I Sverige är kommunerna ansvariga för planeringen genom det kommunala planmonopolet. I och med att människor blir allt mer rörliga suddas gränserna också ut allt mer. Kommunerna tvingas ändra sina rutiner och se på exempel, för att lära sig hur planeringen över gränser går till. Flera faktorer och aktörer på lokal, regional, och nationell nivå påverkar hur den regionala planeringen ser ut.I landskapssammanhang är det en nödvändighet att planera över gränser, och efterfrågan av planeringsstrategier över gränser väcker behovet av större regioner, där gemensamma strategier kan ange ramarna.Genom studier av litteratur som tar upp exempel på regionalplanering i olika skalor och definitioner av aktörer och begrepp, ges i den här uppsatsen en bild avhur regional planering fungerar idag. Litteraturen är hämtad från EU?parlament, Sveriges Regering och Riksdag samt både statliga verk och andra organisationer som beskriver sina och andras roller inom planering som försiggår över gränserna..

Syftet med studien var att undersöka hur tidsbalansen var mellan hemmet och förskolan ur ett perspektiv utifrån barnets vistelsetid på förskolan. För att undersöka detta har vi använt oss av tidigare forskning och litteratur samt genom en kvalitativ metod via elektroniska enkäter för vårdnadshavare och pedagoger både kommunala och privata verksamheter. Resultatet visar att vårdnadshavare till stor del vill korta ner sina barns vistelsetid på förskolan men att samhället sätter ?käppar i hjulet? för det med krav, både uttalade och tysta. I vårdnadshavarnas svar kan vi uppfatta att samhället undergräver föräldrarollen genom att påvisa att pedagoger är bäst på att stimulera barnet.

Sammanfattning Denna undersökning är ett resultat av vårt intresse av att sätta oss in i hur man kan utforma ett livskunskapsarbete i grundskolans tidigare år och varför man bör arbeta med dessa frågor. Vi har även valt att studera vad ett sådant arbete kan ge för resultat. Vi har utfört en kvalitativ undersökning genom intervjuer och observationer. Dessa är genomförda på tre grundskolor i södra Sverige. Genom denna undersökning fann vi att skolorna är fria att själva utforma sitt livskunskapsarbete men att de till stor del använder sig av några specifika läromedel.

Budget är ett verktyg för att planera och styra en verksamhet. Därför måste en budget anpassas efter den enskilda verksamheten, för att den skall kunna nå de uppsatta målen. I den kommunala verksamheten ifrågasätts inte budget som styrmedel, då denna är lagstadgad i kommunallagen. Upprättandet av en budget är en tidskrävande process som omfattar upprättande av, beslut om, verkställande och efterkontroll av en budget. Denna process är central inom kommunerna eftersom den sätter en typ av ram för hela verksamheten.

Abstrakt Titel: Kommunikationens roll vid implementering av Balanserat Styrkort -En studie om förbättrad kommunikation vid implementeringen Författare: Cecilia Dorbell, Emelie Carlsson och Lotta Norrena Handledare: Katrin Franander Institution: Institutionen för Industriell ekonomi, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng Syfte: Den här studien syftar till att förbättra samt ge en större förståelse för kommunikationen vid implementeringen av balanserade styrkort. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie och undersökningen baseras på intervjuer gjorda bland fyra kommunala bolag i Sverige. Slutsatser: Studien leder fram till att ett samband identifieras mellan kommunikation, motivation och måluppfyllelse, samt mellan kommunikation, kultur och lärande. Detta samband kan användas för att förstå och förbättra kommunikationen vid implementering av balanserat styrkort. .

Räddningsenheterna inom Försvarsmaktens vapengren Flygvapnet har som huvuduppgift att genomföra insatser vid flygplanshaverier. För denna uppgift bedrivs det regelbundna övningar där personalen får träna sina kunskaper och utrustningen testas. Utöver huvuduppgiften förväntas räddningsenheterna kunna hantera övriga olyckor som sker vid militära baser eller dess närområde, så kallade vardagliga olyckor. Ska vardagliga olyckor såsom brand i byggnad, brand ej i byggnad, trafikolycka, utsläpp av farligt ämne och drunkning/-tillbud hanteras är förmågan varierad. Mycket ny utrustning har tillförts på senare tid.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

A variety of studies have been conducted on the use of the balanced scorecard in the public sector. Fewer studies, however, is made at a lower, more local level within municipal departments. The aim is to describe the scorecard application by two different departments, while scorecard adjustment over time and actors and their rules are addressed in this context. This has led us to the following problem: How can scorecard application be described in two different departments in a municipal context? In the theoretical framework we presented fundamental theories of balanced scorecard in different contexts, a scorecards translation process and the rules that guide and limit the actors in the organization.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka faktorer som påverkat acceptansen hos användare, inom den kommunala verksamheten, vid införande av ett datoriserat system. Med acceptans menas att användarna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett bra och lätt sätt. Studien har gjorts utifrån användarnas perspektiv.Genom att genomföra en intervjuundersökning på ett flertal kommuner där användarna använder systemet Vabas/Duf, har undersökts hur användarnas upplevda acceptans påverkas av faktorerna delaktighet, användbarhet och lättanvändhet, vid införande av ett datoriserat system. Delaktigheten vid införandet av ett system innefattar även information och utbildning.Resultatet från undersökningen visade att delaktigheten ökade användarnas acceptans. Ingen avgörande slutsats kunde däremot dras mellan acceptans och faktorerna användbarhet och lättanvändhet, då resultatet från de båda grupperna inte visade någon märkbar skillnad..

Bakgrund och problem: IAS 37 trädde formellt ikraft för noterade bolag i Sverige 2005. Det medförde ökade upplysningskrav kring avsättningar och eventualförpliktelser och en anpassning till den anglosaxiska redovisningstraditionen. Avsättningar och eventualförpliktelser är bedömningsposter, vilket gjorde det intressant att ta reda på hur praktiker uppfattar de bedömningar och avvägningar företag gör vid redovisningen av posterna. Att endast begränsad forskning tidigare bedrivits inom området gjorde att vi valde att kartlägga i vilken omfattning posterna redovisas och hur väl upplysningskraven i standarden följs. Stora och små bolag har ofta olika förutsättningar och motiv vid redovisningen och vi fann det därför av intresse att undersöka om det fanns skillnader mellan grupperna.

I detta arbete har vi undersökt hur fyra olika musiklärare når instrumentalelever med olika förutsättningar och personligheter genom att göra lektionerna så motiverande och givande som möjligt. Vi skapade fyra fiktiva elever som hade olika förutsättningar, ålder, personligheter och befann sig på varierande musikalisk nivå. Vi gjorde fyra intervjuer med bas- och ensemblelärare på kommunala musikskolan om hur de skulle gå till väga om de skulle undervisa dessa elever. När intervjuerna var gjorda jämförde vi informanternas tankar om individualisering med våra egna för att sedan framställa lektionsförslag för de fyra eleverna. När våra lektionsplaneringar var klara utvärderade vi dem för att se vilka för- och nackdelar förslagen hade.

SyfteSyftet med studien är att undersöka användandet av kompenserande datorhjälpmedel i den svenska grundskolan för elever med brister i läs- och skrivförmåga och hur personalens inställning och kompetens ser ut när det gäller dessa hjälpmedel.MetodStudien innefattar en enkätundersökning genomförd i alla kommunala grundskolor från år 0 - 9 i sex olika kommuner.ResultatUndersökningarna visar att få elever har tillgång till dator som kompensatoriskt hjälpmedel. Datorn som kompensation nyttjas i mycket begränsad omfattning i det dagliga arbetet i klassrummet. Elevens användande av dator begränsas till färdighetstränande programvara och textbehandling med rättstavning. Undersökningen redovisar bristande teknisk och pedagogisk kompetens hos skolans personal angående dator som kompensatoriskt hjälpmedel. Den låga svarsprocenten i enkätundersökningen gör att resultaten måste tolkas med försiktighet.DiskussionKompetenshöjning av skolans pedagoger om dator som kompensatoriskt hjälpmedel både pedagogiskt och tekniskt är nödvändig för att tillgodose varje elevs rätt till anpassning efter egna förutsättningar och behov..

Att arbeta som personalchef och personalsekreterare innefattar arbetsuppgifter med personal i fokus. Det finns en hierarkisk skillnad mellan dessa två yrkesgrupper, där personalchefen är chef över personalsekreteraren och därmed finns det en viss skillnad i arbetsuppgifterna. Att arbeta på en personalavdelning i en kommunal förvaltning innebär att personalcheferna och personalsekreterarna har ett flexibelt arbete, utifrån att de själva till stor del kan planera sin arbetsdag. Men arbetet innebär även att det ställs krav från många olika håll, vilket kan medföra att personalchefernas och personalsekreterarnas lojalitet sätts på prov. Syftet med denna studie är att undersöka koppling mellan lojalitet och arbetsvillkor bland personalchefer och personalsekreterare inom den offentliga sektorn.

I Sverige infördes de första provisoriska strandskyddsreglerna genom lagstiftning under 1950-talet för att trygga det ökade behovet av rekreation och friluftsliv vid stränderna. Genom en lagändring 1975 blev strandskyddet obligatoriskt och gäller sedan dess vid kusten, sjöar och vattendrag. Strandskyddet innebär ett generellt förbud mot att inom 100 meter från vattenlinjen uppföra nya byggnader, anläggningar eller vidta liknande åtgärder. Under åren har dock en kritik mot strandskyddsreglerna vuxit sig allt starkare. Främst har det varit den generösa kommunala dispensgivningen som har varit föremål för kritik.

Syfte med denna undersökning var att ta reda på vad förskollärare hade för uppfattningar om begreppet mobbning i förskolan och hur de arbetar för att förebygga det. För att få svar på syfte och frågeställningar användes kvalitativa intervjuer där tankar och åsikter ligger i fokus. Vi valde därmed att intervjua sex stycken förskollärare på tre stycken förskolor, en privat och två kommunala. Intervjusvaren analyserades och sammanfattades inom kategorier som framkom som mest centrala i resultatet. Resultatet visar att det råder delade meningar samt en otydlighet om vad mobbning innebär i förskolan.