Som omvårdnadsansvarig sjuksköterska vid kommunala äldreboenden har sjuksköterskan ett övergripande ansvar över såväl omvårdnad av kund som ett ansvar över upprätthållande av goda relationer med närstående. Det är viktigt att belysa kommunala sjuksköterskors upplevelser av olika möten med närstående. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av möten med närstående inom kommunal äldreomsorg. Detta för att upptäcka eventuella brister och förbättringsområden inom arbetet med närståendekontakt och dess betydelse för omvårdnaden av den äldre människan. En manifest kvalitativ innehålls analys användes för att analysera de tio intervjuer som genomfördes med kommunala sjuksköterskor vid olika äldreboenden i Norrbotten.

Bakgrund: Revisorers grundläggande ledord hög integritet, moral och etik samt oberoende har efter ett antal uppmärksammade redovisningsskandaler försvagats. Eftersom stora redovisningsbrott inte har upptäckts trots revision försämras förtroendet för revisorer. Om en revisors arbete i större utsträckning blir övervakat finns en möjlighet att revisorn granskar mer noggrant. Därmed kan antalet upptäckter och anmärkningar i revisionsberättelser stiga och revisorers förtroende upprätthållas. Den finansiella krisen under 2000-talet har visat att övervakningssystemen av revisorer behöver förbättras.

?I takt med avregleringen och privatiseringen av traditionellt statliga och kommunala verksamheter konkurrerar privata och offentliga aktörer i allt större utsträckning med varandra. Regeringen uppmärksammade detta växande problem och för att råda bot på detta infördes nya regler i konkurrenslagstiftningen som trädde i kraft den 1 januari 2010. Reglerna kretsar kring konfliktlösningsregeln vilken ger allmän domstol möjlighet att förbjuda en offentlig aktör att bedriva en viss verksamhet eller tillämpa ett förfarande som kan ha en konkurrenssnedvridande effekt på marknaden. Verksamheter och förfaranden som är försvarliga utifrån allmän synpunkt eller förenliga med lag kan inte förbjudas med konfliktlösningsregeln.Författaren har utrett vilken typ av verksamheter och förfaranden som fångas av konfliktlösningsregeln och vilka problem som kan uppstå vid en tillämpning av konfliktlösningsregeln.Författaren har under uppsatsens gång kommit fram till att konfliktlösningsregeln fångar alla säljverksamheter och förfaranden som innebär att den offentlige aktörens säljverksamhet eller förfarande utgör en begränsning av konkurrensen.

Syfte: Studiens syfte är att skapa en förståelse för vilken funktion budgeten fyller i grundskolornas verksamheter, och vilka kopplingar det finns mellan deras nuvarande verksamheter och vad som förespråkas vid en budgetlös styrning. Även relationen mellan skolornas ekonomistyrning och deras strategier kommer att undersökas för att skapa en förståelse för sambandet mellan dessa begrepp. Metod: Studien har en kvalitativ metod där vi har samlat in primärdata genom sju semi-strukturerade intervjuer, samt en del frågor ställda via mail. Dessa intervjuer har skett med rektorer, alternativt annan ekonomipersonal, på fem grundskolor i Blekinge län. Tre av dessa har kommunala huvudmän medan resterande två drivs av privata huvudmän. Slutsatser: Studien visar att budgeten fyller många syften inom de budgetanvändande skolorna vilket innebär att den fyller en viktig funktion. Friskolorna använde sig av mer flexibla metoder för ekonomistyrning än de kommunala skolorna gjorde, men ändå kunde likheter med budgetlös styrning även ses i de kommunala skolornas ekonomistyrning.

Regler och lagar som hanterar revision har över tiden modifierats i syfte att undanröja sannolikheten för att skandaler och oegentligheter skall inträffa på nytt. Dessa regelförändringar har bidragit till att revisorns roll förändrats under det senaste århundradet. Vad sedan klienter har för bild av revisionen samt vad revisorn i sitt arbete ämnar utföra kan influeras av den makt som massmedia utövar. I takt med detta är det inte förvånansvärt att det uppstår vanföreställningar gällande vad revisionen egentligen innefattar samt vad klienten förväntar att revisorn skall leverera eller hur revisorn uppfattar klientens föreställningar om vad revisionen syftar till. När sedan massmedias rapportering och inflytande ständigt tilltar, hur påverkas då förväntningarna mellan revisorer och klienter? Syftet med studien är att skapa förståelse för vilken påverkan massmedia kan ha på förväntningsgapet mellan klienter och revisorer.

En revisor som åsidosätter sina uppgifter kan bli skadeståndsskyldig och en skadeståndstalan mot en revisor leder i regel till att denne får ett försämrat rykte, även i de fall då revisorn faktiskt frias. Idag arbetar många revisorer på stora revisionsbyråer och måste då följa både professionella och kommersiella värderingar. Vissa studier visar att dessa olika värderingar är svårförenade och att problem kan uppstå när professionella yrkesverksamma arbetar i miljöer där också kommersiella värderingar finns. Syftet med denna studie är därför att analysera vilken av skadeståndsrisken och ryktesrisken som upplevs vara värst samt hur riskerna upplevs påverka revisorers arbete i en kontext där de måste förhålla sig till en professionell såväl som en kommersiell logik. För att uppfylla detta syfte genomfördes semistrukturerade intervjuer med nio auktoriserade revisorer på tre av de största revisionsbyråerna i Sverige.

Bakgrund: Shared services är en strategi som innebär att en existerande verksamhetsfunktion, som tidigare varit spridd på flera olika platser, koncentreras till en enda enhet (center) inom en koncern. Det har blivit allt vanligare att koncerner väljer att upprätta ett SSC, avseende ekonomifunktionen, då det är ett sätt att effektivisera koncernens redovisningsprocesser. Till följd av denna utveckling har vissa revisorer påtalat problem kopplade till revisionen av företag inom en koncern som har ett SSC. Problem som kan uppkomma vid gränsöverskridande revisionsarbete är exempelvis bristande förståelse för lokala redovisningsregler och skatter samt språkskillnader som kan försvåra revisorns kontroll. Även problem rörande arbetsfördelning och arbetsinsatser kan behöva lösas.

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur väl gymnasieelevers kunskaper i ämnet geografi överrensstämmer med vad kursplanen säger. Vidare var vårt syfte att utföra en jämförande analys mellan friskolor och kommunala skolor för att se om elevernas geografikunskaper skiljer sig åt beroende på elevens val av skolform. Fyra skolor deltog i vår empiriska undersökning, två friskolor och två kommunala skolor. Geografilärarna för respektive skola blev intervjuade och eleverna fick besvara ett sammansatt kunskapsprov baserat på skolverkets kursplan för Geografi A. Resultatet visade på att geografikunskaperna hos gymnasieeleverna var goda men att de skiljde sig åt beroende på var eleven studerade..

Flickor är oftast i minoritet bland de som besöker de kommunala fritidsgårdarna. Går det att förstå varför det är så? I denna studie har jag undersökt jämställdhetsarbetet inom fritidsgårdsverksamheten i en medelsstor svensk kommun. Forskningsfrågorna har handlat om att vilken syn på kön och jämställdhet som uttrycks i kommunala dokument, hur kön och jämställdhet speglas i verksamheten och hur fritidsledarna ser på kön och jämställdhet. Resultatet visar relativt svaga skrivningar rörande jämställdhet i de flesta av de dokument som styr fritidsgårdsverksamheten.

I takt med att företagens affärsmodeller och omvärld globaliseras utges redovisningsstandarder som primärt eftersträvar finansiell användbarhet för aktörer påkapitalmarknaderna. Begreppet användbarhet i finansiella rapporter har därmed i stor utsträckning kommit att handla om denna användbarhet för kapitalmarknader.Användbarhet kan dock även handla om att överbrygga informationsasymmetrier mellanföretagets ledning och dess ägare. Ägarna ska ha möjlighet att utvärdera företagsledningensförvaltning av bolaget. Revisorer är tillsatta för att granska och kontrollera företagensinformationsgivning utifrån ägarnas intressen. Problem kan emellertid uppstå då revisorer skatillvarata ägarnas intressen samtidigt som de ska tillse att företag upprättar finansiella rapporter i enlighet med IFRS-standarder, vars främsta ändamål är att informera kapitalmarknader.Syftet med den här studien är att undersöka revisorers och redovisningsspecialisters syn påhur de i granskning och praxis hanterar de olika fokus som finns på, i huvudsak, tvåanvändargrupper av en finansiell rapport; kapitalmarknadens aktörer och ägare.

Avfallsbranschen kan sägas vara en till hälften avreglerad bransch. Branschen för annat avfall än hushållsavfall avreglerades 2000 medan kommunerna fortfarande har ansvarsmonopol över branschen för hushållsavfall. Samtidigt som branschen blir mer lukrativ ökar privata bolags krav på en friare konkurrens även inom hushållsavfallsbranschen. I denna uppsats har syftet varit att studera vilka faktorer som bestämmer konkurrensförhållanden inom den svenska hushållsavfallsbranschen och vilken effekt de har på de kommunala bolagens ställning idag. Uppsatsen har varit empiridriven och många kategorier av källor har använts.

Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur kommunala respektive fristående grundskolor styr sin verksamhet och hur de använder sina resurser. Utifrån detta, ämnar uppsatsen att diskutera vad eventuella skillnader beror på och vilka lärdomar de olika skol¬formerna kan dra från varandra. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod och empirin är insamlad genom en fallstudie. De utvalda fallen är två fristående och två kommunala skolor. Vi har även tagit del av mer kvantifierbar information, då vi har undersökt resursanvändningen hos de utvalda skolorna.

       Problemdiskussion: Att i ett bostadsföretag ta beslut om upprustningar avfastighetsbeståndet är en komplex process som innefattar ett stort antalavvägningar och bedömningar. Det krävs en analys över lönsamheten förupprustningsprojekten och en prioritering mellan projekten eftersom budgetenofta begränsar antalet åtgärder som kan genomföras. Utöver detta kräver enupprustning ofta hyreshöjningar för att vara ekonomiskt försvarbar förföretaget. Sådana hyreshöjningar är dock reglerade då det för de kommunalabostadsbolagen finns restriktioner från ett antal håll i form av lagregleringar,tillsyn från hyresnämnden och påtryckningar från hyresgästföreningen.Problemformulering: Utifrån problemdiskussionen har vi avgränsat vårproblematik till att omfatta följande punkter:?Hur de kommunala bostadsföretagens beslutsprocess för upprustningarser ut.?Hur prioriteringar för upprustningsprojekt görs och hur dessarangordnas.?Hur restriktioner i form av lagregleringar samt hyresgästföreningensoch hyresnämndens påverkan ser ut.Syfte: Uppsatsens syfte är att klarlägga hur beslut om upprustning tas ikommunala bostadsföretag samt vilka restriktioner som finns och hur dessapåverkar beslutsprocessen.Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod då ämnet är av sådan art attdet krävs en djupare undersökning för att vi ska få svar på våra frågor.

I rapporten undersöks vad tjänsteorientering kan bidra med vid utveckling av kommunal verksamhet. Syftet med rapporten är att undersöka hur tjänstekataloger kan användas för att i kommunal miljö underlätta arbetet med att utveckla verksamheten och i förlängningen skapa e-tjänster riktade mot medborgare.Genom att utgå från tjänsteteori, litteratur om kommunal verksamhet och e-government samt teori kring interaktion skapas en grund att stå på gällande tjänsteorientering inom kommunal verksamhet. En hypotes byggs upp och jämförs sedan med resultatet av en intervjuserie.En analys av de resultat som redovisats visar att alla de kommuner som medverkade redan idag i någon utsträckning arbetar tjänsteorienterat. Analysen visar även att både litteraturstudien och intervjuserien pekar på att tjänsteorientering kan bidra med struktur till arbetet med e-government inom kommunal verksamhet.Slutligen sammanställs en modell för kommunala e-tjänster baserad på tjänsteteori och den kommunala verksamhetens egenheter. En samling egenskaper för dels tjänster och dels e-tjänster presenteras även för att visa på vilka behov som finns.

Den här uppsatsen belyser intraprenörskapet som styrform i kommunal sektor. I dagens kommunala organisationer är styrformen nästan uteslutande budgetstyrning. Uppsatsen belyser ett relativt nytt sätt att styra den kommunala organisationen. Intraprenörskapet skapar nya förutsättningar för både individ och organisation, därför har intresset kring intraprenörskap höjts de senaste åren. Syftet med studien är att beskriva hur intraprenörskap kan införas och hur det kan påverka agerandet i kommunal verksamhet.