Sökresultat:
2054 Uppsatser om Kommunal vćrd och omsorg - Sida 26 av 137
AnhörigvÄrdare i ett mÄngkulturellt samhÀlle : om vuxna barn och deras Àldre hjÀlpbehövande förÀldrar med invandrarbakgrund
Syftet med denna uppsats var att undersöka situationen för vuxna barn och deras upplevelser av att ge daglig omsorg till sina Àldre hjÀlpbehövande förÀldrar med invandrarbakgrund. Fokus för undersökningen var de vuxna barnens motiv för att bli anhörigvÄrdare och deras förklaringar till att förÀldrarna inte utnyttjar hjÀlp frÄn den offentliga Àldreomsorgen, som hemtjÀnst eller Àldreboende. Fem halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med vuxna barn som vÄrdar sina förÀldrar genomfördes. De teoretiska utgÄngspunkterna som valdes för att förstÄ den informella omsorgens sociala verklighet pÄ ett djupare plan, var symbolisk interaktionism med begrepp somI och Me, sprÄkliga signifikanta symboler och signifikanta andra,utbytesteori och slutligen social exklusion kopplat till lÀnkade problem. Resultat visar att de vuxna barnen som vÄrdar sina förÀldrar ansÄg att det var deras plikt att hjÀlpa en förÀlder som tidigare i livet tagit hand om dem.
Reklam som kommunikationsverktyg inom kommunal verksamhet: en fallstudie av SkellefteÄ och UmeÄ kommun
Marknadsföring har tidigare varit mest anvÀnd inom företagssektorn. PÄ senare tid har marknadsföringen börjat bli en allt viktigare del för icke kommersiella och ideella organisationer. En viktig del i marknadsföringen Àr kommunikationen, eftersom det bara Àr den som kan nÄ ut med information. Det Àr viktigt att ha en strategi för sin kommunikation, pÄ grund av att kommunikationen har blivit mer komplex. Marknadskommunikation Àr ett handhavande genom vilket en organisation kommer i dialog med allmÀnheten.
En SWOT-analys av en kommunal strategi för minskat vÀxtnÀringslÀckage frÄn jordbrukssektorn
Föreliggande uppsats Ă€r en analys av Norrköpings kommuns, och till viss del regionen Ăstergötlands, strategier och Ă„tgĂ€rder för minskat vĂ€xtnĂ€ringslĂ€ckage frĂ„n jordbruksektorn. Jag anvĂ€nder mig av en modifierad SWOT-analys (Strengths, Weaknesses, Opportunities and Threats), för att ur ett kommunalt sammanhang ta fram styrkor och svagheter inom den kommunala organisationen och möjligheter och hot för densamma i en regional kontext. Analysen har belysts ur ett tvĂ€rvetenskapligt perspektiv i syfte att öka förstĂ„elsen för arbetet kring det nationella miljömĂ„let"Ingen Ăvergödning"och de problem, implicit sĂ„vĂ€l som explicit, som kan dyka upp nĂ€r naturvetenskap och samhĂ€llsvetenskap skall samordnas. DĂ„ en icke tvĂ€rvetenskaplig analys kan ha svĂ„righeter att hantera de faktorer som inte kan eller innebĂ€r svĂ„righeter att kvantifieras har denna tvĂ€rvetenskapliga analys stora möjligheter att hantera en sĂ„dan situation. Resultatet indikerar pĂ„ att ett lĂ„ngsiktigt perspektiv mĂ„ste antas och att detta krĂ€ver att den kommunala samordningen mellan rollerna som myndighet, verksamhetsutövare och organisation ökar.
Jag har den ultimata kontaktpersonen : En kvalitativ studie om upplevelser kring kontaktmannaskap inom OmvÄrdnad GÀvle, ordinÀrt boende och boendestöd
Kontaktmannaskap Àr inte nÄgonting helt nytt, utan har sedan lÀnge anvÀnts som arbetsmetod i den somatiska och psykiatriska vÄrden. Inom Àldreomsorgen Àr kontaktmannaskapet en relativt ny arbetsmetod. Syftet med ett kontaktmannaskap Àr att individerna skall uppleva delaktighet, inflytande och sjÀlvbestÀmmande över sitt eget liv.Kontaktmannaskap Àr en vÀl anvÀndbar metod för att uppnÄ exempelvis kontinuitet och sjÀlvbestÀmmande inom vÄrd och omsorg. OmvÄrdnad GÀvle har utarbetade riktlinjer och rutiner kring kontaktmannaskap, som gÀller inom hela förvaltningen. Metoden kontaktmannaskap inom ordinÀrt boende och boendestöd skall sÀkra individens rÀtt till vÄrd, service och omsorg.
Human resource management inom parkförvaltning
Syfte: I denna studie vill jag undersöka hur rekryteringsprocesser, gruppdynamik och motivationsfrÄgor behandlas inom kommunal och privat parkförvaltning. Dessa frÄgor behandlas inom ramen för Human resource management, som handlar om att ta till vara pÄ mÄlen för organisationer och medarbetares behov att utvecklas pÄ jobbet. Med en
Àmnesinriktad litteratur och en kvalitativ intervjuteknik vill jag undersöka de frÄgor som aktualiseras av dem som arbetar inom kommunal regi och i privat företagande. FrÄgorna delades upp i ÀmnesomrÄdena; organisation, rekrytering, medarbetare, motivation och gruppdynamik.
Metod: Intervjuerna studerades ingÄende och vid upprepade tillfÀllen för att fÄ en uppfattning om var kÀrnan i informationen som informanterna delgivit mig lÄg. DÀrefter analyserades texterna och resultaten delades in i teman; synen pÄ organisation och rekrytering/motivation
och karriÀrmöjligheter och gruppdynamik pÄ arbetsplats.
Slutsats: Det visade sig att ledarna till stor del litar pÄ medarbetarnas förmÄgor att hitta motivation och att arbeta tillsammans i grupper.
Kommunstorlek och kommunal revision
upplevelserav att ha ett barn med Ängestproblematik. Studien fokuserar hur dessaförÀldrar upplever sitt förÀldraskap i relation till genomgÄngen Cool Kids gruppbehandling.Studiens frÄgestÀllningar Àr:? Hur beskriver förÀldrarna att förÀldraskapet och familjelivet pÄverkas nÀrett barn drabbas av Ängestproblematik?? Har behandlingen inneburit nÄgra förÀndringar i familjelivet? I sÄdana fallvilka och hur kommer dessa till uttryck?? Hur upplever och beskriver förÀldrar sitt förÀldraskap innan respektive eftergenomgÄngen behandling?? Vad anser förÀldrarna om gruppbehandlingen och behandlingsupplÀgget?Studien Àr baserad pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt och bestÄr av semistruktureradeintervjuer med sju förÀldrar. VÄr utgÄngspunkt Àr en syn pÄ förÀldraskapoch familj som nÄgot som görs, snarare Àn Àr, varför vi anvÀnder ett familjesociologisktperspektiv för att nÄ en djupare förstÄelse för förÀldrarnas berÀttelser.De sammantagna resultaten pekar pÄ att sÄvÀl förÀldraskap som familjeliv pÄverkasnÀr ett barn drabbas av Ängestproblematik. GenomgÄende beskriver förÀldrarnahur familjens vardagsliv fick förÀndras och anpassas till följd av barnens svÄrigheter.FörÀldrarna lyfter dessutom fram hur de i olika grad kommit att ifrÄgasÀttaoch omförhandla sitt förÀldraskap i förhÄllande till barnets Ängest och behandlingen.Samtliga förÀldrar talar om Cool Kids i positiva ordalag, och beskriver hur barnensproblematik minskat i omfattning, vilket i sin tur bidragit till en ökad förstÄelseoch ett stÀrkt förÀldraskap.
Kommunal befolkningsförÀndring : En studie av mellankommunal migration och dess bakomliggande faktorer
Uppsatsen undersöker befolkningsförÀndring sett ur ett migrationsperspektiv under perioden 2000-2009. Studien visar att 145 av Sveriges 290 kommuner under 2000-talet har minskat i befolkning medan 140 kommuner har ökat i befolkning. Det grundlÀggande pro-blemet uppsatsen belyser Àr det faktum att 15 av dessa kommuner minskat i befolkning med mer Àn 10 procent. Utöver detta tillkommer att 29 kommuner haft en befolkningsökning pÄ mer Àn 10 procent. Utvecklingen orsakar en skevhet i den kommunala organisationen som medför problem ibland annat den kommunala budgeteringen.
Fysisk aktivitet för Àldre : möjligheter till motion i StockholmsomrÄdet
SyfteSyftet Ă€r att utifrĂ„n mĂ„lomrĂ„de nio i de nationella folkhĂ€lsomĂ„len som stĂ„r för ökad fysisk aktivitet, dĂ€r det stĂ„r att Ă€ldre aktivt ska erbjudas möjligheter motion, ta reda pĂ„ hur detta tillĂ€mpas i praktiken i Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar och om kommunen/ stadsdelsförvaltningen ansvarar för att mĂ„let uppfylls.MetodEn studie genomfördes bland Stockholms kommuner och stadsdelsförvaltningar med hjĂ€lp av telefonintervjuer med verksamhetschefer för Ă€ldreomsorgen. Svarsfrekvensen var 75 %, vilket motsvarar nio svarande kommuner/stadsdelsförvaltningar. Ett studiebesök pĂ„ FriskvĂ„rds-centrum i HĂ€sselby-VĂ€llingby gjordes i syfte att erfara hur friskvĂ„rd för Ă€ldre kan tillĂ€mpas i praktiken.ResultatNio av tio kommuner och stadsdelsförvaltningar i Stockholm erbjuder aktivt möjligheter till motion för de Ă€ldre, men det Ă€r i stor utstrĂ€ckning för dem som Ă€r i behov av vĂ„rd och omsorg. Ăppen dagverksamhet finns i fem av de undersökta kommunerna/stadsdels-förvaltningarna. En kommun satsar aktivt pĂ„ fysisk aktivitet dĂ€r Ă€ven friska Ă€ldre ingĂ„r.
Kan de styra mot mÄl? ? En studie om mÄlstyrning i en kommunal respektive fristÄende skola
Syfte: Syftet med detta arbete Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt skolorna
anvÀnder mÄlstyrning i sin verksamhet och om de har skapat mÀtbara och
utvÀrderingsbara mÄl.
Metod: Studien genomfördes vid tvÄ skolor i Karlskrona kommun, den kommunala
skolan i NÀttraby och SvettpÀrlan som Àr en fristÄende skola. Informationen
samlades in genom intervjuer med totalt fem personer frÄn skolorna samt
personal vid kommunens Barn- och ungdomsförvaltning. Som stöd till intervjuerna
genomfördes Àven en enkÀtundersökning bland de anstÀllda pÄ respektive skola.
Slutsatser: VÄr studie visar att skolorna inte har lyckats med att införa en
helt fungerade mÄlstyrning i sin verksamhet. VÄr bedömning Àr att ledningen pÄ
skolan har den kunskap som krÀvs för att fÄ mÄlstyrningen att fungera men dÄ
personalen inte alltid Àr med att sÀtta mÄlen kan det brista vid
implementeringen.
Pedagogens roll i förhÄllande till barnen : en kritisk diskursanalys av styrdokumenten för förskolan frÄn 1987 till 2010
Förskolan har vuxit sig allt större de senaste Ären och majoriteten av alla barn gÄr i förskolan.1998 skedde en stor förÀndring dÄ ansvaret för förskolan överfördes frÄn Socialdepartementet tillUtbildningsdepartementet och förskolan blev en del av skolvÀsendet. Vi har i denna studieundersökt hur pedagogens roll i förhÄllande till barnen skrivs fram i Det pedagogiska programmet förförskolan frÄn 1987 och i LÀroplanen för förskolan frÄn 1998/2010 samt vilken barnsyn som ligger tillgrund för detta. Vi har utgÄtt frÄn Faircloughs kritiska diskursanalys som teori och metod. Teorinbygger pÄ en uppfattning om att diskursen pÄverkar och pÄverkas av den diskursiva och socialapraktiken den Àr en del av (och Àven andra). Vi har genom en kvalitativ textanalys och med hjÀlpav analysverktyg hÀmtat frÄn Fairclough analyserat texterna för att söka svar pÄ vÄrafrÄgestÀllningar.
Sjuksköterskans specifika omvÄrdnad av patienter med Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom
Sjuksköterskor har idag en arbetsledande roll framförallt inom den kommunala hĂ€lso- och sjukvĂ„rden. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelse av teamarbete kring patienten i hemvĂ„rden. Bakgrund: Sedan Ădelreformen 1992 har sjuksköterskor blivit mer framtrĂ€dande medarbetare i den kommunala sjukvĂ„rden. Att arbeta inom kommunal hemvĂ„rd Ă€r en utmaning dĂ„ det krĂ€vs en stor kunskapsbredd för sjuksköterskor. Sjuksköterskors arbete regleras av lagar och författningar som betonar att hon bör ha en arbetsledande förmĂ„ga och att hon bör arbeta för teamsamverkan.
NÀr det otÀnkbara hÀnder barnet : Fysiska övergrepp mot barn i förskoleÄldern. En textanalys om bemötande och ÄtgÀrder i en kommunal förskola, kontra ett förÀldrakooperativ.
Det hÀr examensarbetet undersöks hur en kommunal förskola och ett förÀldrakooperativs bemötande och ÄtgÀrder ser ut nÀr det gÀller barn som blivit utsatta för fysiska övergrepp. Arbetet utgÄr frÄn frÄgestÀllningarna:Har de tvÄ förskolorna riktlinjer för att hantera problematiken kring fysiska övergrepp mot barn?Vilka likheter finns det i riktlinjerna nÀr det gÀller bemötande och ÄtgÀrder?Vilka skillnader finns det i riktlinjerna nÀr det gÀller bemötande och ÄtgÀrder?En jÀmförelse mellan de tvÄ förskolorna görs genom en textanalys av tvÄ dokument, förÀldrakooperativet har en kris och beredskapsplan och den kommunala har ett policydokument som belyser anmÀlningsplikten. Analyserna kommer att sker ur ett hermeneutiskt synsÀtt samt i en kvalitativ bearbetning. Arbetet tar Àven upp anmÀlningsplikten förskolan stÄr inför nÀr misstanke eller oro uppkommer hos personalen.
Ett annat perspektiv pÄ benchmarking : En studie om benchmarking i kommunalaförvaltningar.
MÀnniskan har i alla tider jÀmfört sig sjÀlv med andra, och det kan ses som en naturlig sak att jÀmförelser Àven sker pÄ de arbetsplatser vi jobbar pÄ. Xerox sÄg under 70-talet möjligheter att jÀmföra sig mot sina konkurrenter för att finna de bÀsta tillvÀgagÄngsÀtten, vilket gick under benÀmningen Benchmarking. Verktyget har Àven pÄ senare tid fÄtt inflytande inom den kommunala sektorn dÄ högre krav stÀlls pÄ att vara effektivare, samt införande av nya lagar som exempelvis Lagen om Valfrihetssystem (LOV) vilket öppnar upp för konkurrens frÄn privata verksamheter. Det intressanta med benchmarking Àr att, trots den ökade populariteten och den stora mÀngd forskning som har gjorts kring fenomenet, finns det idag en fragmenterad bild över benchmarkingens delar.Syftet med studien har varit att analysera hur benchmarkingarbete kan gÄ till i en kommunal förvaltning. I vÄr teoretiska referensram valde vi att dela in benchmarking i delarna Vad, Var och Hur dÄ dessa delar utförligt beskriver benchmarkingens aspekter.
Handel i kommunal planering : en studie av TrestadsomrÄdet
The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; StĂŒtzle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.
Socialt hÄllbar stadsplanering : Kommunal stadsplanering i samspel med digitala verktyg för rörelse och kommunikation
Med hÄllbar stadsplanering menas en planering som vÀrnar om framtiden ochkommande generationer. Inom detta omrÄde berörs sÄvÀl tekniska som fysiskaaspekter inom samhÀllet. Rapporten fokuserar pÄ hÄllbar stadsplanering i form avkommunikation, rörelse och integration vid utformning och planering avstadsdelar, samt det faktum att det finns digitala verktyg som inte utnyttjasregelbundet i det dagliga arbetet.I samspel med BorÄs Stad har en analys gÀllande arbetsmetoder vid stadsplaneringgenomförts. Begreppen kommunikation, rörelse och integration diskuteras ochanalyseras i relation till kommunens arbete. Syftet Àr att formulera och pröva enarbetsmodell som kan vara vÀgledande inom arbetet med hÄllbar stadsplanering.MÄlet Àr undersöka om det finns grund för introducering av digitala verktyg somstrategi i kommunens stadsplanering.FrÄgestÀllningarna berör kvalitetsbegreppen kommunikation, rörelse ochintegration samt hur dessa tillÀmpas vid daglig kommunal stadsplanering.