsroller i verksamheten. Undersökningen som ligger till grund för informationen är fem kvalitativa intervjuer. Alla verksamhetschefer har arbetat olika många år i sina arbetspositioner, men de har alla en bakgrund som förskollärare. Tidigare forskning tyder på att genusarbetet inom förskolan är väldigt komplex och även om pedagogerna har en vilja att arbeta med att motverka stereotypa könsroller och att göra förskolan jämställd så blir de istället en del i skapandet av stereotypa könsroller och upprätthållandet av ojämställdhet i verksamheten. Forskning om verksamhetschefers syn på jämställdhetsarbetet i förskolan har dock inte uppmärksammats i samma mån, även om det är dem som skapar en viktig grund för arbetet i verksamheten.Resultaten i studien visade på att ingen av verksamhetscheferna arbetar aktivt med att motverka stereotypa könsroller i verksamheten, även om en av informanternas förskolor skall starta ett genusprojekt inom den närmaste tiden.

Syftet med denna studie är att skaffa kunskap om hur obehöriga lärarvikarier upplever sin arbetssituation i den kommunala grundskolan. Med begreppet obehörig lärarvikarie menas i denna studie en person som inte har någon anknytning till lärarutbildningen. Den empiriska undersökningen bygger på intervjuer av sex obehöriga lärarvikarier. Dessa har berättat varför de valt att arbeta inom skolan, hur anställningsförfarandet genomfördes, hur de upplever sin arbetssituation utifrån krav och stöd samt hur de ser på lärarrollen och dess olika arbetsuppgifter. Intervjuer av vikarieansvariga vid elva skolor och en intervju av den kommunala vikarieförmedlingen har även genomförts för att förstärka bilden av vikariernas arbetssituation.

SammanfattningDen här studiens syfte har varit att undersöka vilka uppfattningar pedagogerna har om barns kroppsliga rörelser i verksamheten, både i den fria spontana leken och i de planerade rörelseaktiviteterna. De har även fått dela med sig av sina tankar om barns möjligheter till rörelser i verksamheten och hur de ser att det påverkar barnens motoriska utveckling, inlärning och rörelseglädje. Detta har möjliggjorts genom att använda sig av det fenomenologiska perspektivets ?glasögon? där människan erfar världen genom kropp och sinne. Tidigare forskning visar att det finns ett samband mellan rörelse, utveckling och inlärningsförmåga.

Denna studie handlar om hur kommuner i Västerbottens län samverkar kring krisberedskap inom ramarna för det geografiska områdesansvaret, och hur det arbetet påverkas av både formaliseringsgrad och kommunstorlek (befolkningsmässigt, yta och befolkningstäthet). Ett speciellt fokus ligger på kommunernas lokala krishanteringsråd, samt till vilken grad samverkan överlag är formaliserad i kommunens arbete. Detta har studerats genom att se till en rad aspekter inom samverkansteorin, däribland hur strukturella faktorer och interdependens påverkar kommunernas samverkan, följt av huruvida detta påverkar aktörernas förtroende gentemot varandra. Därefter belyses vikten av gemensamma mål och värderingar i arbetet, samt graden av formalisering. Slutligen lyfts det fram hur de olika kommunala förutsättningarna kan påverka detta arbete.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur några förskollärare uppfattar sina sätt att erbjuda barn utrymme att uttrycka sig med hjälp av digitala medier. Forskningsintresset har sitt fokus på barns delaktighet och möjlighet att skapa mening i kommunikation i förskolan. Våra frågeställningar som ska hjälpa oss att nå fram till vårt syfte är: ? Hur uppfattar några förskollärare sina sätt att erbjuda barn digitala medier att uttrycka sig genom? ? Hur uppfattar några förskollärare barns möjlighet att skapa mening i kommunikation genom att använda digitala medier?  Studien är en kvalitativ undersökning där intervjuer gjorts med sex förskollärare på sex olika förskolor. Vi har utgått från socialsemiotiken som teoretiskt ramverk.

Uppsatsen tar sin utgångspunkt i tidigare forskning och rapporter kring hur man kan bedöma skolornas skilda resultat och kvalitet. Utöver mer vanligt använda mått och nyckeltal för att bedöma skolor tar modellen även hänsyn till vad eleverna i de olika skolorna tycker genom att inkludera tre frågor från Stockholms gymnasieundersökning. Syftet med uppsatsen är att utifrån detta skapa ett illustrativt jämförelseverktyg i form av ett spindeldiagram. De skolor som ingår i undersökningen är kommunala gymnasier med Stockholms Stad som huvudman och de data som använts är för samhällsprogrammet och handels- och administrationsprogrammet. Variablerna som valts ut följer en årskull elever från grundskolebetyget när de börjar gymnasiet, vad de svarat i gymnasieundersökningen i årskurs två (tre aspekter), till vilka avgångsbetyg de får när de slutar gymnasiet.