Mellan åren 1965-1974 genomfördes ett unikt bostadsbyggnadsprojekt i Sveriges historia. För att lösa den dåvarande bostadsbristen beslöt Riksdagen att det under en tioårsperiod skulle byggas en miljon bostäder. Detta projekt kallas således för miljonprogrammet. Under årens gång har många kritiker gjort sig hörda då de kritiserat fenomenet på flera nivåer. Ord som segregation, visuell monotoni och storskalighet har använts i beskrivandet av miljonprogramsområdena.

En akties pris påverkas av många olika faktorer. Såväl företagets verksamhet som externafaktorer har betydelse för akties utveckling. Denna studie undersöker specifikt huruvida enoren revisionsberättelse påverkar priset på aktien. Vår problemformulering lyder:Påverkas aktiekursen av informationen i ett noterat aktiebolagsorena revisionsberättelse?Syftet med vår studie är att redogöra för hur aktiekursen påverkas då ett noterat aktiebolagsrevisor skriver en oren revisionsberättelse.

Den 19 februari 2004 presenterade IASB IFRS 2. IFRS 2 innebär att företagen skall hantera personaloptioner som en kostnad i resultaträkningen. I författningen regleras ej vilken värderingsmodell som skall användas vid värderingen av optionerna. På grund av detta kan redovisningen påverkas på olika vis beroende på vilken optionsvärderingsmodell som används av bolaget. Uppsatsens syfte är att fastställa vilka effekter olika optionsvärderingsmodeller har på bolagens värdering av personaloptioner och även beskriva vilka antaganden av indata i modellen som görs av bolagen och undersöka om dessa antaganden är teoretiskt korrekta.

Bakgrund och problem: Revisionsplikten avskaffades 1 november 2010 vilket betyder att mindre aktiebolag som uppfyller vissa kriterier inte längre behöver anställa en revisor. Enligt uppgifter från Bolagsverket är det en stor majoritet av de äldre aktiebolagen som väljer att behålla sin revisor medan det hos de nyregistrerade aktiebolagen är vanligare att inte ha en revisor.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer som är avgörande för mindre aktiebolag i valet att ha en revisor. Vi ska även undersöka vilka fördelar och nackdelar de mindre aktiebolagen ser med revision och om synen varierar beroende på om det är ett bolag som registrerades innan eller efter avskaffandet av revisionsplikten.Metod: I studien används en kvalitativ metod i form av intervjuer. Personliga intervjuer genomfördes med sju olika mindre aktiebolag.Resultat och slutsats: Samtliga bolag är allmänt positiva till avskaffandet av revisionsplikten och menar att majoriteten av mindre aktiebolag inte har ett behov av en revisor. Majoriteten av bolagen anser att revision är en bra kvalitetsgaranti gentemot ett bolags intressenter.

This study addresses the issue of mergers between consulting firms. Previous research has shown that there are specific factors that determine the outcome of a merger and that success is more likely if companies are more similar. The purpose of the study is therefore to define relevant factors and understand when resemblance matter and under what conditions disparity may cause problems. Furthermore, the aim of the study is to find a pattern of which factors are more important in a successful merger. The problem of the study is addressed through a qualitative research approach and is conducted on six different mergers.

År 1992 bolagiserades Vattenfall och gick från att vara ett statligt affärsverk till att bli ett statligt ägt bolag som sedan dess utvecklats till ett av Europas ledande energibolag. Under de senaste åren har miljöfrågan fått en allt större roll i samhället vilket i stor grad omfattar energibolagen. Syftet med den här uppsatsen är att studera vilka förändringar som uppstått i verksamheten efter bolagiseringen med avseende på framställningen av Vattenfalls miljömässiga ansvarstagande. Genom att studera Vattenfalls årsredovisningar under perioden 1985-2010 kan förändringar studeras i form av exempelvis marknadsföring och miljöpolicys. Genom att skapa en modell med tillhörande hypotes där lönsamhet sätts som motpol till att följa de energipolitiska kraven besvaras syftet.

Studien behandlar hur några sångpedagoger från olika stadier ser på relationen mellan lärare och elev i den enskilda sångundervisningen. Syftet var att undersöka hur sångpedagoger på olika stadier upplevde lärare-elev relationen och hur denna kunde påverka undervisningen. Vi har byggt studien på litteratur i ämnet samt intervjuer med sex sångpedagoger från tre olika stadier: kommunala musikskolan, gymnasieskolan samt Musikhögskolan. I litteraturgenomgången belyses lärarens ökade ansvar i relationsarbetet, relationens uppbyggnad samt relationsproblem i undervisningen. Resultatet visar att alla lärare mer eller mindre anser sig jobba med relationen mellan lärare och elev samt att de har ett ansvar i att den ska bli bra.

Syfte: Denna uppsats syftar till att göra en undersökning bland Länsförsäkringars kunder, vilket är intressant då försäkringsbranschen säljer en produkt som det inte går att ta på och som kunden betalar för trots att han eller hon troligtvis aldrig kommer att använda produkten och faktiskt helst inte ens vill utnyttja densamma.Syftet med arbetet är att undersöka följande:? Varför stannar Länsförsäkringars befintliga kunder kvar inom företaget?? Varför väljer en person att bli kund hos Länsförsäkringar?? Tycker kunderna att det är viktigt att ha bank, försäkring och liv inom samma bolag?? Tycker kunderna att det är viktigt med en ?egen? personlig kontakt hos sitt bolag?? Vad är det för likheter samt olikheter mellan Länsförsäkringars kunder i Gävle, Bollnäs och Söderhamn?Metod: För att utföra studien har ett flertal olika tillvägagångssätt utnyttjats:1. Litteraturstudie2. Enkätundersökning3. Statistisk bearbetning av enkätsvarenResultat & slutsats: De viktigaste slutsatserna som jag har kommit fram till är följande:? Länsförsäkringars nya kunder värdesätter priset mest medan däremot de befintliga kunderna värdesätter personal och service mest.? Länsförsäkringar måste marknadsföra fördelarna med konceptet bank, försäkring och liv inom samma bolag för att det ska kunna fungera som ett konkurrensmedel.? För att Länsförsäkringar ska lyckas med att införa en ?egen? personlig kontakt måste fördelarna med detta marknadsföras till kunderna.? Några väsentliga skillnader kan inte utläsas mellan orterna Gävle, Bollnäs och Söderhamn.Förslag till fortsatt forskning:? Att genomföra djupintervjuer eller en enkätundersökning bland de kunder som har lämnat Länsförsäkringar för att se varför de lämnade företaget.? Att genomföra ytterligare studier på de 40 procent av de nya kunderna som valde Länsförsäkringar för prisets skull.

Under vår praktiktid 2005 fick vi uppfattningen att kommunala verksamheter har stort intresse av att komma i kontakt med ungdomar eftersom deras åsikter och tänkesätt anses betydelsefulla som underlag vid ungdomssatsningar. Vi ville utifrån detta undersöka om det fanns kommunala kanaler och arenor som kommuner använder för att få fram en dialog med ungdomar. För att besvara vår frågeställning begränsade vi oss till en kommun, Botkyrka.Syftet är att undersöka och beskriva vilka kommunikationsstrategier Botkyrka kommun använder sig av för att skapa en dialog mellan kommun och ungdom.Uppsatsen grundas på en kvalitativ studie baserad på intervjuer gjorda i den utvalda kommunen. Vi har gjort muntliga intervjuer och mailintervjuer med tjänstemän och politiker utifrån tre representativa kommunförvaltningar inom barn- och ungdomsområdet.Resultatet visar att kommunala ungdomskanaler till stor del är strukturellt uppbyggda och medverkar i den samhälliga debatten främst som remissinstans. Skolan är då en central länk mellan kommun och ungdom, eftersom det är här informationen kan spridas och nå den enskilda individen.

Uppsatsens syfte är att påvisa vilka förutsättningar och möjligheter våldutsatta kvinnor med en rörelsenedsättning har att erhålla stöd och skydd inom Halmstad respektive Falkenbergs kommun. Vi har riktat uppmärksamheten mot de kommunala handlingsplanerna för kvinnofrid och kvinnojourernas verksamhet. Genom en kvalitativ diskursanalys studerade vi hur maktrelationer kommer till uttryck i språket och miljön. Utifrån diskursanalysen granskade vi hur rörelsenedsatta kvinnor omnämns i de kommunala handlingsplanerna samt hos personalen på kvinnojourerna.Vi fann såväl i handlingsplanerna som hos personalen på kvinnojourerna en tydlig uppdelning i ett "vi och dem", där de funktionsdugliga ses som ett "vi" och de rörelsenedsatta kvinnorna ses som ett "dem". Detta tillsammans med bristande kunskaper om den specifika situation som gäller för rörelsenedsatta kvinnor som utsätts för våld bidrar till att dessa kvinnor inte ges tillgång till samhällets insatser och kvinnojourernas verksamheter.

Från och med år 2005 tillämpar svenska noterade bolag IAS 40 i sin koncernredovisning. Genom tillämpning av IAS 40 tillåts företag att värdera förvaltningsfastigheter till endera anskaffningsvärde eller verkligt värde, där verkligt värde som regel är det samma som marknadsvärde. I juridiska bolag tillåts i dagsläget endast värdering till anskaffningsvärde.Syftet med denna uppsats är att jämföra och beskriva skillnaderna mellan värderingsmetoderna av förvaltningsfastigheter när värdering sker till anskaffningsvärde respektive verkligt värde, utifrån ÅRL:s definition av rättvisande bild. För att uppfylla vårt syfte har vi studerat hur tre fastighetsbolag tillämpar och resonerar kring de olika värderingsmetoderna. Detta har åstadkommits genom intervjuer med personer företagen själva ansåg vara mest lämpade.

Efter ett antal företagsskandaler bestämde sig Sverige för, som många andra länder, att utveckla en kod för bolagsstyrning. Den första kom att träda i kraft 2005 och 2008 började en reviderad version gälla. Svensk kod för bolagsstyrning är ett regelverk för företag registrerade på börsen. Den innehåller regler och rekommendationer om valberedning, styrelsesammansättningar och arbetsuppgifter för styrelser. I arbetet har vi velat ta reda på i vilket avseende bolag väljer att frångå koden och om detta skulle kunna leda till minskat förtroende för bolagen.

Denna uppsats handlar om vilka kommunala åtgärder som kan få människor att välja cykeln i större utsträckning med utgångspunkt från Uppsala stad. Metoden är kvalitativ i form av en mindre enkätundersökning med invånarna, en intervju med en trafikplanerare och en litteraturstudie av såväl vetenskapliga artiklar som kommunala och statliga dokument. Fokus ligger både på direkta och indirekta åtgärder som främjar cykling i form av infrastruktur och beteendepåverkan. Eftersom undersökningen utfördes i början av december kom en relativt stor del av uppsatsen ta upp vilka åtgärder som kan få personer att välja cykeln även på vintern. Grundläggande för att göra cykling attraktivt är ett koordinerat och mångfacetterat arbetssätt samt den aktivt förda politiken inom områden som transport, markanvändning, stadsutveckling, miljö och parkeringsnormer.

Denna uppsats handlar om internprissättning av immateriella tillgångar/rättigheter, med fokus på mjukvara och varumärke. En fallstudie gjordes i ett spelbolag som visade att det är svårt att hitta en internprissättning metod som återspeglar en rättvis fördelning av intäkter mellan företagets olika bolag. Ersättning av den här sortens transaktioner mellan närstående bolag kallas royalty.Vår studie visar på brister i instruktionerna för armlängdsprincipen och den svåra jämförelsen av interna priser i förhållande till den externa marknaden. IP som mjukvara och varumärke består oftast av mer än bara en produkt utan är snarare en kombination av tjänster och produkter. Att därför hitta en jämförbar okontrollerad transaktion i den externa marknaden är mer eller mindre omöjligt.Lösning på detta problem finns i analyser som; funktionell analys, jämförbarhetsanalys och värderingsmetoder.

Den kommunala folkstyrelsen och självstyrelsen har utsatts för ständiga förändringar under 1990-talet. Dessa förändringar har i sin tur utmanat den kommunala folkstyrelsen och två utmaningar fokuserar uppsatsen på, närmare bestämt de New Public Management (NPM) - influerade styrningsmodellerna, samt relationen mellan stat och kommun. Uppsatsen relaterar dessa utmaningar till en idealbild av den svenska kommunala folkstyrelsen. I ett teoretiskt avsnitt presenteras också New Public Management. Resultaten visar att värden från de nya styrningsmodellerna krockar med värden som är relaterade till idealbilden av folkstyrelsen.